Hoppa till huvudinnehåll

Fem år av domstolsförhandlingar – idag faller domen mot Beate Zschäpe i tysk rättegång om högerterrorism

Beate Zschaepe.
Beate Zschaepe. Beate Zschaepe. Tyskland,rättegång,nazism,beate zschaepe

Det handlar om en av de mest uppmärksammade rättegångarna i Tyskland. Idag faller domen i den så kallade NSU-processen. Åtalade står fem personer för att på olika sätt ha hjälpt till att mörda tio mänskor.

– De första åren efter mordet var jag hela tiden rädd, men poliserna som ofta kom hit och kollade så att jag inte behöver oroa mig, säger Ali Toy där han står bakom de färggranna blommorna.

Ali Toy säljer blommor på den plats där hans chef mördades.
Ali Toy säljer blommor på den plats där hans tidigare chef mördades. Ali Toy säljer blommor på den plats där hans chef mördades. Bild: Johnny Sjöblom / Yle. blommor (prydnadsväxter),försäljare,Tyskland,Ali Toy

Varje veckoslut står han här på den lilla parkeringsplatsen och säljer blommor. På en parkeringsplats som samtidigt är en mordplats.

Just här, i de södra utkanterna av Nürnberg hittade nämligen nynazisterna i terrororganisationen NSU, Uwe Böhnhardt och Uwe Mundlos sitt första offer.

Han hette Enver Şimşek och här sköts han ihjäl en septemberdag år 2000 med inte mindre än åtta skott.

Egentligen borde Şimşek inte ens ha varit här. Han hade hoppat in för Ali Toy som var på semester.

Svartvit bild på Enver Şimşek klistrat på ett träd.
Enver Şimşek var nynazisternas första offer. Svartvit bild på Enver Şimşek klistrat på ett träd. Bild: Johnny Sjöblom / Yle. mord,Tyskland,nynazism,Enver Şimşek

Det skulle komma att gå elva år och komma till ytterligare nio mord innan myndigheterna av en slump skulle komma NSU på spåren.

Snart 18 år efter mordet på Şimşek faller nu de första domarna.

Inga nya svar

Under största delen av tiden har Beate Zschäpe tigit.

Det är henne den långa rättsprocessen i München första hand har kretsat kring. Allt sedan Mundlos och Böhnhardt gick under jorden år 1998 har Zschäpe hört till den lilla grupp som kallade sig Nationalsozialistischer Untergrund NSU.

Rättegången var redan inne på sitt tredje år då hon för första gången tog till orda.

Den andra gången hon uttalade sig var i förra veckan under den egentliga processens sista dag.

Det var inte heller mycket nytt Zschäpe hade att komma med under de två gånger hon uttalade sig.

Enligt Zschäpe fanns det aldrig någon organisation som kunde kallas NSU och därför kan man inte heller se henne som medlem av den här organisationen.

Zschäpe bestrider att hon skulle ha haft något med de tio morden, de två bombattentaten och bankrånen att göra. Hon ska alltid ha fått veta om brotten först i efterhand.

Enligt egen beskrivning var hon för svag för att lämna gruppen, trots att hon övervägde att vända sig till polisen.

Hon ber alla offer och deras anhöriga om förlåtelse för de brott som Uwe Mundlos och Uwe Böhnhardt har gjort sig skyldiga till.

Zschäpe säger sig vara moraliskt skyldig till att hon inte kunde förhindra de tio morden och bombattentaten. Sin tidigare högerextrema tankevärld säger hon sig idag ta avstånd från.

Livstids fängelse och säkerhetsförvaring

Åklagarens syn på saken är ändå en helt annan.

Beate Zschäpe är en iskallt beräknande mänska och hon har varit en medlem av terrorgruppen sedan början, slår åklagaren fast.

Man yrkar därför på livstids fängelsestraff för medhjälp till de tio morden, de två sprängattentaten och för femton bankrån.

De två männen Mundlos och Böhnhardt skulle inte ha kunnat fortsätta med mordserien om de inte hade haft hjälp av Zschäpe lyder bedömningen. I själva verket ska Zschäpe ha varit gruppens chef.

Flera vittnen har bestyrkt åklagarens syn på saken. Zschäpe var ingen som följde någon annan, det var hon som verkade ha kontrollen.

Åklagaren yrkar vidare på så kallad säkerhetsförvaring, vilket betyder att Zschäpe inte skulle komma fri efter hon har suttit av sitt straff.

För de fyra andra anklagade personerna, som bland annat ska ha utrustat terrortrion med vapen och falska dokument, yrkar åklagaren på olika långa fängelsestraff.

För nynazisten Ralf Wohlleben, som ska ha skaffat pistolen som användes i nio av morden, yrkar ålagaren på tolv års fängelse.

Sju år av mord

Det var i november år 2011 som hela brottsserien började nystas upp.

Efter ett misslyckat bankrån och ett stort polispådrag i staden Eisenach hittades Uwe Mundlos och Uwe Böhnhardt döda i en brinnande husbil.

Inne i husbilen hittade man samtidigt två tjänstevapen, som hade tillhört en mördad polis och hennes kollega.

När man senare sökte igenom de dödas nedbrända lägenhet i Zwickau kom polisen fram till att bankrånen, morden och bombattentaten hängde ihop.

Här hittade man nämligen den pistol av typ Ceska 83, som hade använts i de flesta av morden.

Sedan mordet på blomsterhandlaren Şimşek hade terrortrion alltså mördat ytterligare åtta personer med invandrarbakgrund. Därtill kommer polismordet i Heilbronn och två sprängattentat i Köln.

När Beate Zschäpe fick höra om vad som hade hänt i Eisenach tände hon eld på trions lägenhet i Zwickau och postade en hemmagjord film till olika tyska medier.

I filmen hånas offren och det framgår tydligt att Mundlos och Böhnhardt är gärningsmännen.

Några dagar senare överlämnade sig Zschäpe till myndigheterna.

Fem år av process

I april 2013 inleddes processen mot Zschäpe och de övriga misstänkta NSU-medhjälparna i skandalösa tecken.

Processen väckte så stort intresse att alla medier inte fick plats i rättssalen. Det här skapade bland annat stor bitterhet i Turkiet, då största delen av offren hade turkisk bakgrund och många turkiska medier inte fick inträde till rättssalen.

Man utgick redan i början från att processen skulle bli lång, men då var det knappast någon som anande att det till slut skulle komma att handla om hela 437 processdagar.

En stor del av processen har också kommit att kretsa kring Beate Zschäpes advokater.

Under en lång tid talade Zschäpe inte överhuvudtaget med sina tre offentliga rättsbiträden och i ett senare skede anlitade hon nya advokater.

De två grupperna av jurister har i processens slutskede alltså försvarat Zschäpe skilt från varandra och på olika sätt.

Zschäpes ursprungliga jurister uppmanade till exempel henne att inte uttala sig alls under den pågående rättegången.

Rättegången har emellanåt också tagit mycket överraskande vändningar, som när NSU plötsligt kopplades till ett uppmärksammat rättsfall med en sedan flera år försvunnen flicka.

Här skulle det ändå till slut visa sig att det var polisens slarv som ledde till kopplingen.

Obesvarade frågor

När rättsprocessen inleddes fanns en förhoppning om att den skulle kunna ge svar på många av de obesvarade frågor som fanns kring NSU och högerterrorn.

Inte minst hoppades man att Beate Zschäpe skulle kunna komma med de här svaren, men hon har alltså konsekvent gått in för att komma med så få svar som möjligt.

För anhöriga och vänner till offren är den viktigaste frågan alltså fortfarande obesvarad.

– De vet inte än i denna dag varför just deras fäder och män valdes ut och mördades. De vet inte heller vilka nynazister det är som har tipsat om offren och kollat upp de tänkta brottsplatserna, säger Birgit Mair som forskar i högerextremism och NSU.

Då jag träffade henne inför processen var hon tveksam till om man verkligen skulle få svar på så många frågor.

Birgit Mair.
Birgit Mair. Birgit Mair. Bild: Johnny Sjöblom / Yle. forskare,Högerextremism,Tyskland,Birgit Mair

En aspekt av processen är hon i alla fall nöjd med.

– Tack vare de anhörigas advokater är det nu klart bevisat att NSU inte bara var en trio utan ett större nätverk av nynazister, säger Mair.

Myndighetesmissar

Det som allt sedan år 2011 har varit en överhängande fråga i fallet med NSU är polisens utredningsmissar och den tyska inrikessäkerhetstjänsten Verfassungsschutz kopplingar till ytterhögerscenen.

Polisen och Verfassungsschutz hade fram till Mundlos och Böhnhardts misslyckade bankrån hela tiden trevat i mörker.

Trots otaliga informatörer inom högerscenen har säkerhetstjänsten segt hållit fast vid tesen att man inget visste.

I ett skede har också en av säkerhetstjänstens medarbetare befunnit sig på mordplatsen ungefär vid samma tidpunkt som mordet utfördes.

De som kritiserar myndigheterna talar om kommunikationsproblem, felbedömningar och uppenbara utredningsmissar, men också om en ovilja att utreda högerkopplingarna.

– Frågan hur djupt staten är inblandad i hela NSU-härvan har under processen hela tiden blockerats så gott det går, säger Birgit Mair.

Hon anser att utredningarna därför måste gå vidare, även om det kan bli svårt.

– Dokument har förstörts och man har sett till att information har hemligstämplats, fortsätter Mair.

De anhöriga till offren tvingas också leva med att de länge sågs som skyldiga.

Länge riktades nämligen polisens alla utredningar mot offrens familjer och mot möjliga kopplingar till organiserad brottslighet och handel med droger.

– Polisen utredde i helt fel riktning. Man kollade upp familjerna och jagade en kriminell ”dönermaffia”, när det egentligen handlade om NSU och främlingsfientlighet, säger Ali Toy.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes