Hoppa till huvudinnehåll

Utlänning på sitt eget modersmål

Budord 8
Budord 8 Bild: ©Helsingin kaupunginmuseo,Helsingfors stadsmuseum,Helsinki City museum, Grafik: Miro Johansson budorden,Svenskfinland,Jens Berg,kolumnister

Allt fler finlandssvenskar flyttar till Sverige. Orsakerna handlar dels om samhällsklimatet i Finland, dels om lockelsen med storstaden Stockholm.

Trots att språket är gemensamt upplever många finlandssvenskar ett utanförskap i Sverige.

De flesta finlandssvenskar har idag en del vänner och släktingar i Sverige. Vi kommer dagligen i kontakt med Sverige via musik, övrig kultur och medier. De här kontaktytorna kommer sannolikt att öka i framtiden.

Kajsa Kepsu är utredningsansvarig och forskare vid tankesmedjan Magma.

Hon har under de senaste femton åren forskat i finlandssvenskarnas flyttningsrörelser. Hon analyserar statistik och kompletterar den med intervjuer för att bättre förstå vad som ligger bakom siffrorna.

Kajsa Kepsu ser nu två stycken drastiska trendbrott i finlandssvenskarnas flyttningsrörelse till Sverige.

- Nu har vi sett en kraftig ökning bland finlandssvenskar som flyttar till Sverige. Det brukar handla om cirka 800-1000 svenskspråkiga finländare som årligen flyttar till Sverige, men de senaste åren vi har statistik på (2014-2015) så var det hela 1300 finlandssvenskar som flyttade till Sverige, berättar hon.

- Det andra trendbrottet gäller vem som flyttar till Sverige. Tidigare var det främst österbottningar som flyttade, men nu under de senaste åren har antalet personer från huvudstadsregionen och Nyland gått om Österbotten, säger forskaren Kajsa Kepsu.

Kepsu har även studerat finlandssvenskarnas återflyttning. En tumregel är att endast cirka hälften återvänder efter att de har flyttat bort.

Bland finlandssvenskarna, som har flyttat till Sverige, har andelen som återvänder under de senaste åren varit ännu lägre.

- Ofta talar man om flyttningen som en brain-drain eller hjärnflykt, men det intressanta är att den finlandssvenska flyttningen till Sverige berör samtliga grupper, oberoende av utbildningsnivå, säger hon.

- Däremot så följer nog flyttningen de övriga typiska migrationsmönstren, det vill säga att det främst är de yngre som flyttar, berättar hon.

Kajsa Kepsu
Forskaren Kajsa Kepsu har specialiserat sig på den finlandssvenska migrationen. Hon ser att orsakerna till att flytta är många. Kajsa Kepsu Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Orsakerna varierar

Orsakerna till att flytta till Sverige att förstås många och i de flesta fall individuella. För finlandssvenskarna är självfallet språket centralt och för alla finländare är den geografiska närheten till Sverige avgörande.

Men det finns också andra orsaker som har sitt ursprung här i Finland och orsaker som hänger ihop med den allmänna samhällsutvecklingen.

- Definitivt handlar det om arbetsmarknaden, som är densamma eller utökad för finlandssvenskarna i Sverige. Det här är en del av hela internationaliseringen och urbaniseringen där Stockholm lockar, säger Kajsa Kepsu.

Ingenting talar för att de här stora trenderna skulle avta. Det betyder i sin tur att sannolikheten för att finlandssvenskarna fortsätter att flytta till Sverige är hög, säger hon.

- Redan nu har cirka sex procent av samtliga finlandssvenskar flyttat till Sverige under 2000-talet. Det här har konsekvenser för Finland i allmänhet och för Svenskfinland i synnerhet.

- Om man räknar att det under 2000-talet har flyttat cirka 17 000 finlandssvenskar till Sverige och endast hälften har kommit tillbaka, så visst blir det luckor i den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Men man ska också se de här personerna som en resurs. De ökar kontakterna till Sverige och de är fortfarande på många sätt en del av Svenskfinland, säger Kepsu.

Annorlunda i Sverige

På Stockholms universitet träffar jag professorn Markus Jäntti. Jäntti, som är professor i nationalekonomi, har jobbat på fyra olika universitet i Finland. Senast fungerade han som professor vid Helsingfors Universitet.

Men i fjol fick Jäntti nog av den finländska universitetsvärlden och flyttade till Stockholm.

- I festtal sägs det att vi satsar på undervisning och forskning i Finland, men den verklighet jag har beskådat är en där resurserna i huvudsak minskar, säger Jäntti.

- I Finland är grundidén att man som forskare varje dag måste berättiga sin existens, medan det i Sverige finns en bred uppbackning för att trygga förutsättningarna, säger han.

Finns det rent av ett förakt mot forskning och vetenskap i Finland?

- Det är mitt intryck. Förakt är ju ett starkt ord, men alla kan titta på den presskonferens som den nuvarande regeringen ordnade när man skämtade om professorer. Jag tittade på den presskonferensen och kunde bara gapa, säger Markus Jäntti.

Stockholms universitet.
Stockholms universitet satsar betydligt mer på att forskarna ska få sköta sitt kärnuppdrag, menar Markus Jäntti. Stockholms universitet. Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland,Stockholms universitet

Inne i centrala Stockholm träffar jag Annika Nummelin. Hon flyttade från södra Finland till Stockholm för några år sedan, tack vare kärleken. Annika är idag projektledare för Norden i fokus, som är en del av det Nordiska ministerrådets verksamhet i Sverige.

Annika Nummelin trivs för det mesta bra med sitt nya liv i Sverige, men riktigt hemma känns det ännu inte.

- Det växlar lite. Vissa dagar saknar jag Finland och tänker “ojoj de här svenskarna”, medan andra dagar upplever jag inga skillnader alls, säger hon.

- Den största upptäckten för mig har varit att trots att vi har samma språk så kan man känna att man är lite utanför, säger Nummelin.

Professor Markus Jäntti.
Professorn Markus Jäntti trivs med sitt jobb i Stockholm, men förundrar sig över den okunskap om Finland som råder i Sverige. Professor Markus Jäntti. Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland,Markus Jäntti

Markus Jäntti håller med Annika Nummelin. Trots att han stortrivs med livet som forskare i Stockholm, så ser han också tydliga avigsidor med att leva som finlandssvensk i Sverige.

- Upplevelsen av att tala svenska som sitt modersmål i Sverige, där det inte identifieras som ett modersmål, har varit en av de mest alienerande upplevelserna i mitt liv, säger han.

- Man kan fråga sig vad ambassaden och övriga organisationer får lön för när kunskaperna om Finland är så pass svaga här, dundrar Jäntti.

Annika Nummelin
Annika Nummelin. Annika Nummelin Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Både Markus Jäntti och Annika Nummelin håller fortfarande en tät kontakt med hemlandet. Jäntti bor ofta i Finland på veckosluten och Nummelin reser mycket till Finland i sitt jobb.

De ser båda att deras gamla nätverk finns kvar och att mycket av de nya nätverken i Sverige byggs upp tack vare de gamla.

För Annika Nummelin har både de gamla nätverken i Finland och de nya - via bland annat de tiotusentals finlandssvenskar som bor i Sverige - hjälpt henne mycket när hon tagit sig fram på den svenska arbetsmarknaden.

- När man söker jobb i Sverige så vill arbetsgivaren främst ha personer som följer deras traditionella mönster, med till exempel en examen från Sverige och så vidare, säger Annika Nummelin.

- Det här leder till att de kontakter man har får en stor betydelse. Men allt det här är helt klart ett lyxproblem. För vi klarar ju oss, säger hon.

I sin serie "De tio finlandssvenska budorden" resonerar Jens Berg kring obekväma frågor och fenomen som rör Svenskfinland. Serien sänds under fem veckor på Yle Vega sommaren 2018 och finns på Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle