Hoppa till huvudinnehåll

Lyssna först, fråga sedan och förklara till sist – nyhetsrapportering om toppmöten och grottolyckor kan vara svåra att förstå för barn

Barn läser tidning. Bilden är svartvit.
Barn läser tidning. Bilden är svartvit. Bild: Eilon barn,babyer,tidningar

Aldrig har det varit så lätt att hålla sig à jour med omvärlden när som helst, var som helst. Det gäller även för barnen. Som vuxen har man ett ansvar att hjälpa sina barn att förstå världen, inte minst i dessa dagar när unga pojkar sitter fast i grottor och två av världens allra mäktigaste män ska mötas där man själv bor.

När man förklarar stora och svåra nyheter för barn finns det flera olika saker man bör tänka på. Fanny Fröman är producent på Helsingin Sanomats barnnyheter och säger att nyhetens karaktär avgör mycket hur den ska förklaras.

- Om det är väldigt negativa nyheter så gäller att berätta på ett försiktigt och förståeligt sätt och att föra fram att barnet inte ska behöva oroa sig.

Foto på Fanny Fröman, prducent för Lastenuutiset
Fanny Fröman, producent för lastenuutiset. Fotograf Akseli Valmunen. Foto på Fanny Fröman, prducent för Lastenuutiset Helsingin Sanomat,fanny fröman

Oavsett nyhet så är det också viktigt att inte dumförklara barn, och att berätta sanningen om vad som har hänt. Man måste dock komma ihåg att förklara vissa saker och begrepp som vi vuxna tar för givet.

- I det stora hela förstår barn väldigt mycket mer än vad vi vuxna tror av nyheter. Men om de bara hör fragment av vuxennyheter kan det lätt bli någonting som de inte riktigt förstår.

Psykologen Ann- Christin Qvarnström-Obrey påpekar att det också är viktigt att hålla en dialog med barnet om nyheter.

- Som vuxen behöver man inte ha alla svar och det i sin tur tillåter att man kan samtala om hur saker och ting är i världen med barnen.

När Putin möter Trump i Helsingfors blir nyheten väldigt konkret med avspärrningar och personer i uniformer på gatorna. Det är självklart sådant som barn reagerar på, och som väcker frågor och känslor.

Enligt Ann-Christin så är det också viktigt att tänka på barnets förståelsenivå. En 10-åring förstår ganska mycket och kan skilja på vad som är fantasi och vad som är verklighet. Det gör att man kan ha mer ingående samtal med dem.

En 5-6-åring däremot har fortfarande ganska mycket fantasi, och därför kan vissa saker vara ganska skrämmande. Frågor som ”kan det här hända mej eller här i Finland också?” uppstår lätt.

Barnpsykologen Ann-Christin Qvarnström-Obrey mot en brokig vägg.
Ann-Christin Qvarnström-Obrey, psykolog och barnpsykoterapeut med fokus på trauma och kris Barnpsykologen Ann-Christin Qvarnström-Obrey mot en brokig vägg. Bild: Yle/Julie Ebbe ann-christin qvarnström-obrey

I en värld där både vuxna och barn ständigt bombarderas med nyheter så kan det hända att barnen kommer i kontakt med tunga nyheter utan att berätta det för en, och är utan verktyg att hantera informationen de fått. Det kan leda till en hel del ångest.

- Ju mindre barnet är, desto mer helhetsmässigt reagerar barnet. Det är ofta med mardrömmar, oro och tystnad.

Äldre barn kan också ha mardrömmar.

- Plötsligt så kan det komma mardrömmar fastän barnet inte har haft problem med det tidigare. Ibland kanske man inte heller riktigt kan sätta ord på vad det är man känner, och då är det bra att reda ut det med en vuxen, avslutar Ann- Christin Qvarnström-Obrey.

Lathund för att prata med barn om stora och svåra nyheter:

Lyssna
Lyssna på ditt barns berättelser och vad barnet har hört.

Ställ frågor
Fråga barnet om vilka känslor som det här har skapat och vad hen undrar över.

Förklara
Anpassa berättelsen för barnets ålder, försök vara så konkret som möjligt och kom ihåg att sådan fakta som vi tar för given (”vad är en riksdag?”) kan vara helt okänd för ett barn.

Försäkra
Ju yngre barnet är desto viktigare är det också att man försäkrar att barnet är tryggt, att man gör allt för att inget ont ska hända det osv.

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP