Hoppa till huvudinnehåll

Sture Lindholm: För exakt 100 år sedan gick likkärran i skytteltrafik till massgraven i Dragsvik

Vegas sommarpratare 2018 Sture Lindholm.
Sture Lindholm, prisbelönt historielärare och författare har under många år forskat i det röda fånglägret i Dragsvik, där över 3000 människor dog sommaren 1918. Vegas sommarpratare 2018 Sture Lindholm. Bild: Parad Media Vegas sommarpratare,Sture Lindholm

Det självständiga Finlands första sommar satt över 8 000 finländare fängslade i de rödas fångläger i Dragsvik, i inbördeskrigets sorgliga epilog.

Av dem ligger nu drygt 3 000 i Nordens största massgrav, på åsen utanför kasernområdet. Under juli månad dog i medeltal 30 fångar varje dag.

Just den här dagen för exakt 100 år sedan, den 20 juli 1918, var den svartaste dagen i lägrets historia. Då kördes 65 unga finländska män med likkärra upp på åsen och slängdes bland de övriga i massgraven.

Författaren och historieläraren Sture Lindholm fascinerades tidigt av inbördeskriget. Redan som högstadieelev i slutet av 1970-talet intervjuade han sin farfars bror för ett skolprojekt.

Ingen i Lindholms släkt deltog i själva kriget, men hans farfars bror deltog i efterspelet på den vita sidan i hemkommunen Pojo.

- Jag frågade honom om många röda dödades och då svarade han: ”Nej, inte sköts det någon här inte”. Först 25 år senare insåg jag att han betonade ordet här, berättar han.

- I dag vet jag ju att många röda i Västnyland fick sätta livet till då vita skyddskårister letade upp dem efter kriget och upprättade fältdomstolar och på stället avrättade hundratalet rödgardister, säger han.

De röda sattes i fångläger

Sammanlagt 80 000 finländare sattes i fångläger sommaren 1918, i efterspelet av inbördeskriget. Det var smått otroliga 2,5 procent av Finlands befolkning.

De vita segrarna hade bestämt att alla rödgardister skulle sättas i fångläger i väntan på att statsförbrytelsedomstolarna kunde börja utreda vad rödgardisterna gjort sig skyldiga till.

- Idag vet vi att det var det största misstaget man begick. Allt gick fort, inget var planerat och förberett. Och tillvaron i fånglägren var därefter, säger han.

På militärområdet i Dragsvik, i samma kaserner där Nylands Brigad finns i dag, upprättades ett stort fångläger, där över 8 000 röda hölls fångna.

Beväringar från Björneborgs regemente kommenderades till Dragsvik för att bygga upp ett fångläger.

Efter att de jobbat i bara sex dagar kom den första lasten med fångar i boskapsvagnar, de var 2 000 till antalet. Efter en vecka var de redan 7 000.

Eländiga förhållanden

- Vakterna var allt för få, ingenting var ställt i ordning, det fanns ingen som förde bok över vem som fängslades, det fanns inte tillräckligt med mat och vatten, säger han.

- De flesta fångarna var i uselt skick redan då de kom, utmärglade och sjuka efter månader av fångenskap, berättar han.

- Från Gamlakarleby kom över 800 fångar som led av recurrensfeber, en borrelialiknande sjukdom som sprids via löss, och trots att läkare varnat för att blanda dem med andra, blev det så. Det blev en av de vanligaste sjukdomarna i fånglägret, säger han.

- De sanitära förhållandena var obeskrivliga, stanken av tusentals smutsiga människor och deras avföring i öppna lortgropar låg stark över lägret i sommarhettan, beskriver han.

- Överallt myllrade löss och annan ohyra. De flesta fångar gick fortfarande i samma kläder som de haft på sig när de häktades på våren, flera månader tidigare, säger han.

- Dag för dag kroknade de, en efter en. I massgraven ett stenkast utanför brigaden ligger i dag 3 041 personer, vilket gör den till Nordens största massgrav, berättar han.

Farligt vara historielös

I sitt sommarprat i Yle Vega varnar historieläraren Sture Lindholm för riskerna med att minska undervisningen i historia.

När han började jobba som lärare fanns det sex obligatoriska gymnasiekurser i historia i Finland, i dag är de nere i tre.

- Se på länder i vårt nära grannskap där historien av makthavarna används som ett redskap för egna ändamål. Då är det bra att gemene man inte har så god kännedom om historien. Men vill vi också ha det så i Finland? frågar han.

Tror på upplevelsepedagogik

Lindholm, som inte tror på internetundervisning, och på grund av det tagit några år timeout som lärare, har brunnit för upplevelsepedagogik och genom åren tagit sina elever med på resor ut i Europa, bland annat till förintelselägren i Polen och Tyskland och Srebrenica på Balkan.

- Att på ort och ställe, där det hände, få uppleva saker och möta andra människor som har något att berätta vidgar vyerna för oss som kommer från lilla ankdammen, säger han.

I Srebrenica dödades mer än 8 000 män och pojkar under ett dygn sommaren 1995.

Sture Lindholm säger att det är djupt berörande att vandra mellan de 8 500 stenpelarna som markerar gravarna. Det blir väldigt tydligt och konkret.

- Tänk om man skulle ställa upp 3 000 träkors på åsen utanför brigaden i Dragsvik? säger han.

Sommarpraten sänds i Yle Vega varje vardag kl. 10.03, 18.03 och 22.15.

Den musikfria podcasten kan du ladda ner och lyssna på utomlands.

Låtlista:
Björn Afzelius: Ljuset
Taiska: Mombasa
Cajorna: Sommarstaden Ekenäs
Arja Saijonmaa: Jag vill leva i Europa
Mikael Wiehe: Nadja
Paleface: Laulu sisällissodasta
Åge Aleksandersen: Lys og varme

Läs också

Nyligen publicerat - Vega