Hoppa till huvudinnehåll

Gäller tro, hopp och kärlek även om du är HBTIQ och kristen?

Tro hopp och kärlek: Eva. Foto: Ilar Gunilla.
Evas foto och berättelse i utställningen Tro hopp och kärlek: "Jag ville berätta om att det inte alltid är en kamp...". Detalj av Ilar Gunillas fotografi. Tro hopp och kärlek: Eva. Foto: Ilar Gunilla. Bild: Ilar Gunilla HBTIQ,sexualitet,Religion,fotokonst,uppväxt

Ikonisk och stark fotokonst visas just nu på Tobaksmagasinet i Jakobstad. I utställningen Tro hopp och kärlek är ett kristet bildspråk starkt närvarande.

Utställningen handlar om HBTIQ-unga som vuxit upp inom olika religiösa rörelser, frikyrkliga eller inomkyrkliga och hur det påverkat dem och deras identitetsutveckling. I bild och text beskrivs deras historier.

Här finns kristusgestalter med törnekrona och kors och här används vattnet symboliskt.

Här ser vi också en kvinna som håller en sax mot sin tunga – kvinnan tige i församlingen – men också traditionellt folkdräktsklädda tjejer som kysser varandra i en björkskog.

Tro hopp och kärlek: Kattis. Foto Ilar Gunilla
Tro hopp och kärlek: Kattis: ..det står också att kvinnan ska tiga.. Tro hopp och kärlek: Kattis. Foto Ilar Gunilla Bild: Ilar Gunilla HBTIQ,fotokonst,församlingar (offentligrättsliga samfund),tro,sexualitet,religion,uppväxt

Kvinnan bakom utställningen, fotokonstnär Ilar Gunilla är hemma från Dalarna – därifrån kommer också hennes traditionella namnform, Ilar är den gård hon härstammar ifrån – och hon är utbildad fotograf från konstskolan i Nykarleby år 2001.

Hur skulle det vara om vi människor inte dömer andras val i kärlek efter hur man tolkar en bok? Kärlek är fint och vackert oavsett vem den riktar sig till, låt den få vara vacker.
― Ilar Gunilla

Nästan alla berättelser i utställningen Tro hopp och kärlek handlar om det skede när man växer upp och funderar på vem och vad man är och hur man ska vara.

– I det här skedet är det otroligt viktigt att man har ett ställe där man känner sig trygg och får stöd. Det är något som jag tror att många kristna rörelser inte förmår erbjuda, säger Lisen Sundqvist, som själv har erfarenhet av att växa upp som homosexuell inom baptiströrelsen.

Lisen Sundqvist framför ett av fotografierna i utställningen med Ilar Gunillas bilder i Tobaksmagasinet i Jakobstad.
Lisen Sundqvist framför ett av fotografierna i utställningen med Ilar Gunillas bilder i Tobaksmagasinet i Jakobstad. Lisen Sundqvist framför ett av fotografierna i utställningen med Ilar Gunillas bilder i Tobaksmagasinet i Jakobstad. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney fotokonst,foto,Jakobstad,konstutställningar,sexualitet,uppväxt,Religion,Lisen Sundqvist

Lisen Sundqvist refererar också till Patrick Tiainens sommarprat i Yle Vega, som sändes samma dag som fotoutställningen öppnade. Tiainen talade på samma tema som utställningen.

– Tianen berättar om den stora konflikt som pågick inombords och jag tror att det är en erfarenhet som många delar, säger Lisen Sundqvist.

Speciellt i områden som är starkt präglade av väckelserörelsen och speciellt för unga människor som saknar livserfarenhet och kanske även kraften att kunna vara den man vill vara.

By med sju frikyrkor

Fotokonstnären Ilar Gunilla växte upp i en by med sju frikyrkoförsamlingar. De flesta grannar, släkt och vänner var medlemmar i någon av församlingarna.

Där fanns en stark gemenskap och Ilar Gunilla säger att hon har många fina minnen från den tiden. Men hon kände sig alltid annorlunda och utanför och kunde inte köpa deras budskap.

Heidi Lunabba och Ilar Gunilla Persson
Heidi Lunabba och Ilar Gunilla delar just nu på utställningsutrymmet i Tobaksmagasinet i Jakobstad. Heidi Lunabba och Ilar Gunilla Persson Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén ilar gunilla persson

Det var först i vuxen ålder som Ilar Gunilla började förstå varför. Hon kunde inte acceptera hur de handlade och agerade mot människor som inte trodde och tänkte som de.

Under ett års tid har Ilar Gunilla arbetat med sitt projekt Tro hopp och kärlek. Hon har träffat många med liknande erfarenheter som hon själv och bett dem fundera på hur de skulle visualisera sina upplevelser med hjälp av foton.

Hon skriver i ett upprop där hon sökte berättelser, att hon är intresserad av tankar eller känslor, abstrakta eller konkreta, kring uppväxt och att komma ut som HBTIQ-person.

"Religionen var som ett kors att bära".
"Religionen var som ett kors att bära". "Religionen var som ett kors att bära". Bild: Svenska Yle/Jessica Morney fotokonst,Jakobstad,sexualitet,Religion,uppväxt

I de flesta fallen har människan bakom berättelsen också ställt upp på fotot som visualiserar berättelserna. I något fall när anonymitet känts nödvändig har Ilar Gunilla använt sig av modell.

En förändring på gång

Lisen Sundqvists egen historia finns inte med på utställningen. Hon är själv fjärdegenerationens baptist och säger att hon hade turen att växa upp i ett sammanhang där man hade en större nyfikenhet på det mänskliga.

Där fanns också ett intresse för att diskuterar och fundera – även om man inte talade om sexualitet.

– Sexualitet tycks vara en knäckfråga för de flesta religiösa rörelser. Men inom min församling fanns ett rörelseutrymme. Jag upplever också att det idag händer saker hela tiden, berättar Sundqvist.

Som exempel lyfter hon fram hur enskilda präster förhåller sig till människor och hur man agerar inom skriftskolorna. Idag finns det en acceptans av dem som är annorlunda.

Tro hopp och kärlek: Maud. Foto: Ilar Gunilla.
Maud, dotter till en auktoritär pastor: "Där vid köksbordet satt min far med den blåvita kaffeservisen framdukad. Han var ensam men bordet var dukat för fem. Jag minns alla detaljer fast det är över femtio år sen. Min far var klädd i kvinnokläder, rött läppstift och rödmålade naglar". Tro hopp och kärlek: Maud. Foto: Ilar Gunilla. Bild: Ilar Gunilla HBTIQ,fotokonst,religion,sexualitet,uppväxt

Kristet bildspråk

I utställningen Tro hopp och kärlek använder sig Ilar Gunilla av ett kristet bildspråk. Lisen Sundqvist säger att även om man lämnat den religiösa omgivningen så bär man det här bildspråket med sig hela livet.

– Om man vuxit upp i en omgivning som använder ett religiöst språk så finns referenserna starkt inom en. Bilderna här är starkt laddade eftersom de så uppenbart är knutna till ett socialt religiöst sammanhang.

Tro hopp och kärlek: Hanna. Foto: Ilar Gunilla.
Kim: "Jag föddes som flicka. Jag föddes in i en pingstförsamling i norra Sverige. Redan när jag var fyra år förstod jag att jag inte var som de andra flickorna och jag minns att jag sa till min mamma att jag är mer pojke än flicka. Av reaktionen förstod jag detta pratar vi inte mer om. I tonåren gömde jag mig i badrummet, skar mig själv, gjorde mig själv illa för att straffa mig själv, straffa mig för att Gud inte kunde ta emot en sån som mig". Tro hopp och kärlek: Hanna. Foto: Ilar Gunilla. Bild: Ilar Gunilla HBTIQ,religion,sexualitet,uppväxt

Utställningen ger en känsla av att vilja skapa en förändring. Hur effektiv metod är då en fotoutställning om man vill åstadkomma en förändring?

Lisen Sundqvist, som själv är kulturarbetare sedan många år, tror att en fotoutställning är en effektiv metod att beskriva ett utanförskap.

– Alla har inte samma startpunkt och vi hamnar inte heller på samma ställe. Annorlundaskapet ska inte tigas ihjäl. Om vi ska få en förändring till stånd så måste vi visa på olikheterna hos oss människor.

En flyktings berättelse: I Sverige fick jag könskorrigering. För min familj är jag död.
En flyktings berättelse: I Sverige fick han könskorrigering, men familjen betraktar honom antagligen som död. En flyktings berättelse: I Sverige fick jag könskorrigering. För min familj är jag död. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney fotokonst,foto,religion,sexualitet,uppväxt

Fotoutställningen Tro hopp och kärlek visas på Tobaksmagasinet i Jakobstad till 29 juli. Efter den visas den i Lovisa kyrka den 5 augusti till 9 september.

Här kan du se fler av Ilar Gunillas foton.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle