Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler söker hjälp från Krisjouren för unga: "Det är ansträngt att hinna med alla klienter"

Unga personers ben.
Unga personers ben. Bild: YLE/ Katarina Andersson ungdomar

Antalet klienter som besöker Krisjouren för unga har ökat tre år i sträck. Under förra året hade jouren besökarrekord och trycket på krisarbetarna är högre än någonsin.

- Läget är ansträngt just nu, säger Robert Nilsson, som är teamledare för Krisjouren för unga.

Under fjolåret hade krisjouren 207 klienter. Året innan låg antalet på 173 och för två år sedan på 139.

Det leder till att väntetiden för unga personer som söker hjälp blir längre, och att pressen på de fyra krisarbetare som jobbar på jouren blir allt större.

Robert Nilsson står i en spiraltrappa.
Robert Nilsson på Krisjouren för unga säger att pressen här högre än någonsin. Robert Nilsson står i en spiraltrappa. Bild: Yle / Petter Blomqvist mental hälsa,helsingforsmission

I medeltal träffar klienterna en krisarbetare mellan fyra och fem gånger.

Sommaren en svårare tid

Under sommarmånaderna har trycket på krisjouren minskat under tidigare år. Men den senaste tiden har trenden varit den motsatta.

- Under sommaren är mycket av det offentliga stängt. Om en ung person träffar till exempel en kurator under resten av året så kan hen komma hit om man behöver hjälp under sommaren när skolan är stängd, säger Nilsson.

Ett väntrum vid krisjouren för unga i Helsingfors.
Ett väntrum vid krisjouren för unga i Helsingfors. Bild: Yle / Petter Blomqvist väntrum,krisjouren för unga

Eftersom det är semestertider så blir också pressen på den enskilda krisarbetaren större.

Problemet är ännu tydligare bland de finska kollegorna på Nuorten kriisipiste. Under fjolåret tog närmare 1200 personer kontakt med Nuorten kriisipiste.

Enligt Robert Nilsson anstränger man sig hårt för att se till att den hårda pressen inte påverkar den vård man ger till de ungdomar som söker sig till krisjouren.

- Vi är noggranna med att det inte påverkar dem som kommer hit, vi är till exempel inte villiga att korta ner besökstiderna eller vägra ta emot någon som behöver hjälp. Däremot är det besvärligt att inte kunna erbjuda en tid så snabbt som vi skulle vilja, säger Nilsson.

- Vi har ett samvete så det känns inte bra.

I nuläget är väntetiden till krisjouren omkring två veckor, medan den på Nuorten kriisipiste är omkring en månad.

Svårt att få mer resurser

Krisjouren för unga drivs av Helsingforsmission, som är en organisation inom tredje sektorn. Verksamheten baserar sig till stor del på frivilligverksamhet. Den största utmaningen är ofta finansiering och resurser.

När pressen ökar är det också svårt att tillsätta fler resurser.

- Det är ett pussel varje år. Samtidigt som de offentliga resurserna blir mindre så ökar mängden besökare. Vi samarbetar mycket med stiftelser för att över huvud taget få det att gå ihop.

Enligt Nilsson skulle det inte gå att ordna Krisjourens verksamhet utan stödet från fonder och stiftelser.

- Vi har valt att prioritera bort fortbildningar, gruppverksamhet och dylikt för att kunna bemöta alla de som behöver hjälp. Men vi är ändå bara fyra personer i det svenskspråkiga teamet och självklart skulle det behövas fler.

Läs också