Hoppa till huvudinnehåll

Så här urartade läget i Nicaragua till inbördeskrigets rand - från pensionsprotester till människorättsbrott

Barrikader i Masaya söder om den nicaraguanska huvudstaden Managua.
Barrikader i Masaya söder om huvudstaden Managua. Demonstrationsfästet stormades i onsdags av regeringsmiliser som använde sig av automatvapen och hagelgevär. Barrikader i Masaya söder om den nicaraguanska huvudstaden Managua. Bild: EPA-EFE/Jorge Torres Nicaragua

I Nicaragua har de senaste fyra månaderna kantats av protester, våld, generalstrejker och enligt FN allt värre människorättsbrott. Demonstrationer som först riktades mot en pensionsreform har blivit allt blodigare då den mäktiga presidenten Daniel Ortega med hårda tag håller sig kvar vid makten.

På onsdag gick regeringsanhängare beväpnade med automatvapen och hagelgevär in i förorten Monimbo i Masaya i västra Nicaragua.

Efter sammandrabbningarna låg hylsor, glas och blodfläckar på gatorna bland nyrivna barrikader.

Åtminstone 10 människor ska ha dödats i och kring förorten under upptakten till operationen.

De demonstranter som hade drivit ut myndigheterna och tagit kontroll över förorten har nu flytt, men lovar att inte ge upp.

- Ingen här har gett upp. Se det som en paus innan vi återvänder, sade en av protestledarna till Reuters.

President Ortegas beväpnade anhängare patrullerar gator i Masaya efter att de stormade området och drev tillbaka demonstrerande invånare under blodiga strider.
President Ortegas anhängare har beväpnats i striderna mot demonstranterna. Här patrullerar de dagen efter striderna i Masayas demonstrantockuperade förort. President Ortegas beväpnade anhängare patrullerar gator i Masaya efter att de stormade området och drev tillbaka demonstrerande invånare under blodiga strider. Bild: EPA-EFE/Jorge Torres Nicaragua,Masaya

Den fyra timmar långa striden om förorten mellan regeringsmilisen och invånare var bara de senaste i en fyra månader lång konfrontation som fick sin början i små protester mot en pensionsreform.

Våldsamheterna mellan myndigheterna och anhängare till president Daniel Ortega på ena sidan och nicaraguaner som vill få honom avsatt på den andra har hittills krävt åtminstone 273 liv.

I ett mönster som har blivit bekant under de senaste åren har en med åren allt mer auktoritär Ortega stämplat demonstranterna, som kräver hans avgång, som terrorister och demonstranternas kvarter som terrornästen.

På fyra månader har läget urartat till den grad att bland annat Washington Post skrev att landet följer Venezuelas blodiga väg ner i avgrunden.

Många befarar nu att landet 39 år efter att sandinisterna störtade familjen Somozas årtionden långa diktatur, och 30 år efter det långa blodiga inbördeskrigets slut, igen står inför ett inbördeskrig.

Årsdagen för den revolution president Ortega stred för uppmärksammas alltså samtidigt som han med hård hand är i färd med att kväsa en, till en början fredlig, folkresning.

Angripen protest utlöste massilska

Det hotande läget utlöstes då Ortegas regering införde en pensions- och socialskyddsreform som skulle ha skurit ner de redan låga pensionerna med fem procent.

Studenter vid universitetet i huvudstaden Managua samlades för att visa sitt missnöje.

Myndigheterna anklagades för att ha äventyrat pensionsfonderna genom dålig administration.

- Det är inte rättvist att min farfar som har jobbat i 44 år får betala för det här. Det är inte frågan om pengar de har fått till låns, utan pengar de har betalat in under hela sitt liv så det irriterar mig verkligen, sade en av de demonstrerande studenterna då till Al Jazeera.

Trots att demonstrationen var förhållandevis liten möttes den av vad som beskrivs som massivt övervåld.

Den kända aktivisten Ana Quiroz slogs blodig under protesternas första dagar. Våldet mot demonstranterna fick protesterna att svälla och sprida sig.
Den kända aktivisten Ana Quiroz misshandlades av regeringsanhängare som skyddades av polis under demonstrationernas första dagar. Den kända aktivisten Ana Quiroz slogs blodig under protesternas första dagar. Våldet mot demonstranterna fick protesterna att svälla och sprida sig. Bild: EPA-EFE/JORGE TORRES Nicaragua,Ana Quiroz

Både regeringsvänliga ungdomsorganisationer, grupper och polisen angrep demonstranterna.

På några timmar hade demonstrationerna vuxit tiofaldigt och spreds de följande dagarna till allt fler städer.

Antalet döda och skadade steg. Bland de dödade fanns journalisten Angel Gahona som sköts då han gjorde en direktrapport från protesterna.

Bild på journalisten Angel Gahona som dödades av polisen visas under demonstration i Managua i Nicaragua.
Journalisten Angel Gahona blev en symbol för demonstranterna efter att han dödades mitt under en direktrapport från demonstrationerna i huvudstaden Managua. Bild på journalisten Angel Gahona som dödades av polisen visas under demonstration i Managua i Nicaragua. Bild: EPA-EFE/JORGE TORRES Nicaragua,Angel Gahona

Flera TV-kanaler mörklades av regeringen då de visade bilder på våldet demonstranterna utsattes för och mordet på Gahona.

Trots att Ortega drog tillbaka reformen slutade inte demonstrationerna att växa och våldsamheterna att urarta allt mer.

Nu krävde människor inte längre att reformen skulle dras tillbaka, utan att hela regeringen Ortega skulle avgå och ge plats för mer demokratiska krafter.

Repression, väpnade grupper och summariska avrättningar

Efter att antalet offer för våldet började växa försökte katolska kyrkan i maj medla i konflikten och samla representanter för regeringen och civilsamhället kring ett bord.

Samtalen kollapsade ändå snabbt och också kyrkan vände sig mot regeringen.

- Samtal i kyrkans regi kommer inte att fortsätta medan det nicaraguanska folket fortsätter att möta förtyck och mord, skrev kyrkans representanter den 31 maj.

För några dagar sedan tog biskop Silvio José Báez till Twitter för att fördöma regeringen och kräva ingripande.

- Nicaraguas regering har överskiridit gränsen för inhumant och omoraliskt agerande. Det brottsliga förtrycket mot civila, främst studenter, sedan fredag kväll är värt ett fördömande ur alla synvinklar. Det internationella samfundet får inte vara likgiltigt, skrev Báez.
Hoppa över Twitterpostning


Ledarskapet för den nicaraguanska katolska kyrkan skyddar demonstranter som tog skydd i en kyrka söder om huvudstaden Managua.
Biskop Silvio José Báez leder präster som skyddade demonstranter som hade tagit skydd inne i en kyrka söder om huvudstaden Managua. Flera präster och journalister som bevakade händelsen misshandlades av regeringsanhängare. Ledarskapet för den nicaraguanska katolska kyrkan skyddar demonstranter som tog skydd i en kyrka söder om huvudstaden Managua. Bild: EPA-EFE/JORGE TORRES Nicaragua,Katolska kyrkan,Jose Silvio Baez

Också bland andra Organisationen för amerikanska stater OAS och olika FN-organ har fördömt våldet och krävt oberoende internationella utredningar.

Den nicaraguanska regeringen anklagas nu för grova människorättsbrott.

Hundratals godtyckliga gripanden, övervåld och rapporter om summariska avrättningar av demonstranter och aktivister har stadigt ökat sedan demonstrationerna bröt ut.

Hela familjer uppges ha bränts inne i sina hem av regeringsvänlig milis.

Det har också rapporterats att de som grips förs till fängelser för tortyr.

Fördömanden och sanktioner

Uppgifterna om tortyr har inte bekräftats, men flera studenter som har försvunnit i samband med demonstrationer har senare dykt upp på bårhus med klara spår av våld på sina kroppar.

Dödsorsakerna har ändå enligt myndigheterna förklarats vara naturliga.

Rapporterna om tortyr tas på allvar av både OAS och FN som har krävt tillgång till fängslade demonstranter som hålls isolerade.

I USA har ett lagförslag om sanktioner mot regeringen Ortega lagst fram av medlemmar ur bägge partierna.

USA:s OAS-ambassadör gick så långt som att kalla läget för folkmord.

I onsdags fördömdes Nicarguas regering av OAS för människorättsbrott, vilket kan bli ett startskott för hårdare åtgärder.

Medan OAS beslut ratades av regeringen hyllades det av biskop Baéz.
Hoppa över Twitterpostning


- Tack broderländer från hela den amerikanska kontinenten för att ni har anslutit er i solidaritet med den smärta och den kamp nicaraguanerna genomgår, skrev han på Twitter.

Ortega allt mindre folklig ledare, allt mer envåldshärskare

Missnöjet med den före detta folkhjälten Ortegas styre blossade inte upp över en natt, utan har vuxit i jämn takt med att den tidigare rebelledaren har fäst sitt grepp om makten.

Ortega ledde både revolutionen och den första sandinistaregeringen efter diktaturens fall och valdes sedan till president 1984.

Hans parti och före detta rebellgrupp FSLN (känd som Sandinistas) besegrades i presidentvalet 1990 av en center-högerkoalition, men Ortega återvaldes 2006 och har suttit vid makten sedan dess.

Nicaraguas president Daniel Ortega och hans fru Rosario Murillo deltar i en stöddemonstration ordnad av presidentens anhängare.
President Ortega och hans fru Rosario Murillo. Nicaraguas president Daniel Ortega och hans fru Rosario Murillo deltar i en stöddemonstration ordnad av presidentens anhängare. Bild: EPA-EFE/RODRIGO SURA Nicaragua,Daniel Ortega,Rosario Murillo

Enligt kritiker och människorättsorganisationer har han stadigt cementerat sin position genom att urholka självständigheten för och ta kontroll över institutioner som rättsväsendet, valmyndigheter och armén.

Samtidigt har oppositionen förföljts och marginaliserats med våld och rättsväsendet som medel, menar kritikerna.

Ortega har samtidigt, inte helt olikt Venezuelas långvariga socialistledare Hugo Chavez, vunnit anhängare med generösa socialskyddsreformer.

Samtidigt har han hållit de mäktiga industrifamiljerna nöjda med offentliga kontrakt och stabila ekonomiska förhållanden.

Samtidigt verkar Ortegas personliga förmögenhet ha ökat exponentiellt.

År 2016 kunde Ortega väljas till en tredje period vid presidentposten efter att landets högsta domstol, vars domare har utsetts av honom själv, gav grönt ljus för obegränsade mandatperioder.

Han utsåg då sin fru Rosario Murillo, som också har haft en synlig och mäktig position vid Ortegas sida sedan revolutionen, till vice president.

Nicaraguas presidentpar Daniel Ortega och Rosario Murillo.
Daniel Ortega och Rosario Murillo firar under valet 2016 efter att Ortega återvaldes till en tredje mandatperiod utnämnde han Murillo till vice president. Hon anses länge ha varit hans högra hand och avgörande för hans framgång. Nicaraguas presidentpar Daniel Ortega och Rosario Murillo. Bild: EPA/RODRIGO ARANGUA/POOL Daniel Ortega,Rosario Murillo,Nicaragua

Murillo har länge varit Ortegas röst, då den 72 år gamla presidenten med åldern allt mer har dragit sig tillbaka ur rampljuset.

Kritiker har redan länge anklagat Ortega för att igen försöka göra makten ärftlig inom familjen, precis som den var under familjen Somozas diktatur som Ortega stred för att fälla.

AP, AFP, Reuters, BBC, Al Jazeera, CNN, New York Times, Washington Post

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes