Hoppa till huvudinnehåll

Saskia tvingades ge upp sin dröm trots toppbetyg – nu backar Sverige och lättar på antagningskraven till högskolorna

Saskia Tommos.
Saskia Tommos poäng i antagningen till Uppsala universitet var 19,5. Innan reformen skulle hon ha fått fulla poäng, 22,5. Efter den kommande justeringen blir det lite bättre men inte som förr. Saskia Tommos. Bild: Privat Stockholm

Svenska Universitets- och högskolerådet UHR justerar igen sina omräkningstabeller för vilka poäng ett utländskt gymnasiebetyg genererar. Orsaken är att man vill upprätthålla en balans mellan svenska och utländska studerande.

Sedan 2017 har andelen utlänningar i svenska högskolor rasat, och i vissa fall har andelen finländare på populära utbildningslinjer fallit med 75 procent.

Det kom som ett slag i ansiktet för många blivande studenter då UHR vid årsskiftet 2016-2017 skärpte kraven på utländska sökanden till Sveriges högskolor.

Orsaken var att den svenska gymnasiereformen 2011 hade gjort det svårare för svenska elever att få höga betyg, och de förlorade därför kampen om studieplatserna till utlänningar. Det var UHR tvungna att åtgärda och det gick i sin tur ut över bland annat finländska studenter.

Justeringen av hur medelvärdet ska räknas om till svenska siffror har inneburit att finländare ifjol och i år har fått betydligt färre poäng för sina gymnasiebetyg. Inte nog med det; ibland har inte ens toppbetyg kunnat garantera en studieplats.

Ifjol skrev vi om Fanny Willman från Vasa kom på 653:e reservplats till Lunds juristutbildning. Hon flyttade i stället till Oslo där hon kom in utan större problem.

9,15 inte tillräckligt

En annan som fick lägga sina planer på is var Helsingforsbördiga Saskia Tommos, som vill studera till läkare. Studenten från ifjol tappade hakan då hennes 9,15 i medelvärde inte räckte till att få en plats på Uppsala universitets läkarlinje.

I stället fick hon tänka om.

Jag känner nog flera som sökte förra året. I år sökte de flesta av dem till Finland, de gav upp hoppet

- Jag skulle med den gamla bedömningen ha haft fulla poäng. Nu blev jag jättelångt ifrån, i stället för 22,5 fick jag 19,5. Läkarprogrammet är i princip aldrig under 22,2 så det var helt omöjligt, säger Tommos.

Hon valde att ta ett mellanår i Sverige och läsa lång matematik – ett nytt behörighetskrav som tidigare inte fanns men som kom till samtidigt som medelvärdeskraven justerades – för att det här året strunta i läkarlinjen och söka till biomedicin. Den platsen fick hon.

Många av hennes vänner råkade ut för liknande situationer, men Tommos är en av de få som ännu i år orkade ge Sverige en chans.

- Jag känner nog flera som sökte förra året. I år sökte de flesta av dem till Finland, de gav upp hoppet.

"Handlar inte om att göra det lättare för finländare"

På UHR säger avdelningschef Tuula Kuosmanen att det inte handlar om att utländska sökande ska få det lättare att komma in, trots att det kan verka så. Enligt henne kommer justeringarna att ske mer ofta i framtiden, men på svenska studenters villkor.

- Vi har bestämt att vi gör justeringar tätare än tidigare för att följa hur de svenska gymnasiebetygens statistik utvecklas, säger Kuosmanen.

- Efter att det blev svårare att få de högsta betygen i Sverige såg vi att vi behöver justera de utländska omräkningstabellerna för att ligga mer i fas med hur det svenska systemet ser ut.

Justeringen 2017 innebar att andelen utländska studeranden sjönk. Men den nyjustering som implementeras från och med 31 maj 2019 handlar inte om att få fler utländska studenter till svenska högskolor.

Huvudbyggnaden vid Uppsala universitet
Uppsala universitet: Tillsammans med Lund, Umeå och Stockholm är Uppsala bland de mest eftertraktade studiestäderna bland finländare. Huvudbyggnaden vid Uppsala universitet Bild: Uppsala universitet/David Naylor uppsala universitet

Det handlar om en balans, enligt Tuula Kuosmanen. Det får inte vara oöverkomligt för svenskar att tävla om eftertraktade platser, men man vill inte heller stänga till exempel finländare ute.

- Det har inte att göra med att det ska bli varken fler eller färre utländska studerande. Syftet är att antalet behöriga sökande som uppfyller kraven och de som blir antagna ska vara i proportion till storleken på årskurserna, säger Kuosmanen.

Äventyr och bättre syn på forskning

Ekenäsbon Alma Häggman är en av de som sökte till högskola i Sverige i år men som inte kom in. Hon sökte med betyget till 16 olika högskolor och linjer i företagsekonomi, i olika städer, men kom ändå inte in.

- Jag sökte bara på betyget så var nog beredd på att jag kanske inte kommer in, berättar Häggman.

- Jag hade tänkt skriva högskoleprovet för jag tänkte att det är också en bra chans, men gjorde det till sist inte.

Häggman är inte överdrivet besviken, då hon i första hand nog ville studera i Finland. Men det betyder inte att hon inte ville också till Sverige.

- Sverige är ju ett bra land tycker jag, och det hade varit skönt att slippa från Finland åtminstone för en tid, säger Häggman.

Hanna Kultanen, också från Ekenäs, var en av de lyckliga finländare som faktiskt kom in på läkarlinjen i Uppsala förra året. Hon var inte säker på att hon skulle komma in, trots ett medelvärde på 9,75.

- Det var nog på håret att jag kom in. Uppsala är ett av de universitet som är lite svårare, jämfört med till exempel Linköping eller Örebro, säger Kultanen.

Hanna Kultanen
Hanna Kultanen. Hanna Kultanen Bild: Privat Högskoleprovet,hanna kultanen

Kultanen ville precis som Häggman till Sverige för att få ett luftombyte. Hon sökte in efter ett mellanår av resor och ville fortsätta upptäcka världen, även om det handlade om Uppsala och inte Ulan Bator.

- Jag sökte till Sverige för att få, kanske inte ett äventyr men åtminstone se något nytt, säger Kultanen.

För Saskia Tommos finns det också en rent karriärmässig aspekt i att hon sökt sig till Sverige – förutom att hon på grund av dubbelt medborgarskap och knagglig finska vill dit.

Till exempel Uppsala och Karolinska har mycket bättre budget och kontakter än finska universitet.

- Det finns jättebra forskningsmöjligheter i Sverige, till exempel Uppsala och Karolinska har mycket bättre budget och kontakter än finska universitet.

Att studera på svenska var också en dragande faktor. Enligt Tommos har hon hört att trots att det ska gå att studera till exempel medicin på svenska i Finland är verkligheten en annan.

- Det går nog att studera på svenska, till exempel på Soc&kom eller Hanken. Men sen om det ska bli något mer forskningsaktigt så innebär svenska studier i princip att du får skriva dina prov på svenska, annars går det på finska eller engelska.

Den här hjärnflykten, det vill säga studerande och forskare flyr från Finland, har ofta varit på tapeten under den nuvarande regeringen.

Efter regeringens sparkrav på högskolorna 2015, bara månader efter att de innan valet lovat stöda utbildningen, har mängden studerande och forskare som söker sig utomlands ökat.

Många anger bättre forskningsmöjligheter, bättre inställning till forskning i allmänhet och ett bättre forskningsklimat som orsaker till sin emigration.

Nu kan utvecklingen för studerande delvis ha bromsats, eller pausats, på grund av förändringen i Sverige.

Tre fjärdedelar färre finländare

Speciellt i Uppsala, Stockholm och vissa studieinriktningar i Lund har det märkts att kraven på finländare varit högre sedan antagningen 2017. Det stämmer extra mycket in på Kultanens läkarlinje i Uppsala.

Det går ungefär 20 finländare på de äldre årskurserna. På min klass är det närmare, typ fem, sex, sju stycken

- Om de tar in kanske 120 per år, hösten och våren inräknat, så skulle jag säga att det går ungefär 20 finländare på de äldre årskurserna. På min klass är det närmare, typ fem, sex, sju stycken, säger Kultanen.

Det är en minskning med tre av fyra, 75 procent. Det är just de här siffrorna som gjort att Saskia Tommos vänner överger drömmen om Sverige, att Hanna Kultanen har färre finländska klasskompisar och att Fanny Willman flyttade till Oslo i stället för Lund.

Det är också därför UHR nu väljer att justera poängsättningen så att Finland igen får det lite lättare. Det blir inte en tillbakagång till tiden före 2017, men det blir en förbättring.

Till exempel Saskia Tommos cirka 17,5 poäng hennes betyg gav henne* kommer om ett år att vara värt ungefär 18,5. Det kan göra en betydande skillnad.

Vägen till svensk högskola går via betyg eller prov

Att komma in på en svensk högskola är inte längre så lätt. Det finns i tre sätt.

  • Medelvärde ((betygets medeltal + studentexamens medeltal)/(antal examensprov + 1))
  • Högskoleprovet
  • Annat, för specifikt universitet unikt sätt

I regel blir en tredjedel av de som skriver högskoleprovet antagna. Provet består oftast av frågor om svenska, engelska och matematik.

Vissa skolor i Sverige har inträdesprov. Det gäller speciellt skolor inom mer kreativa fält, som musik och teater.

Resten kommer in på basis av medelvärdet. Vi tar ett exempelvärde:

Du är en jättemotiverad student och har 8,7 i medeltal på betyget. Du har skrivit ett L, två E och ett C i de obligatoriska ämnena. Du kan räkna med extraprov om de gör ditt medeltal högre. I vårt fall hjälper det inte.

Enligt en tabell du har snokat upp på internet får du 10 poäng för L, 9 för E och så vidare. Det innebär att du får ekvationen

((10+9+9+7)+8,7)/(4+1) = 8,74, som är medelvärdet

Enligt en annan tabell i samma dokument får du veta att ditt medelvärde ger dig 17,28 poäng. Därtill kommer sedan upptill 2,5 extrapoäng för "meriter", vilket gör att du som mest kommer upp in närmare 20 poäng. Den siffran är den som avgör vilken skola du kan bli antagen till.

Kommer du att söka på nytt till läkarlinjen nästa år?

- Det är absolut något jag funderar på, beroende på hur bra den här biomedicinutbildningen är, säger Tommos.

*Till de poäng medelvärdet ger läggs sedan till ett visst på förhand bestämt antal poäng vilket ger det slutgiltiga poängantalet. Läs mer i faktarutan som du hittar ovan.

  • Djurens julfred omtyckt bland djurägare i Åbo

    Katter, hundar, kaniner och en häst deltog i evenemanget.

    Förr gick utlysningen av julfreden främst ut på att freda de vilda djuren i skogen. I över tio år har kyrkan i Åbo tillsammans med Åbo Djurskyddsförening utlyst djurens julfred också för husdjuren. Många trotsade kylan och besökte Mikaelskyrkan.

  • Simon Skrabb vill inte starta några rykten, men blickar redan vidare i karriären: "Tiden börjar ju vara inne"

    Har två år kvar på kontraktet med IFK Norrköping.

    Simon Skrabb sade redan när han flyttade från Jakobstad och FF Jaro till allsvenskan att Sverige bara är ett mellansteg på vägen. Hans dröm och mål är alltjämt spel i de större ligorna i Europa. Nu handlar det om att vara hel och spela så bra som möjligt så kan en massa grejer hända under året, säger Skrabb till Yle Sporten.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes