Hoppa till huvudinnehåll

Analys: "Det handlar om att sälja ett möte där Trump kan övertyga amerikanerna om att han har gjort deras liv lite säkrare och ekonomiskt framgångsrikare"

Donald Trump under en ceremoni i Vita huset den 5 juni 2018.
Donald Trump under en ceremoni i Vita huset den 5 juni 2018. Bild: AFP / Lehtikuva Donald Trump,USA,bengt östling

Fyra frågor: Den ryska inblandningen i det amerikanska valet, kärnvapennedrustning, Iran och Syrien. Och kanske lite beröm åt Trump för skötseln av Nordkorea. Det är spekulationer om vad toppmötet i Helsingfors handlar om. Det skriver Svenska Yles USA-korrespondent Bengt Östling i sin analys.

Man ska aldrig utesluta överraskningar med de här två herrarna.
Å andra sidan: att mötet äntligen blir av är ett framsteg.

Förväntningarna är inte stora. Det handlar om hur förpackningen ser ut efteråt. Redan nu kan vi vara säkra på att toppmötet i Helsingfors kommer att utlysas som en stor framgång av president Donald Trump.

I USA är det åtminstone fyra ämnesområden som tros bli behandlade av presidenterna Trump och Putin. Många oroar sig för mötena på tumanhand.

En annan fråga Trump själv har talat om är vapenkontrollen, speciellt frågan om kärnvapen. De är för många och för effektiva, i synnerhet när de inte är amerikanska.― Bengt Östling

Det finns de som ifrågasätter Trumps förmåga att stå emot den starka ryska ledaren. Det sårar presidenten som anser sig ha förberett sig för detta i hela sitt liv.

Valinblandning, vapenkontroll och några prickar på kartan

Den ryska inblandningen i de amerikanska valen år 2016 har president Trump lovat ta upp, pressad av också sina egna. Men han har redan tidigare frågat Putin – och fått svaret att Ryssland inte var inblandat.

En annan fråga Trump själv har talat om är vapenkontrollen, speciellt frågan om kärnvapen. De är för många och för effektiva, i synnerhet när de inte är amerikanska.

Några platser på världskartan som de två kan titta på är Iran, Syrien och Nordkorea. På den punkten kanske det inte kommer några avtal eller gemensamma uttalanden. Ibland är det en framgång att man kan tillsätta en utredning som går vidare med frågan.

Framgångspaketet

Trumps färska säkerhetspolitiska rådgivare John Bolton har sagt att det viktiga är att mötet verkligen blir av, att det är en framgång i sig själv. Men målsättningarna är säkert högre ställda.

John Bolton.
Trumps färska säkerhetspolitiska rådgivare John Bolton. John Bolton. Bild: EPA/Sergej Tjirikov John Bolton
Det handlar om att sälja ett möte där Trump kan övertyga amerikanerna om att han har gjort deras liv lite säkrare och ekonomiskt framgångsrikare.

Trump undviker inte heller att tala illa om sina företrädare på presidentstolen, framförallt Obama. I höst är det mellanårsval i USA. Allt som framställer Trump och republikanerna i ett gott ljus ger möjlighet till framgång också där.

Inga Nato-hälsningar från Trump

Det sägs att hela Europa spänt följer med vad som kommer ut av toppmötet mellan Trump och Putin. Oron blev knappast mindre efter Nato-mötet i Bryssel.

President Trump höll tal under andra dagen av toppmötet.
President Trump höll tal under andra dagen av toppmötet. Bild: CHRISTIAN BRUNA Nato,Donald Trump,toppmöten

Så här snabbt efter Natomötet kunde man rentav tänka sig att den första statschefen som träffar Putin efteråt, skulle ha några besked att framföra från de 29 allierade.

Snarare är väl budskapet just det att man inte kan enas om några bud och att Nato är splittrat. Men Trump hävdar motsatsen.

Både Trump och Putin sägs vara intresserade av att minska inflytandet från både EU och Nato. Som någon redan påpekade: Putin är säkert enig med Trump om att USA satsar alldeles för mycket pengar på försvaret av Europa.

Den ryska önskelistan?

Men vad vill ryssarna då? Alina Polyakova skriver om vad Putin vill på den Washingtonbaserade tankesmedjan Brookings webbsidor

Också för Putin är det viktigt att bli sedd tillsammans med Trump (på samma sätt som det var för Kim Jong-Un). Man vill spegla sig med de största. Några varma ord från Trump skadar inte heller.

Ryssarna kan också ha lärt sig av Nordkorea-mötet att det är möjligt att få stora medgivanden från USA utan att ge något annat än oklara löften igen.

Det är inte så mycket Ryssland har att erbjuda, skriver Alina Polyakova. Det skulle i så fall handla om det ryska inflytandet i Mellanöstern.

Syrien och Iran är två frågor som amerikanerna har sagt att kunde komma upp på toppmötet. Trumps vallöfte om att lämna Syrien kunde bli möjligt att genomföra, tack vare Putin.

Ukraina?

Putin kan ha förhoppningar - och få Trumps stöd - om ett slut på de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, enligt Alina Polyakova. Och han sägs också ha en lång önskelista gällande Nato, den amerikanska militära närvaron i Europa och stödet till Ukraina.

Frågan om Ukraina är klart förvirrande för president Trump. Han har i flera repriser gett osammanhängande svar om sin Ukraina-linje. Det har låtit ”Det skedde under Obamas tid, det var Obama som tillät Ryssland att ta Krim. Det är inte säkert att jag skulle ha tillåtit det”.

Trump har också hänvisat till att det skedde för så länge sen, att det inte längre borde påverka Rysslands medverkan i G7. Också sådana signaler kan ha betydelse vid toppmötet i Helsingfors.

Toppmötenas tid är förbi?

Två frustrerade skribenter i tidskriften Foreign Policy kommer med sitt eget förslag efter Nato-toppmötet. Sluta ordna toppmöten med statschefer! Det är ändå försvars- och utrikesministrarna som gör grovjobbet, skriver Derek Chollet och Amanda Sloat. Båda har tjänstgjort i Obama-administrationen, vilket kanske förklarar utbrottet.

Det som var förberett på något av utrikes- och försvarsministrarnas tre årliga möten inom Nato gick ju bra, påpekar författarna. Men när Donald Trump kom började kaoset. Han lyckades med sin föresats; att limma deltagarnas uppmärksamhet vid hans twittermeddelanden.

Det blev en Trumpshow och ett onödigt drama, kreerat och regisserat av USAs president, enligt artikeln i foreign Policy. Låt honom göra sin realityshow någon annanstans.

Förslaget är inte helt ett skämt, men möter säkert kritik av huvudpersonerna. Politiken har alltmer personifierats, både nationellt och internationellt. Statscheferna ska göra det som byråkrater inte vill eller vågar. Ge politisk tyngd och ta ansvar för svåra beslut.

Knappast överväger Nato ens tanken att inhibera nästa års toppmöte. Och det tar inte bort risken för att deltagarna i stället får mer tid för bilaterala möten, som det vi får följa med i Helsingfors på måndagen.

Läs också