Hoppa till huvudinnehåll

För tio år sedan skulle det ha varit gladare miner inför stormaktsledarnas toppmöte, nu har Finland och världen förändrats - Tuomioja: "Idag har vi en och en halv oförutsägbar ledare"

Donald Trump och Vladimir Putin
Donald Trump och Vladimir Putin ska träffas i Helsingfors Donald Trump och Vladimir Putin Bild: . EPA-EFE/MIKHAIL KLIMENTYEV/SPUTNIK/KREML Vladimir Putin,Donald Trump

Toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin i juli kan ses som en bekräftelse på att Finland är ett tryggt land för stormaktsdiplomati. Samtidigt är det två minst sagt kontroversiella gäster som Finland får stå värd för i sommar.

Trots att kalla kriget sedan länge är över rustar stormakterna upp militärt. Protektionismen har också gjort sig gällande inom handelspolitiken och både USA och Ryssland utmanar multilateralismen som det internationella samfundet bygger på.

Det bidrar till att öka osäkerheten i en värld som är mer oförutsägbar än den som dikterades av de två ideologiska blockens maktbalans.

Erkki Tuomioja
Erkki Tuomioja tror Trumps och Putins möte är nyttigt för det möjliggör dialog Erkki Tuomioja Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Erkki Tuomioja

Multilateralism livsviktigt för Norden

Traditionellt har de nordiska länderna haft ett starkt intresse i att folkrätten respekteras. För små länder som simmar i ett hav med stora fiskar är det alltid bättre att reglerna efterföljs.

Vågen av nationalism och populism som sköljt över västvärlden de senaste decennierna är därför oroväckande för Finland. Medlemmen av riksdagens utrikesutskott och f.d. utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP) är bekymrad över utvecklingen.

- Spelreglerna är ett livsvillkor för små länder. Finland och de andra nordiska länderna har klarat sig bra i globaliseringen och för oss är det särskilt oroväckande när man ifrågasätter multilateralismen, säger Tuomioja

FN:s högkvarter i New York
FN:s flagga vajar för multilateralism och mänskliga rättigheter. Att folkrätten respekteras är livsviktigt för de nordiska länderna. FN:s högkvarter i New York Bild: Silje Bergum Kinsten/norden.org fn:s flagga

Därför är det viktigt att Norden markerar ett starkt avståndstagande till dem som vill rucka på det internationella systemets grundregler.

- Vi måste göra det klart att vi inte delar den republikanska majoritetens värderingar idag i USA. Vi ska inte svika de demokrater som delar våra värderingar om mänskliga rättigheter och som står i opposition mot Trump, slår Tuomioja fast.

Proteströster

Att de offentliga protesterna mot mötet har varit såpass högljudda är i sig ett tecken på att Finland ändrats sedan slutet av kalla kriget.

Erkki Tuomioja tror att ett toppmöte stormaktsledarna emellan skulle ha fått ett varmare mottagande för bara ett decennium sedan.

- I motsats till för tio år sedan, då alla skulle ha varit glada över att stormaktsledarna möts i Finland, har situationen ändrats. Idag finns det ett stort avståndstagande från ledarnas politik och man kan fråga sig vad ett sådant möte kan föra med sig. Under kalla kriget var det bra för alla om USA och Sovjet kom överens. Men idag har vi en och en halv oförutsägbara ledare. Och Trump är mer oförutsägbar än Putin, säger Tuomioja.

Demonstranter i USA demonstrerar mot Trump-administrationen.
Protester mot Trump Demonstranter i USA demonstrerar mot Trump-administrationen. Bild: EPA/EUGENE GARCIA Donald Trump,USA,demonstrationer (samhälleliga händelser)

Ledarnas oförutsägbarhet göra att många oroar sig inför mötet.

- Ingendera är känd för att ha ett stort intresse av multilateralism och kanske blir dom frestade att sinsemellan göra överenskommelser på tredje länders bekostnad, säger Tuomioja.

Den före detta utrikesministern Tuomioja vill ändå betona att dialog alltid är bra och att mötet därför är välkommet.

Flower power i kärnvapnens skugga

För femtio år sedan var Tuomioja med och ockuperade gamla studenthuset. 1968 var ett år som kom att bli en kulmination på ungdomsrevolten i Europa och USA.

- De var en tid av hög spänning och det pågick många konflikter i världen, men samtidigt var det också en förutsägbar värld. Kalla kriget var ett globalt fenomen och länder tvingades välja sida. Bara några enstaka länder, som Finland, kunde försöka vara neutrala mellan blocken, minns Tuomioja.

Protestmarsch i Washington D.C. år 1971 mot kriget i Vietnam.
Vietnamkriget väckte protester mot USA:s utrikespolitik Protestmarsch i Washington D.C. år 1971 mot kriget i Vietnam. Bild: Wikimedia commons Vietnamkriget,protestmarsch

Tuomioja hörde till dem som motsatte sig både USA:s och Sovjets imperialistiska strävanden. Numera anser Tuomioja att det är obefogat att tala om imperialism på samma vis som för femtio år sedan.

- Globaliseringen är ett annorlunda fenomen. Nationella intressen styr inte de stora globala bolagens agerande . Tidigare anlitade de stora brittiska, franska eller amerikanska bolagen sina regeringar för att få understöd - också militärt. Men det har ändrats. Bolagen är numera transnationella, så de har inte samma möjlighet att identifiera sig med ett enskilt land. Också ägandestrukturerna har förändrats, säger Tuomioja.

Militärparad i Sovjet med raketfordon och fanor med Lenins porträtt.
Kalla kriget var en tid av hög spänning Militärparad i Sovjet med raketfordon och fanor med Lenins porträtt. Bild: Yle/Hannu Vilpponen Sovjetunionen,kalla kriget,Militärparader,Vladimir Lenin

Finlands situation har ändrats sedan kalla kriget tog slut och i och med EU- medlemskapet. Men de geopolitiska realiteterna består.

- Det som inte har förändrats är att vi finns vid Östersjön och vi är grannar till Ryssland. Vi är också en del av Norden och det nordiska samarbetet har ett starkt förtroende bland folket, säger Tuomioja.

EU kan forma globaliseringen

Globaliseringen har inneburit stora förändringar, men Tuomioja tycker att Finland och de övriga nordiska länderna klarat sig bra. Men helt oproblematisk har utvecklingen inte varit för alla.

- Vi måste se till att det goda globaliseringen för med sig delas mer jämlikt än hittills. Globaliseringen har medfört oerhört stora förmåner men de har delats ojämlikare än tidigare. Och de som vill bevara multilateralismen måste ta det i betraktande. Vi måste också förstå farhågorna människor har inför den snabba utvecklingen samtidigt som vi måste förstå att vi inte kan stänga gränserna, säger Tuomioja.

Men hur ska problemen med den ojämlika inkomstfördelnignen åtgärdas praktiskt?

- Det sker i varje land enskilt i första hand. Men här står EU i centrum eftersom EU kan fatta - och implementera beslut. Jag skulle gå inför Thomas Pikettys förslag om en förmögenhetsskatt på europeisk nivå, för fria kapitalflöden gör det svårare för enskilda länder att agera. Sedan behöver vi globala åtgärder, men Europa är också tillräckligt starkt för att ta initiativet, säger Tuomioja.

Den franske nationalekonomen Thomas Piketty på kongress i Chile, januari 2015
Nationalekonomen Thomas Piketty tror på en internationell förmögenhetsskatt Den franske nationalekonomen Thomas Piketty på kongress i Chile, januari 2015 Bild: EPA/SEBASTIAN SILVA thomas piketty

Läs mera:

Donald Trump och Vladimir Putin träffades senast i Tyskland i somras och det är möjligt de träffas informellt i under Apecs toppmöte i Vietnam

En vecka tills allas blickar är på Finland, Trump och Putin - i Helsingfors väntar både ivriga och kritiska röster

Att toppmötet ordnas i Helsingfors är en signal om att man litar på Finland, säger man på Utrikesministeriet. Samtidigt väntar både demonstranter och Trump-fans på mötet om en vecka.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes