Hoppa till huvudinnehåll

Svenskan öppnar bakdörrarna till det nya arbetslivet

Budord 7
Budord 7 Bild: Helsingin kaupunginmuseo/Grafik: Miro Johansson budorden,Svenskfinland,Jens Berg,kolumnister

Svenskan har länge ansetts vara ett riktigt trumfkort i arbetslivet. Men hur påverkar den nya globala arbetsmarknaden svenskans ställning på jobbet? Svaret är att svenskans position förstärks, men vägen dit är inte spikrak.

Först är det viktigt att konstatera att det inte finns en finlandssvensk arbetsmarknad.

Visst, det kan finnas enskilda arbetsplatser och vissa enskilda orter där det uttryckligen jobbar uteslutande finlandssvenskar, men de här platserna är undantagen som bekräftar regeln.

För att förstå svenskans betydelse i arbetslivet måste man därför först se på arbetslivet och arbetsmarknaden som en helhet.

Jag har träffat en rekryterare, en utbildare och forskare för att reda ut den snabba förändring vi ser nu - och för att söka svaret på hur den här förändringen påverkar svenskans betydelse i arbetslivet.

Mats Kockberg är ledarskapskonsult och rekryterare. Han har rekryterat och headhuntat personal till många olika branscher och länder under de senaste 30 åren.

Han har via sitt jobb en klar bild av hur förändringen ser ut och vilka kompetenser som krävs för att klara av förändringen:

- Det krävs för det första en mer internationell inriktning hos de sökande. Först nu håller Finland på riktigt att bli en internationell operativ nation. Det här ställer i sin tur nya krav på språkkunskaper och kunskaper om det mångkulturella, säger han.

Mats Kockberg
Rekryteraren Mats Kockberg ser att det nya internationella arbetslivet öppnar dörrarna för personer med breda språkkunskaper. Mats Kockberg Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Vilka övriga faktorer påverkar det nya arbetslivet?

- Digitaliseringen, automatiseringen och robotiken förändrar arbetslivet i en snabb takt, konstaterar Mats Kockberg.

- Ta till exempel hela banksektorn som gått igenom massiva förändringar med den påföljden att tiotusentals traditionella jobb har försvunnit. Många andra branscher står inför liknande förändringar, säger Kockberg.

Henrik Wolff har en lång och gedigen erfarenhet av att utbilda studerande så att de kan uppfylla kraven som det nya arbetslivet ställer.

Henrik Wolff har som långvarig rektor för yrkeshögskolan Arcada skapat utbildningar och inriktningar som ska motsvara den snabba förändringen.

- När en student kommer till Arcada i dag vet vi att hon eller han har ett cirka 50-årigt arbetsliv framför sig. Och i och med de stora förändringarna som sker måste vi lära dem hur man handskas med de här förändringarna också och hur de kan leda förändringen. säger han.

Hur påverkar det här utbildningen?

- Vi måste i framtiden börja ta ett större ansvar för människornas hela arbetsliv och göra fler inspel i olika skeden av deras karriär, säger Henrik Wolff.

- Det är för lätt att säga att vi enbart måste satsa mera på kunskaper om det digitala. Jo det stämmer, men det krävs också en genuin förståelse för vad digitaliseringen innebär, säger han.

Charlotta Niemistö, vid Hanken i Helsingfors, forskar i det nya arbetslivet. Niemistö har speciellt granskat kombinationen mellan det nya arbetslivet och familjelivet.

Hon ser en oroväckande trend som genomsyrar hela det nya arbetslivet.

- Karaktären på jobben förändras. Nu ser vi allt mera av de så kallade “expertjobben”, som leder till ett mera hektiskt tempo i arbetslivet, berättar hon.

- Kraven och förväntningarna på att du ska vara anträffbar i princip hela tiden ökar. Det i sin tur leder till att arbetet glider mer och mer in i fritiden, konstaterar hon.

- Arbetet kräver en större flexibilitet, men tyvärr fungerar den flexibiliteten inte lika bra åt andra hållet, alltså när det gäller familjelivet, säger Niemistö.

Forskaren Charlotta Niemistö
Forskaren Charlotta Niemistö ser att det ökande antalet jobb som expert för med sig nya utmaningar. Forskaren Charlotta Niemistö Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Norden skapar trumfkort

Det nya arbetslivet blir med andra ord mera internationellt, mera individuellt och får mera betoning på att vara expert. Men vad betyder den här nya terrängen för det svenska då?

Mats Kockberg har under sina 30 år som rekryterare sett trender komma och gå. Just nu ser han en utveckling där det nya arbetslivet gör att svenskan igen har blivit ett riktigt trumfkort på arbetsmarknaden.

- Det har gått lite i perioder. När internationalisering försiktigt kom igång på 1990-talet var det många som gick över till engelskan som koncernspråk, också i Norden, säger han.

- Men ganska snart insåg man att endast engelska inte räcker. Allt det inofficiella i ett nordiskt sammanhang sker på skandinaviska och därför har svenskans betydelse ökat alldeles oerhört mycket under de senaste tio åren, säger han.

Vilka exempel har du på det här?

- Jag har stött på ett stort antal fall där våra kunder har funderat på att etablera sig i norra Sverige eller i norra Norge och rest dit för att undersöka alternativet, berättar han.

- Men där har de kommit till att deras kunskaper i svenska inte räcker till och därför har de varit tvungna att skippa hela idén, säger han.

- Också på den inhemska marknaden har värdet av att kunna svenska ökat. Till exempel när någon av våra kunder ordnar en kurs i svenska blir den genast fullbokad, konstaterar Mats Kockberg.

Hur hård är den finlandssvenska valutan i en rekrytering?

- Den är nog ganska hård i och med att språkkunskaperna blir allt viktigare. Sedan finns det också en uppfattning bland arbetsgivare i till exempel Sverige, Danmark och Tyskland om att finlandssvenskarna är något mera öppna och sociala, säger Kockberg.

Också Arcadas långvarige rektor Henrik Wolff ser en positiv utveckling när det gäller behovet av svenska i det nya arbetslivet. Men han varnar samtidigt för en stor fallgrop.

- Svenskan är en färdighet som behövs - också ur ett finskt perspektiv. Allt fler förstår det här. Men utmaningen för oss inom högskolorna ligger i att vi måste stå för den absolut högsta kvaliteten i landet för att garantera det här, säger han.

- Därför måste vi bland annat se på relationerna inom hela det finlandssvenska högskoleväsendet, varnar Henrik Wolff.

Arcadas rektor Henrik Wolff
Arcadas långvarige rektor Henrik Wolff ser en positiv trend för svenskan men varnar för att trenden kan vara bräcklig. Arcadas rektor Henrik Wolff Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Värderingarna styr

Avslutningsvis beger vi oss tillbaka till forskaren. Charlotta Niemistö, vid Hanken i Helsingfors, är också expert på den unga generationen och deras förhållande till arbetslivet.

Niemistö har bland annat bekantat sig med den så kallade generation Y, som är född i slutet av 1980-talet och senare.

Det är den här generationen som nu har trätt in på arbetsmarknaden och som också kommer att definiera det nya arbetslivet under de närmaste decennierna.

- De vill att de egna värderingarna går ihop med arbetsgivarens. De ser att det är svårt att representera något som de själva inte tror på, säger Niemistö.

Är språk en värdering?

- Språk är en värdering. I och med att vi har ett lite svalare språkklimat i Finland för tillfället så gör det frågan ännu viktigare för den unga generationen. För dem är språket jätteviktigt! säger hon.

Om värderingarna blir allt viktigare för de nya generationerna och språket är en värdering, så kommer vi tillbaka till den grundläggande frågan: Om den allmänna rådande inställningen till det svenska är positiv så blir svenskan som en följd också viktig på den framtida inhemska arbetsmarknaden, säger hon.

Och om den nya generationen generellt inte ser svenskan som en viktig värdering - ja då är läget ett helt annat.

I sin serie "De tio finlandssvenska budorden" resonerar Jens Berg kring obekväma frågor och fenomen som rör Svenskfinland. Serien sänds under fem veckor på Yle Vega sommaren 2018 och finns på Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle