Hoppa till huvudinnehåll

Domarutnämning i USA:s högsta domstol: Konservativt hur det än går

 Abortförespråkare demonstrerar den 20 mars 2018 utanför Högsta domstolen i Washington
Högsta domstolen i Washington DC har allmänhetens uppmärksamhet. Abortförespråkare demonstrerar den 20 mars 2018 utanför Högsta domstolen i Washington Bild: AFP / Lehtikuva Högsta domstolen,USA,abort,demonstration

En socialkonservativ, en etablissemangets man, en populist och en starkt konservativ. Det sägs vara de fyra kandidaterna på slutrakan för posten som domare i Högsta domstolen. President Trump kungör beslutet inom kort.

Det är kanske det viktigaste och långvarigaste beslutet Donald Trump tar som president. Frågan har fått stor publicitet i amerikanska medier, ända sedan domaren Anthony Kennedy meddelade om sin avgång vid 82 års ålder, efter trettio års tjänstgöring.

I slutskedet finns fyra kandidater från den ursprungliga listan med mer än 20 namn. Det var samma lista Trump använde när han senast utnämnde domaren Neil Gorsuch. Det var ett val han har varit mycket stolt över och nämnt vid de flesta valmöten sedan dess.

Olika kulör av konservatism

I Fox news presenterades de fyra kandidaterna inför måndagskvällen. Alla är pålitligt konservativa, men med lite olika kulör.

Amy Coney Barrett anses socialkonservativ. Hon är också katolik, vilket stör många. Kombinationen religion och juridik kan bli besvärlig. Barrett har klart uttalat sig mot aborträtten.

Brett Kavanaugh ses som etablissemangets man och är därför en förhandsfavorit. Men det sägs också kunna finnas skelett i garderoben, eller åtminstone många domar som motståndarna vill syna närmare i sömmarna. Enligt Vox kan också kopplingarna till familjen Bush ligga Kavanaugh i fatet.

Raymond Kethledge ses som något av en populist, enligt Fox news. Han har hållit sig utanför Washington-kretsarna. Men han har i sitt arbete som domare profilerat sig med beslut som rör diskriminering, arbetstagares rättigheter och abortfrågor.

Thomas Hardiman, starkt konservativ, var med i spekulationerna redan förra gången. Han anses enligt Vox vara en ”lag-och-ordning-konservativ”. Det pekas på att han inte kommer från någon av de ”fina” universiteten, och att han har finansierat sina studier bland annat som taxichaufför.

De äldsta domarna i USA:s högsta domstol i porträtt.
Hur det än går blir det en föryngring. Domare Ginsburg är 85, domare Kennedy 82 vid avgången. De äldsta domarna i USA:s högsta domstol i porträtt. Bild: AFP / Lehtikuva Anthony Kennedy,Högsta domstolen,USA,juridik (rättslära),Ruth Bader Ginsburg,USA:s delstaters högsta domstolar,lagtolkning

Politiska eller juridiska tolkningar?

I Fox news presenteras de fyra kandidaterna som ”fantastiska”, alla fyra. De har delvis olika bakgrund, också regionalt. Presidenten sägs ha svårt att välja mellan de fyra.

Visserligen kan domarna inte ha någon egen politisk syn. Men alla tolkningar och tillämpningar riskerar bli politiska.

De konservativa domarna anses ha en mer grundlagstrogen tolkning av besluten. De liberala domarna har enligt Fox news kommentatorer en mer fri syn på hur man friare kan tolka lagen i nya situationer.

Presidentens lista med lämpliga kandidater

Det är inte helt självklart att det måste bli någon av de fyra ”huvudkandidaterna".

Presidenten har en lång lista med politiskt lämpliga kandidater för olika poster, men ibland går han också utanför den. Det gäller bland annat domstolar, också på lägre nivåer.

Ibland blir det inte så lyckat, som när han utnämnde Vita husets personalläkare till chef för Veteranmyndigheten. Han visade sig inte klara förhandsgranskningen i kongressen och hoppade av både kandidaturen och sin tjänst i Vita huset.

President Trump är bitter på de demokratiska senatorer som gjorde granskningen.

Domstolen som politiskt forum

Kommentatorerna i Fox news intresserar sig för hur ”vänstern”, alltså demokraterna, ska reagera på presidentens utnämning. De kommer att motsätta sig kandidaten, vem det än blir.

På högerhåll anser man att demokraterna efter valförlusten har utnyttjat domstolen som ett politiskt organ, för att få rätt i slutändan i frågor där majoriteten har röstat emot dem. Därför är domstolen så viktig för demokraterna, förklarar man i Fox news.

Inreseförbudet senaste domstolsbeslutet

En fråga som Trump-administrationen måste jobba hårt med var det s.k. inreseförbudet för resenärer från fem muslimska länder samt Nordkorea och Venezuela.

Det beslutet förkastades flera gånger av juridiska skäl, men efter diverse ändringar godkändes det i Högsta domstolen nyligen.

Med knapp majoritet godkändes till slut Trumps inreseförbud, som också har kallats ”muslimförbudet”. Till slut bortsåg man från Donald Trumps yviga muntliga motiveringar under valkampanjen. Domen förhöll sig enbart till det som stod skrivet i lagtexten.

porträttnärbild av Amy Coney Barrett.
Tre av nio domare är kvinnor. Ska Amy Coney Barrett bli den fjärde? porträttnärbild av Amy Coney Barrett. Bild: AFP / Lehtikuva lagtolkning,juridik (rättslära),Amy Coney Barrett,Supreme court justices

Demokraterna minns hur det gick förra gången

Demokraterna ligger i startgroparna för en utdragen kamp mot presidentens nominering. De har inte glömt hur republikanerna gjorde senast, när president Obama försökte utnämna en domare när föregångaren Antonin Scalia hade avlidit.

Republikanerna blockerade alla försök att ens förhöra kandidaten Merrich Garland som Obama ville utnämna.

Motiveringen var att valet kommer så snart att man lika gärna kunde vänta. Den här gången är det bara fyra månader till mellanårsvalet i november.

Det är inget presidentval visserligen, men det är trots allt kongressen som har sista ordet i utnämningen. Den republikanska majoriteten i senaten är redan nu mycket knapp, efter valet kan det vända.

Republikanerna och president Trump är rasande över demokraternas ”obstruktion” också i andra frågor.

De kommer att jobba hårt för att få domarvalet klart. För det kan ge republikanerna valseger, eftersom domarvalet är så nära förknippat med politik i USA.

Abortfrågan viktigast?

För demokraterna är det viktigt att försvara viktiga principer ifråga om bland annat aborträtten, där många delstater vill förbjuda abort.

För tillfället kan delstaterna inte göra det på grund av ett beslut i Högsta domstolen, ”Roe vs Wade”. Rädslan bland demokraterna är att många landvinningar dras tillbaka också gällande sexuella minoriteters rättigheter.

Eftersom domarna kan sitta i domstolen resten av sitt liv, sker utnämningarna sällan. President Trump får nu utnämna sin andra domare på mindre än två år som president.

Ju yngre domare och pålitligt konservativa domare han utnämner, desto längre kan han påverka amerikansk lagtolkning och politik i praktiken.

Källor: Foxnews, Vox, New York Times, Washington Post.
Korrigering. En formulering i slutet av texten har klargjorts: Det finns delstater som vill förbjuda abort, men nu inte får göra det.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes