Hoppa till huvudinnehåll

Konsten att dela en sommarstuga: "En fördel är att det är ingens eget ställe"

Fyra personer dricker kaffe vid sommarstugan.
Fyra personer dricker kaffe vid sommarstugan. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén porträttfotografering,Vexala,skäriliv

På Bråthällan i Vexala, Nykarleby, finns ett sommarställe som en ovanligt stor släkt i många generationer samsats om.

I slutet av 1970-talet byggde Agnes och Anders Helsing den första stugan på Bråthällan, eller på nykaabi-dialekt "bråtahällon", berättar kusinerna Monika Koskinen och Mats Strand, som vuxit upp i Sverige.

I dag är platsen ett sommarparadis för fyra generationer. Och vid sommarens släktträff var över sjuttio personer på plats – yngsta var 8 månader och äldsta 82 år.

Folk simmar och badar vid Bråthällan i Vexala.
Folk simmar och badar vid Bråthällan i Vexala. Bild: Privat/Monika Koskinen Vexala,skäriliv generationer

På stugan umgås alla generationer, ung som gammal. De spelar fotboll, badar och har roligt tillsammans.

- Den äldsta var till och med och badade tillsammans med oss andra, säger Monika Koskinens man Filip.

- Och jag är 53 år och var med och spelade fotboll. De yngre insisterade att vi äldre ska vara med, säger Mats Strand.

Kaffepaus utanför sommarstugan.
Kaffepaus utanför sommarstugan. Bild: Privat stugliv,fritidshus,Vexala,skäriliv generationer

Monika Koskinen berättar att det var hennes farmor och farfar som byggde den första stugan och de hade tio barn.

Hennes farmor var väldigt tydlig med att man skulle umgås vid stugan och att det skulle vara enkelt, säger hon.

- Vi ska inte ta med en massa prylar hit, utan använda det som finns här.

Sommarparadiset har blivit större med åren

Sommarstället har växt med åren i och med att släkten utökats. Den första stugan finns inte längre kvar, men istället finns en aning större stuga och så har det kommit till en bastustuga och en gäststuga.

- Det har ju förnyats under åren för att tillgodose mängden människor, säger Strand.

Trots att många har tillgång till sommarstället känns det inte trångt.

- Det känns ändå som att det finns plats. Det finns alltid något hörn man kan gå till och sitta själv, säger Strand.

Mats Strand och Monica Koskinen.
Filip och Monika Koskinen. Mats Strand och Monica Koskinen. Vexala,Nykarleby

"Om man är färre väger en röst mer"

Enligt Koskinen var det en fördel att de var tio syskon som skulle dela på sommarstället. Då blev, så att säga, ingens eget ställe.

- Jag tror att om man skulle ha varit färre, skulle en röst ha vägt ganska mycket. Men är man tio har man bara en röst av tio.

Koskinen berättar att det är klart att de kan ha olika åsikter om hur saker ska förverkligas ibland, men hon tycker att det fantastiska med denna släkt är att man förmår att skilja mellan sak och person.

Grundtanken med stället väger tungt

Grundtanken med stället är att förhålla sig till vissa regler och bestämma dem tillsammans.

- Det är som en demokratisk process och om man hela tiden kan blicka tillbaka på grundtanken så kan man hålla ihop det här. Jag tycker det skulle vara fantastiskt om det kan fortsätta på det viset, säger Strand.

släkten Helsing seglar utanför sommarstugan i Vexala.
släkten Helsing seglar utanför sommarstugan i Vexala. Segla,Vexala,stugliv,Bråthällan

Stugan förenar och håller ihop släkten

Många av släktingarna träffar varandra endast på sommarstället en gång om året.

- Jag skulle inte tro att jag haft lika bra koll eller kontakt med många av mina kusiner om vi inte skulle ha det här stället, säger Koskinen.

Sommarstället har blivit den naturliga punkten att samlas vid och släktingarna får gå genom med varandra vad som hänt under det senaste året, vilket är guld värt enligt kusinerna.

De uppskattar i dag väldigt mycket deras farmor och farfars tanke om att familjen och släkten är viktig.

Flera familjemedlemmar anländer till sommarstugan.
Flera familjemedlemmar anländer till sommarstugan. Vexala,Nykarleby

Skäriliv – två frågor


Vilket är ditt bästa skäriminne?

Koskinen och Strand säger att det är svårt att välja ut det bästa minnet från stället, men Strand minns väl hur kreativiteten flödade på platsen.

- Jag minns påhittigheten. När jag var barn gjorde man en slänggunga på stranden och allt skulle tillverkas själv. Man gjorde en stolpe med ett cykelhjul på toppen med navet och linor ut och handtag och så.

Vad betyder skärinostalgi för dig?

Han minns även att hans morbror gjorde vattenskidor av plankor som han böjde upp lite grann och spikade ett par gummistövlar på.

- Så skulle man åka ut med en lite för svag motorbåt så man knappt kom upp, säger Strand och skrattar.

- Jag försökte med de där gummistövlelsvattenskidorna, men jag kom aldrig upp, säger Koskinen.

Filip Koskinen förevisar hemmagjorda vattenskidor.
Filip Koskinen förevisar hemmagjorda vattenskidor. Vexala,Nykarleby


Artikeln är en del av Yle Österbottens sommarserie Skäriliv. Det blir åtta avsnitt med olika perspektiv på stugliv som sänds live på onsdagar klockan 9.30-10 fram till 15 augusti.


Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten