Hoppa till huvudinnehåll

Visionen om ett gymnasiecampus i Pargas: "Vi behöver en långsiktig plan för skolornas framtid"

Pargas svenska gymnasium
Enligt Annika Gustafsson uppfyller den nuvarande byggnaden inte kraven för en modern lärmiljö. Pargas svenska gymnasium Bild: Yle/Fredrik Häggman pargas svenska gymnasium

Ett campus skulle öka samarbetet över språkgränserna och lösa några av de centrala utmaningarna som gymnasierna i Pargas har idag.

Året var 2013 och stora förändringar skedde i gymnasievärlden – digitaliseringen blev aktuellt och studentskrivningarna skulle börja skrivas elektroniskt.

Samma år blev Annika Gustafsson rektor vid Pargas svenska gymnasium, PSG.

Gustafsson insåg att för att förverkliga båda förändringarna på ett lyckat sätt krävdes ett samarbete mellan Pargas gymnasium och det finskspråkiga gymnasiet Paraisten lukio.

Hon tog kontakt med rektorn där och tillsammans började de planera hur gymnasierna gemensamt kunde ordna studentskrivningarna i gymnastiksalen i Sarlinska skolan.

– Vi märkte att trots att vi har samma arbetsgivare och jobbar i samma stad, har vi olika villkor, strategier och sätt att jobba. Men vi har ingen kontakt med varandra. Då insåg vi att vi kunde samarbeta mycket mera, säger Gustafsson.

Språkligt samarbete viktigt

Då började idén om ett gymnasiecampus gro i Gustafssons tankar. Om skolorna var under samma tak kunde samarbetet mellan lärare och studerande bli bättre och mångsidigare.

Speciellt det språkliga samarbetet mellan de två skolorna ser Gustafsson som viktigt.

– De finska och finlandssvenska kulturerna är olika men genom att göra saker tillsammans kunde man gå in i den andra kulturen utan att känna sig främmande. Både lärare och rektorer samarbetar redan över språkgränserna men att få eleverna att göra också det har varit en utmaning.

"Man behöver inte uppfinna hjulet själv utan man kan få idéer från Vasa och Jakobstad för hur vårt campus kunde se ut."― Annika Gustafsson

En lösning på många problem

Ett gemensamt campus skulle lösa några av de praktiska problemen som gymnasierna har idag.

Till exempel luftkvalitén i Paraisten lukio är dålig och i PSG, som renoverades för bara ett år sedan, är utrymmena trånga och uppfyller inte kraven för en modern inlärningsmiljö.

Enligt Gustafsson skulle ett gymnasiecampus också få fler studerande att stanna i Pargas. För tillfället har båda skolorna sammanlagt cirka 300 studerande.

– Om vi kan erbjuda något mera, något annorlunda, så tror jag att fler finskspråkiga elever kommer att välja Paraisten lukio i framtiden, i stället för gymnasierna i Åbo. Så kanske vi kunde ha upp till 400 studerande, säger Gustafsson.

Annika Gustafsson önskar på långsiktig planering och öppen diskussion om skolornas framtid i Pargas.
Annika Gustafsson önskar på långsiktig planering och öppen diskussion om skolornas framtid i Pargas. Annika Gustafsson önskar på långsiktig planering och öppen diskussion om skolornas framtid i Pargas. Bild: Heini Ruohonen / Yle Kvinna,Rektor,Pargas

Modell från Österbotten

Språkligt samarbete mellan skolorna är inget ovanligt. Bland annat i Vasa finns det redan ett gymnasiecampus där gymnasierna samarbetar med varandra över språkgränserna.

Också i Jakobstad är samarbetet aktivt.

Det är därifrån Gustafsson tänker man kunde ta modell av.

– Vi håller aktivt kontakt och jag har fått tips och råd från dem redan nu. Man behöver inte uppfinna hjulet själv utan man kan få idéer därifrån för hur vårt campus kunde se ut.

Enligt Gustafsson är många rädda för att det språkliga samarbetet leder till brister i utbildning på ens eget modersmål.

Men så skulle det inte vara, utan de obligatoriska gymnasiekurserna skulle fortfarande ges på modersmålet.

I stället kunde det språkliga samarbetet vara nyttigt i temakurser samt valfria kurser i korta språk, till exempel spanska och italienska.

– Man kunde också ordna gemensamma kurser i gymnastik, diplomkurser i musik och konst samt huslig ekonomi, säger Gustafsson.

Från vision till verklighet

En plats för campus finns redan – mittemot de nuvarande skolorna på Skolgatan där en tomt står tom.

Men för att ett gymnasiecampus kunde förverkligas behövs enligt Gustafsson en strategi för skolorna kring Skolgatan.

– I strategin skulle ingå vad vi har för behov och vad ett campus skulle inrymma. Jag önskar att lärare, föräldrar, tjänstemän och elever kunde sätta sig ner vid bordet och ha en öppen diskussion om det här. Vi behöver en långsiktig plan för skolornas framtid.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland