Hoppa till huvudinnehåll

Vad har hänt efter det senaste toppmötet? Vi tar tempen på relationen mellan USA och Ryssland

28 år har gått sedan det senaste toppmötet mellan USA:s och Rysslands president i Helsingfors.

1990

USA:s president George H. W. Bush och Sovjetunionens president Mihail Gorbatjov träffades för ett toppmöte i Helsingfors i september 1990. Den största frågan presidenterna diskuterade var krisen i Mellanöstern, vilket fick Iraks president Saddam Hussein att reagera.

1991

I december upplöser Sovjetunionen sig självt och ersätts av femton självständiga republiker, bland dem Ryssland. I och med president Michail Gorbatjovs avgång den 25 december upphör Sovjet officiellt att existera. Ryssland lovar följa de avtal som Sovjetunionen ingått och övertar dess plats i FN:s säkerhetsråd.

1992

Rysslands president Boris Jeltsin besöker USA i januari. USA lovar att främja de ryska strävandena att bli medlem i Internationella valutafonden IMF och Världsbanken. I en gemensam proklamation förklarar Bush och Jeltsin att länderna inte längre ser varandra som potentiella motståndare, utan inleder en ny era av "vänskap och partnerskap". Därtill tecknar de ett avtal om rysk-amerikanskt samarbete inom rymdforskning för fredliga syften.

I juni träffas Bush och Jeltsin på nytt i Washington. De förbinder sig att fortsätta START-processen och kraftigt reducera mängden kärnstridsspetsar. Jeltsin är till en början mycket motvillig till nedskärningarna, som han anser gynna USA alltför mycket. Men efter löften om frikostigt bistånd från USA säger han ja.

USA:s president George H. W Bush dricker kaffe med Borit Yeltsin i Vita huset år 1992.
George H. W Bush och Barbara Bush dricker kaffe med Borit Yeltsin och Naina Yeltsina i Vita huset. USA:s president George H. W Bush dricker kaffe med Borit Yeltsin i Vita huset år 1992. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Boris Jeltsin,George H. W. Bush,Barbara Bush,Vita huset,Bush,Naina Yeltsina

I juli möts Bush och Jeltsin igen, nu vid G7-gruppens möte i München. G7 lovar Ryssland ytterligare bistånd, som dock kopplas till demokratiska reformer. Jeltsin tillkännager att de ryska trupperna snart ska lämna Baltikum.

I oktober undertecknar Bush Freedom Support Act. Ryssland får fyra miljarder dollar i bistånd, och USA slopar en del av restriktionerna för handeln med Ryssland från kalla krigets dagar.

Vid presidentvalet i USA i november besegras George Bush av demokraten Bill Clinton.

1993

I januari besöker Bush Moskva på sin sista utlandsresa som president. Bush och Jeltsin undertecknar tillsammans med Jeltsin START II-fördraget om kärnvapennedrustning. Målet är att ingendera parten ska ha mer än 3 000-3 500 stridsspetsar i slutet av år 2003. START II träder dock aldrig i kraft, utan ersätts år 2002 av SORT-avtalet (Strategic Offensive Reduction Treaty).

I april har den nye presidenten Bill Clinton och Jeltsin sitt första möte i Vancouver. De diskuterar Jeltsins ekonomiska och demokratiska reformer, och USA lovar Ryssland ytterligare bistånd till bland annat hälsovård och företagande.

1994

I januari träffas Clinton och Jeltsin igen, nu i Moskva. USA och Ryssland slår fast att deras kärnvapenrobotar inte längre ska vara riktade mot motparten. Ryssland får rätt att delta i Natos program Partnerskap för fred. Man enas också om att de före detta sovjetstaternas suveränitet ska respekteras, likaså rättigheterna för de baltiska ländernas ryskspråkiga befolkning. Jeltsin önskar att de forna östblocksländerna tills vidare kunde stå utanför Nato.
I februari görs den första rysk-amerikanska rymdskyttelfärden, då kosmonauten Sergej Krikalev kliver ombord på skytteln Discovery, som därefter dockar med rymdstationen Mir.

Ett nytt möte mellan Clinton och Jeltsin ordnas i Washington i september. Statscheferna enas om fortsatt ekonomiskt samarbete. En kväll vållar den berusade Jeltsin ett präktigt uppträde då han vinglar ut på gatan i underkläderna för att beställa pizza - episoden blir dock inte allmänt känd förrän 2009.

1995

I maj firar Ryssland 50-årsminnet av segern över Nazityskland, och Clinton kommer på besök. Han försöker övertala Jeltsin att stoppa kriget i Tjetjenien och avråder från planerna att hjälpa Iran bygga kärnreaktorer.

1996

Ännu ett möte mellan Clinton och Jeltsin i april, även den här gången i Moskva. Samtalen rör bland annat förbudet mot kärnvapenprov CTBT (Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty, antaget av FN i september samma år). Jeltsin uttalar på nytt sitt motstånd mot Natos utvidgning österut; Clinton lovar att det "inte blir några överraskningar".

I juli blir Jeltsin omvald som Rysslands president. I andra omgången besegrar han kommunisten Gennadij Ziuganov med drygt 54 procent av rösterna. Valet präglas av anklagelser om valfusk, samt av Clinton-administrationens öppna stöd av Jeltsin.

1997

I mars detta år är det Finlands tur att bidra till det rysk-amerikanska samförståndet. En rullstolsbunden Clinton och en påfallande skärpt och nykter Jeltsin träffas i Helsingfors. De kommer överens om förhandlingar om ett nytt nedrustningsavtal, och Clinton stöder Rysslands ansökan till G7-gruppen. Natos utvidgning är fortfarande en het potatis.

Bill Clinton och Boris Jeltsin på toppmötet i Helsingfors, 1997
Bill Clinton och Boris Jeltsin i Helsingfors 1997. Bill Clinton och Boris Jeltsin på toppmötet i Helsingfors, 1997 Bild: Yle kuvapalvelu Bill Clinton,Boris Jeltsin,1997,toppmöten,internationella relationer,Helsingfors

Trots en ilsken opinion bland Rysslands kommunister och nationalister medger Jeltsin att Natos expansion är oundviklig, men att Ryssland kommer att kunna mildra de negativa konsekvenserna.

I maj deltar de båda stormaktspresidenterna i Nato-toppmötet i Paris. Nato och Ryssland undertecknar en samarbetspakt, där de förklarar att de inte längre betraktar varandra som motståndare.

I juni blir Ryssland medlem i G7, som nu omvandlas till G8.

1998

I september är det åter dags för Clinton och Jeltsin att mötas, nu i Moskva. Jeltsin välkomnar västliga investeringar och amerikanskt bistånd, men framhåller att Ryssland inte är beroende av sådant. Han upprepar det ryska motståndet mot användning av våld i Irak, Kosovo och Afghanistan. Trots sin kritik mot Natos utvidgning lovar han att Ryssland deltar i militäralliansens kommande toppmöte.
I november inleds arbetet på den internationella rymdstationen ISS, ett rysk-amerikanskt projekt.

Den första delen av den internationella rymdstationen presenteras i Moskva.
Den första delen av den internationella rymdstationen presenteras i Moskva. Den första delen av den internationella rymdstationen presenteras i Moskva. Bild: EPA / YURI KOCHETKOV Internationella rymdstationen,rymdstationer

1999

Kosovokrigets år. I mars inleder Nato flyganfall mot Jugoslavien för att tvinga fram ett slut på striderna mot den albanska gerillan i Kosovo. I Ryssland väcker räderna stor förtrytelse, och relationerna mellan Moskva och västlägret försämras drastiskt.

En konvoj militärfordon från Jugoslavien på en landsväg.
En jugoslavisk militärkonvoj på väg mot Kosovo. En konvoj militärfordon från Jugoslavien på en landsväg. Bild: EPA/ATTILA KISBENEDEK Kosovokriget,slobodan milosevic

I mars blir Polen, Tjeckien och Ungern medlemmar i Nato. I augusti utnämner Jeltsin Vladimir Putin till rysk premiärminister.

Den 31 december avgår Jeltsin som Rysslands president. Putin övertar presidentposten.

2000

I mars hålls presidentval i Ryssland. Putin blir vald med drygt 53 procent av rösterna.

Bill Clinton och Vladimir Putin i Kremlin i juni 2000.
Clinton och Putin möts i Kreml, Moskva. Bill Clinton och Vladimir Putin i Kremlin i juni 2000. Bild: EPA PHOTO/ITAR-TASS POOL Bill Clinton,Vladimir Putin

I juni besöker Bill Clinton Moskva för sitt första möte med Putin. USA och Ryssland enas om utbyte av information om missilhot. Clinton fördömer Rysslands krig i Tjetjenien, talar i duman och låter sig intervjuas av den liberala radiokanalen Echo Moskvy.

I juli hålls G8-toppmötet på japanska Okinawa - det första för Putin, det sista för Clinton. Inför mötet hinner de avhandla en mängd frågor, som fredsplanen för Mellanöstern, Irans atomprogram och Clintons önskemål om lag och ordning i Ryssland.

I september möts de båda statscheferna på nytt i New York då FN antar sin millenniedeklaration, med mål att bland annat minska antalet människor som lever i extrem fattigdom, ordna grundutbildning åt alla, samt stoppa spridningen av hiv/aids.
Ryssar och amerikaner bemannar för första gången ISS.

2001

Bill Clinton efterträds i januari som president av republikanen George W. Bush.
Den 16 juni har Bush sitt första, högst kordiala möte med Putin i Slovenien. Bush är exalterad vid presskonferensen, han säger att han funnit Putin "mycket uppriktig och trovärdig" och tror sig ha fått "en uppfattning av hans själ". Bushs främsta säkerhetsrådgivare Condoleezza Rice kallar efteråt presidentens yttrande ett allvarligt misstag.

I juli samlas G8 ånyo till möte i Genua i Italien - ett möte som främst gått till historien för antiglobaliseringsrörelsens manifestationer, som utmynnade i kravaller och en ihjälskjuten demonstrant. Nya samtal mellan Bush och Putin, om nedrustning och affärer - Putin tycker inte USA har stött Rysslands WTO-ansökan aktivt nog.

Efter terrorattackerna den 11 september är Putin den förste utländske statschef som kontaktar Bush och lovar sitt stöd. Under hösten följer invasionen av Afghanistan och talibanregimens fall.

2002

Bush och Putin träffas i Moskva i maj för att underteckna SORT-avtalet (se ovan). De båda länderna förbinder sig att till år 2012 minska sina strategiska arsenaler till mellan 1 700 och 2 200 kärnvapen. Genom avtalet får Putin en tyngre roll i världspolitiken som USA:s partner.

George W. Bush och Vladimir Putin signerar SORT-avtalet i maj 2002.
George W. Bush och Vladimir Putin signerar SORT-avtalet. George W. Bush och Vladimir Putin signerar SORT-avtalet i maj 2002. Bild: EPA/ANJA NIEDRINGHAUS George W. Bush,Vladimir Putin

Vid Nato-toppmötet i Rom, också i maj, skapas Nato-Rysslandsrådet, ett nytt gemensamt forum för säkerhetssamarbete.
I juli drar sig USA ur fördraget mot ballistiska raketer (Anti-Ballistic Missile Treaty) från 1972. Enligt Bush måste USA utveckla sitt robotförsvar. Kreml anser då att Ryssland inte längre är bundet av START II, som aldrig trätt i kraft. Putin menar dock att Rysslands nationella säkerhet inte hotas av beskedet från Bush.

I november möts presidenterna i S:t Petersburg. Bush tackar personligen Putin för stödet till en nyligen antagen FN-resolution om Irak. I övrigt samtalar de om kampen mot terrorism, Natos utvidgning och samarbete inom bland annat energi och teknologi.

2003

I mars inleder USA sin invasion av Irak, som Ryssland kritiserar. Putin menar att han varnade USA för 11 september-attackerna två dagar innan de inträffade.
"Vägkartan för fred", som USA och Ryssland har utarbetat tillsammans med EU och FN, presenteras i april för Israel och den palestinska myndigheten.

2004

I mars blir Putin omvald som Rysslands president, med 71 procent av rösterna. Samma månad blir Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, Slovenien, Rumänien och Bulgarien medlemmar i Nato.
I september inträffar ett gisslandrama med påföljande massaker på skolan i Beslan i ryska Kaukasus, där över 300 människor, mestadels barn, dödas av islamistiska terrorister. Bush skickar Putin sina kondoleanser med anledning av tragedin.

I oktober-december är det presidentval i Ukraina. Valet står i huvudsak mellan premiärminister Viktor Janukovytj (som Ryssland stöder) och oppositionsledaren, tidigare premiärminister Viktor Jusjtjenko (som USA stöder). Anklagelserna om valfusk följs av folkliga protester - den orangea revolutionen. Efter att det första resultatet, med Janukovytj som segrare, ogiltigförklarats av högsta domstolen, hålls en ny omgång där Jusjtjenko tar hem spelet.

2005

George W. Bush inleder sin andra presidentperiod i januari.
Den 23-25 februari träffas Bush och Putin för första gången sedan 2002, nu i Slovakiens huvudstad Bratislava. Samtalen rör bland annat riskerna för kärnvapenterrorism och Rysslands alltjämt ouppfyllda dröm om medlemskap i WTO. Vid pressträffen ställs många frågor om demokratiutvecklingen i Ryssland, och Putin uttrycker sin irritation över amerikanernas inblandning i ryska angelägenheter.

2006

Bush och Putin träffas vid G8-gruppens möte, som hålls i juli i S:t Petersburg. De ingår ett globalt initiativ för att bekämpa nukleär terrorism, GICNT, med elva andra stater (år 2018 är medlemsländernas antal 88). Under samtalen riktar Bush försiktig kritik mot demokratiläget i Ryssland, och en sur Putin förklarar för pressuppbådet att han för egen del "inte vill leda en demokrati av Iraks typ".

2007

USA:s planer att uppföra ett missilförsvarsskydd i Polen och Tjeckien retar upp Ryssland, som i februari svarar med att dra sig ur INF-avtalet om avskaffande av medel- och kortdistansrobotar.
I april lägger Ryssland in sitt veto mot den USA-stödda planen om självständighet för Kosovo.
I juli lämnar Ryssland också CFE-avtalet om begränsning av konventionella styrkor i Europa, även det i protest mot missilförsvaret i Polen och Tjeckien.

2008

I april hålls Nato-toppmötet i Bukarest, där Kroatien och Albanien erbjuds medlemskap i försvarsalliansen. Vladimir Putin deltar också i mötet, och kan till sin belåtenhet se att Tyskland stoppar motsvarande inbjudan till Georgien och Ukraina.
I maj sker vaktombyte i Kreml - Dmitrij Medvedev blir rysk president, och Putin tar över som premiärminister.

I augusti meddelar Ryssland om utplacering av kortdistansrobotar av typen Iskender i Kaliningradområdet som svar på missilskyddet i Polen. Samtidigt exploderar den utdragna krisen mellan Ryssland och Georgien i öppet krig - Moskva hävdar att ryska medborgare i delrepublikerna Abchazien och Sydossetien angrips av georgisk militär, och efter ömsesidig mobilisering bryter kriget ut. Efter fem dagar ingås vapenvila. Abchazien och Sydossetien är nu två i praktiken självständiga länder.

Lokalinvånare går förbi en förstörd Georgisk pansarvagn.
Lokalinvånare går förbi en förstörd Georgisk pansarvagn. Lokalinvånare går förbi en förstörd Georgisk pansarvagn. Bild: EPA/YURI KOCHETKOV Georgien,Kriget i Georgien 2008

USA, Nato och EU stöder Georgien, men i en EU-rapport från hösten 2009 anses georgierna ha inlett kriget. Som resultat av kriget ställer Nato in mycket av sitt militära samarbete med Ryssland, och Ukraina begränsar ryssarnas tillgång till flottbasen Sevastopol på Krim.

2009

Barack Obama tillträder som USA:s president i januari.
I april blir Albanien och Kroatien Nato-medlemmar.
Obama manar USA och Ryssland till ett återställande (“reset”) av relationerna, med förnyat samarbete om bland annat Irans och Nordkoreas kärnkraftsprogram.

2010

Ukraina håller presidentval i januari-februari. Viktor Janukovytj blir vald efter seger över Julia Tymosjenko.

Obama och Medvedev träffas i Prag i april, för att underteckna avtalet New START om minskning av strategiska kärnvapen. New START är en fortsättning på START I-fördraget från 1991, som gått ut i december 2009, och på START II och Moskvafördraget från 2002 (SORT), vilket skulle komma att löpa ut i december 2012.

Presidenterna Barack Obama och Dmitrij Medvedev träffades under kärnsäkerhetsmötet.
Barack Obama och Dmitrij Medvedev. Presidenterna Barack Obama och Dmitrij Medvedev träffades under kärnsäkerhetsmötet. Bild: EPA/EKATERINA SHTUKINA/RIA NOVOSTI/KREMLIN POOL obama - medvedev

I juni meddelar USA om gripande av tio ryska spioner. Ryska utrikesministeriet talar om en "oberättigad återgång till kalla krigets dagar".

2011

Under detta år får den arabiska våren konsekvenser för stormaktsrelationerna. Efter det av Nato stödda upproret i Libyen och Muammar Gaddafis fall och död, ökar Ryssland sitt stöd till Syrien för att hindra att dess trogne allierade Bashar al-Assad drabbas av samma öde. I oktober lägger Ryssland i FN in sitt veto mot USA:s resolution som fördömer Assadregimen.

Det ryska parlamentsvalet i december blir ett bakslag för Putins parti Enade Ryssland, och påståendena om valfusk leder till massiva protester. Putin anklagar USA, och utrikesminister Hillary Clinton personligen, för att lägga sig i valproceduren.

2012

I mars väljs Putin till Rysslands president för en tredje period.

I augusti upptas Ryssland äntligen i WTO.

I december antar USA Magnitsky Act, uppkallad efter juristen Sergej Magnitskij, som år 2009 dog i fängelse i Moskva där han satt häktad för bedrägeri. Ryska tjänstemän som tros vara inblandade i Magnitskijs död förvägras inresa till USA och förbjuds att använda landets banksystem. Ryssland svarar genom att förbjuda USA-medborgare att adoptera ryska barn.

2013

Barack Obamas andra presidentperiod inleds i januari.
I juni överskuggas USA:s och Rysslands relationer av Snowdenaffären. Den tidigare CIA-tjänstemannen Edward Snowden, som läckt hundratusentals hemliga dokument från USA:s regering, flyr till Ryssland. I juli beviljas han asyl av Kreml.

Oenigheten mellan Moskva och Washington om Syrien blir allt mer påtaglig. Vid G20-mötet i S:t Petersburg i september sätter både Putin och andra statschefer press på Obama för att han ska avstå från planerna om en militär intervention i Syrien.

I Ukraina väljer president Janukovytj i november att ställa in förhandlingarna om ett samarbets- och frihandelsavtal med EU. Oppositionen börjar ordna massprotester mot presidenten.

2014

Protesterna mot Viktor Janukovytj leder i Kiev till våldsamheter med tiotals dödsoffer, och i mars tvingar Ukrainas parlament presidenten att avgå. Han tar sin tillflykt till Ryssland. Kreml reagerar på maktskiftet i Kiev genom att bemäktiga sig Krimhalvön.

Oidentifierade soldater i uniformer utan beteckningar blockerar en ukrainsk militärbas i Balaklava på Krim
Soldater på Krim i mars 2014. Oidentifierade soldater i uniformer utan beteckningar blockerar en ukrainsk militärbas i Balaklava på Krim Bild: EPA / Anton Pedko balaklava

I april utbryter även strider i regionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina, med ukrainska regeringsstyrkor på ena sidan, och ryskstödda separatister på den andra. I juli skjuts Malaysia Airlines Flight 17 ner nära Donetsk, med 298 döda som följd. Haverikommissionens slutsats är att planet skjutits ner av separatisterna med en rysktillverkad Buk-robot; Ryssland lägger skulden på Ukraina.

Både USA och EU inför sanktioner mot Ryssland, till exempel visumrestriktioner och frysning av tillgångar. President Obama förklarar för Putin att sanktionerna är ett direkt svar på "Rysslands kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet". USA antar också Ukraine Freedom Support Act, som omfattar stora leveranser av vapen till Ukraina.

I augusti inför Ryssland egna sanktioner mot USA och EU, omfattande främst livsmedel.

2015

Försöken att få ett slut på striderna i östra Ukraina tar form i det så kallade Minsk II-avtalet, som ingås i februari. Kriget fortsätter dock.
I september börjar Ryssland genom flygräder stöda Syriens regering i kampen mot rebellerna.

I november hålls G20-mötet i Turkiet, där Obama och Putin deltar. De godkänner en FN-plan för eldupphör och fredligt maktskifte i Syrien.

2016

Under sommaren uppstår inom det republikanska partiet en debatt om hur USA ska utforma sin politik mot Ryssland. Partiets presidentkandidat Donald Trump har uttalat sitt stöd för rysk-amerikanskt samarbete i bland annat Syrien, samtidigt som flera kongressledamöter kräver en resolutare hållning mot Rysslands "militarism" och "aggressioner" i bland annat Ukraina.

I september lägger utrikesministrarna Sergej Lavrov och John Kerry fram en gemensam fredsplan för Syrien. Men samarbetet på denna front avbryts i oktober, då de syriska regeringstrupperna med ryskt stöd inleder sin offensiv mot Aleppo. Putin river upp 2000 års plutoniumavtal med USA samt avtalet från 2013 om samarbete kring atomenergi.

I november väljs Trump till USA:s president. Amerikanska underrättelsetjänst menar att Ryssland genom omfattande hackerverksamhet och dataläckor påverkat presidentvalet, och även Trumps motkandidat Hillary Clinton anser att rysk inblandning orsakat hennes nederlag. Obamas administration besluter i slutet av december om utvisning av 35 ryska diplomater samt stängning av två ryskägda fastigheter i New York och Maryland.

2017

I april gör USA ett omfattande missilangrepp mot Syrien, och Donald Trump menar att relationerna till Ryssland kan vara på sin lägsta nivå någonsin.

I maj får utnämner Trump förre FBI-chefen Robert Mueller till särskild utredare av möjlig rysk inblandning i presidentvalet. Flera kongressutskott bedriver egna undersökningar.

I juli håller Trump ett tal i Warszawa, där han uppmanar Ryssland att upphöra med sin "destabiliserande" verksamhet i Ukraina samt sluta stöda "fientliga regimer" likt Syrien och Iran. Därefter träffas Putin och Trump under ett par timmar vid G20-mötet i Hamburg, och enligt utrikesminister Rex Tillerson diskuteras även då Rysslands påstådda inblandning.

Vladimir Putin och Donald Trump träffas under G20-mötet i hamburg.
Donald Trump och Vladimir Putin på G20-möte i Hamburg. Vladimir Putin och Donald Trump träffas under G20-mötet i hamburg. Bild: EPA/MICHAEL KLIMENTYEV / SPUTNIK / KREMLIN POOL Vladimir Putin,Donald Trump,Trump,USA,Ryssland,G20,Hamburg,Putin,trump putin

USA besluter om nya sanktioner mot Ryssland, med anledning av både Ukraina och påverkan av presidentvalet. Ryssland utvisar 755 anställda vid USA:s ambassad i Moskva, och USA låter stänga Rysslands beskickning i San Francisco.

I december presenterar Trump sin nationella säkerhetsstrategi, som varnar både Kina och Ryssland för att "utmana USA:s styrka, inflytande och intressen". I det tal där strategin presenteras avhåller Trump sig dock från direkt kritik av Ryssland, och berättar hur Putin tackat CIA för hjälpen med att förebygga en terrorattack i S:t Petersburg.

Trump-administrationen tillåter också begränsad försäljning av vapen till Ukraina, till Moskvas harm.

2018

I februari fastslår Trumps administration att världen fått se "en återgång till konkurrensen mellan stormakter", och placerar Ryssland i centrum för USA:s kärnvapenpolicy. I dokumentet Nuclear Posture Review betonas vikten av att USA satsar mer på taktiska kärnvapen för att åstadkomma "en trovärdig avskräckningseffekt mot regional aggression". Dokumentet skildrar hur Ryssland målmedvetet byggt upp sin kärnvapenkapacitet, och skaffat sig ett strategiskt övertag.

Utredaren Robert Mueller pekar ut tretton ryska medborgare och tre företag för inblandning i presidentvalet 2016, där de genom fejkade online-personligheter har stött Trumps kampanj och motarbetat Hillary Clintons. Dagarna innan toppmötet mellan Trump och Putin rapporterar nyhetsmedier om att 12 ryssar åtalas för dataintrång i samband med det amerikanska presidentvalet.

Text: Mikael Schulman
Grafik: Petter West