Hoppa till huvudinnehåll

Pedersöre tackade nej till en miljon euro – komplicerat med privata medel i kommunala projekt

Kvinna räcker över fler euro-sedlar.
Arkivbild. Kvinna räcker över fler euro-sedlar. Bild: All Over Press pengar,mutning,euro,förmögenhet,muta

Ett privat bidrag hjälpte till att förverkliga cykelbanan i Lövö i Pedersöre. Men när det gällde hälsovårdsstationen i Esse sa kommunen nej till totalt 1,1 miljoner euro.

- Privata finansiärer är välkomna, men de får inte styra eller ställa krav, säger Niclas Sjöskog (SFP) och efterlyser gemensamma principer.

Det blir allt vanligare att privata aktörer går in för att delfinansiera kommunala projekt. Cykelbanan i Lövö i Pedersöre är ett exempel på ett projekt som fanns på kommunens lista, men inte blev av innan en privat person gick in med 100 000 euro.

När det gäller bollhallsplanerna har man också diskuterat privata bidrag.

- Vi behöver principer kring hur vi ska förhålla oss till privata bidrag, det här blir allt mera ofta förekommande. Det här är något vi måste diskutera i kommunen, säger fullmäktigeledamoten Niclas Sjöskog (SFP) i Pedersöre.

Niclas Sjöskog är mjölkproducent i Pedersöre
Niclas Sjöskog (SFP) Niclas Sjöskog är mjölkproducent i Pedersöre Bild: Fredrik Palmén /Yle Pedersöre,mjölkproducent

Går förbi demokratin

I fallet med bygget av en hälsovårdscentral i Esse sa kommunen nej tack till totalt 1,1 miljoner euro som en stiftelse ville bidra med. Kravet var att hälsovårdscentralen skulle byggas i Överesse, inte i Ytteresse så som kommunen tagit beslut om.

Visst är privata pengar välkomna säger Niclas Sjöskog, men de får inte äventyra demokratin. Därför behövs det gemensamma principer i kommunen.

- Det är jättebra om någon vill stöda kommunala projekt, men ska man låta dem bestämma vilka projekt vi förverkligar eller ställa krav? Då går du förbi demokratin, det är de folkvalda som ska bestämma, säger Sjöskog.

Servicen avgörande

Kommunstyrelsens ordförande Greger Forsblom (SFP) i Pedersöre säger att pengar från privatpersoner och stiftelser är välkomna.

- Det är jättevälkommet, men samtidigt är det politikerna som måste bestämma tidpunkt och placering, säger Forsblom om hvc-bygget.

Man sa nej till pengarna för att man hade tagit ett kommunalt beslut om placering i Ytteresse och ansåg att där finns ett större kundunderlag.

- Det var servicen som avgjorde och med ett större kundunderlag är möjligheterna större att vi får behålla vårt hvc i framtiden, säger Forsblom.

Forsblom säger att man inte är emot att stiftelsen satsar i Överesse, men att själva hvc bör placeras i Ytteresse.

Ralf Lindfors, KD och Greger Forsblom, SFP diskuterade Pedersöre och kommunalvalet
Greger Forsblom (SFP) Ralf Lindfors, KD och Greger Forsblom, SFP diskuterade Pedersöre och kommunalvalet Bild: YLE/Patrik Enlund ralf lindfors

Är privatfinasiering framtidens melodi?

- Det verkar vara ett sätt att exempelvis förverkliga cykelbanor, där är den statliga finansieringen minimal. Men hur och var får inte styras av privata pengar. Då är vi ute på en farlig väg, säger Forsblom.

Pedersörepolitikern Johanna Överfors (SDP) säger att hon inte anser att privata medel ska bekosta lagstadgad service som skolor, daghem och sjukvård. Det ska förverkligas i kommunal regi.

Men behövs privata pengar för att förverkliga projekt som cykebanan i Lövö?

- Ibland är det så. Men i det fallet hade vi treenigheten näringsliv, privatperson och kommun med i projektet. Cykelleden hade legat i beslutslådan i tre kommunalvalsperioder, säger Överfors.

Johanna Överfors
Johanna Överfors (SDP) Johanna Överfors Bild: Yle/Pia Lagus johanna överfors

Den som har pengar styr

Överfors säger att cykelbanan var något av ett prejudikat i kommunen och man då funderade över om man i framtiden kommer att få statliga pengar, när man visat att kommunen klarar det själv.

Men kan den som har gott om pengar då se till att hembyn får mera service? Det är det som blir problematiskt säger Överfors. Vad händer om en välbeställd person bestämmer sig för att bevara byskolan fast kommunen beslutat att den ska stängas?

- Då startar man en opinion och så kan man kanske styra politiska beslut. Till och med sådana som redan är fattade, också på andra premisser än pengar, så som exempelvis elevunderlag, säger Överfors.

- Då har man auktion. Den som har pengar får som den vill.

Å andra sidan kan privat medfinansiering möjliggöra satsningar i kommunen. Men Överfors skulle helst se att den riktas till exempelvis kultur eller idrott, sådant som kommunen inte är ålagd att betala för.

- Risken är att man genom privatkapital kan styra samhälleliga satsningar och det är inte en utveckling jag tror att någon vill se. Kommunen ska ge invånarna service på likadana villkor, säger Forsblom.

Inget hinder att ställa krav

Arto Sulonen som är direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet säger att det alltid är kommunen som har makten att säga ja eller nej till privata bidrag. Inget hindrar heller att man som donator eller medfinansiär ställer krav.

- Det är en förhandlingsfråga mellan kommunen och medfinansiären. Kommunen måste tänka över ifall det lönar sig att ta emot pengarna, säger Sulonen.

Arto Satonen, lakiasiain johtaja, Kuntaliitto 18.6.2017
Arto Sulonen Arto Satonen, lakiasiain johtaja, Kuntaliitto 18.6.2017 Bild: Yle / Ilkka Klemola

Men om ett företag går med och betalar så får man inte särbehandla det företaget. Uppstår det andra projekt där ett annat företag vill samarbeta med kommunen så borde det behandlas på likadana grunder.

- Jämlikhetsfrågan är mycket viktig och det finns många juridiska synvinklar att ta i beaktande säger Sulonen.

Kommunen kan inte börja prioritera sådana bostadsområden där förmögna människor själva är med och bidrar― Arto Sulonen

Kommunen är också skyldig att se till den allmänna nyttan, inte till bidragsgivarens personliga nytta.

- Kommunen måste utreda om bidragsgivarens villkor främjar den allmänna nyttan, annars måste den tacka nej, säger Sulonen.

Kan då en förmögen person sponsorera cykelvägar, skolor och vägbelysning i sin egen by eller stadsdel?

- Nej, kommunen kan inte börja prioritera sådana bostadsområden där förmögna människor själva är med och bidrar. Privat kapital får inte styra kommunal investeringar.

- Ett sådant förfaringssätt liknar tagande av muta, eller strukturell korruption, säger Sulonen.

Betala för polispatrullering

I Tammerfors försökte staden få polisen att patrullera oftare på vissa platser genom att betala pengar till polisen. Sulonen säger att man på Kommunförbundet ställde sig ytterst kritiska till detta.

- Det här väckte en massa frågor. Kan staden börja styra polismyndigheten med kommunala pengar?

Det slutade med att polisen drog sig ur projektet, även om extrapengarna hade varit välkomna säger Sulonen.

Läs också

Österbotten

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Österbotten