Hoppa till huvudinnehåll

Svenskfinland missar tåget med invandringen

Budord 9
Budord 9 Bild: Helsingin kaupunginmuseo/Grafik: Miro Johansson budorden,Svenskfinland,Jens Berg,kolumnister

Även i det svenskspråkiga Österbotten väljer en absolut majoritet av de nyanlända att integreras på finska. De stora städerna i södra Finland lockar och de flesta bedömer att deras chanser att lyckas är bättre på finska.

För Svenskfinland kan det här få ödesdigra konsekvenser.

Finlands befolkning åldras generellt. Samtidigt sjunker nativiteten. Det här betyder att Finlands befolkningsstruktur och försörjningsbalans i dag är helt beroende av invandringen.

Också för Svenskfinland spelar en lyckad integration av nyanlända på svenska en avgörande roll. Utan invandring minskar den procentuella andelen av svensktalande finländare på sikt.

Jag åker till Oravais i Österbotten för att ta reda på hur integrationen på svenska framskrider. Oravais har blivit något av ett centrum för integration av nyanlända på svenska i Finland.

I Oravais träffar jag Marcus Beijar, som är tf chef för den kommunala flyktingbyrån där.

- Det har en stor betydelse vart de kommer först. De kommer ofta först till en förläggning i södra Finland och då är finska det första språket de kommer i kontakt med, säger Beijar.

- När de sedan kommer hit till Oravais har de en möjlighet att välja svenska eller finska, men de flesta gör då den bedömningen att de har mer nytta av att finskan, berättar han.

I Oravais finns det flera boendeenheter för minderåriga flyktingar. De flesta kommer från Irak, Syrien eller Afghanistan.

- Vi upplyser dem förstås om vilka fördelar det kan tänkas finnas om man väljer svenska, till exempel att det kan vara lättare att lära sig engelska och att det är lättare att lära sig de andra nordiska språken om man kan svenska, säger han.

- Men påfallande ofta motiverar de själva valet med att tillvaron i Finland blir lättare om man väljer finska, säger Marcus Beijar.

Marcus Beijar ser att det är avgörande vilket språk som de nyanlända först kommer i kontakt med.
Marcus Beijar ser att det är avgörande vilket språk som de nyanlända först kommer i kontakt med. Marcus Beijar ser att det är avgörande vilket språk som de nyanlända först kommer i kontakt med. Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Marcus Beijar

En utmaning med dagens integrationspolitik är den regionala fördelningen av de nyanlända. Det sker en anhopning på vissa orter medan andra delar av landet avfolkas. De nyanlända som kommer till Oravais följer samma mönster.

- Lockelsen söderut är stor och det är ju ganska självklart. Om du kommer från en storstad så ter sig Oravais ganska litet, konstaterar han.

- Jag skulle säga att ungefär 70 procent av de som kommer hit flyttar till de större städerna som Helsingfors, Esbo och Åbo, säger Marcus Beijar.

Brokig bakgrund

På Norrvalla i Vörå sker en stor del av språkundervisningen för de invandrare som har valt svenska som integrationsspråk i Österbotten. Här finns bland annat de kongolesiska kvotflyktingarna som kommer att placeras i svensk- och tvåspråkiga kommuner i Österbotten.

Barbro Villman är en av lärarna som håller i trådarna för undervisningen i svenska. Hon ser att en utmaning med undervisningen är de nyanländas mycket brokiga bakgrund.

- Det kan finnas allt från analfabeter till högskolestuderande. Men många av dem är vana vid flera språk, till exempel kongoleserna kommer från områden med hundratals språk, berättar Barbro Villman.

- För dem är det inte så chockerande med ett land där det finns två språk, säger hon.

Barbro Villman
Barbro Villman är språklärare vid den undervisning som Folkhälsan ordnar i Norrvalla i Vörå. Barbro Villman Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Hur ser deras studiemotivation ut?

- De är väldigt motiverade! Så gott som alla på våra kurser går vidare till någon yrkesutbildning. Om man inte är lastgammal och om man har någon form av skolbakgrund så brukar det nog gå bra, säger Villman.

Många av de nyanlända har när de kommer inte en klar bild av själva språken och skillnaderna mellan finska och svenska. Men i takt med att språkstudierna framskrider så kan det bli en fördel för svenskan.

- Många kan ju inte heller engelska när de kommer så de har svårt att bedöma de olika språken, säger hon.

- Men sedan när de börjar med finskan så upptäcker de att det här var svårare än svenskan. Så många är därför också nöjda med att de studerar på svenska, säger Barbro Villman.

Envise Arshe Said

Jag träffar Arshe Said vid Aalto-universitet i Otnäs utanför Helsingfors. Arshe Said kom till Finland år 1993.

Han kom till Finland från det krigsdrabbade Somalia när han var 18 år gammal.

Med sig hade han då ett gymnasiebetyg från sitt hemland och en stor ambition att få studera på ett universitet. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort i Finland.

Arshe placerades på en flyktingmottagning utanför Åbo för att vänta på sitt asylbeslut.

Men Arshe var envis. Han tyckte att det var bortkastad tid att bara sitta och vänta på mottagningscentralen så han beslöt sig för att själv skapa sig sin egen framtid.

Han tog därför kontakt med både Turun Yliopisto och Åbo Akademi.

- Jag provade först hos Turun Yliopisto men där blev det nej för att jag inte kunde finska och på grund av att de inte godkände min gymnasieexamen från Somalia, berättar han.

- Men på Åbo Akademi gick det bättre. De hade både en språkkurs i svenska och ett grundprogram i naturvetenskap. Och det var precis det jag sökte, säger han.

- Via den kombinationen kom jag in på Åbo Akademi. I dag är jag doktor och forskare och allt det här blev möjligt tack vare svenskan och Åbo Akademi, berättar Said.

Arshe Said säger nu i efterhand att det här aldrig skulle ha lyckats om han hade valt den traditionella vägen med grundläggande språkkurser på mottagningscentralen för att sedan försöka komma in på en yrkesutbildning.

Åtminstone hade det inte lyckats på svenska. Därför ser Arshe Said att nyckeln till en lyckad integration är en mer flexibel utbildning där man kan kombinera språk med övrig utbildning. Han efterlyser fler målinriktade utbildningar för de nyanlända.

Arshe Said har även ett klart recept för att få fler invandrare att välja svenska.

- Om ni vill att fler invandrare ska integreras på svenska så måste de svenskspråkiga institutionerna satsa mera, säger han.

- Om det skulle finnas fler flexibla och målinriktade möjligheter vid Hanken, Åbo Akademi och Arcada så skulle det förstärka situationen för integration på svenska, menar han.

Arshe Said
Arshe Said kom i kontakt med det tvåspråkiga Åbo tack vare hans kusin som visade honom runt i staden. Arshe Said Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Arshe Said är också ordförande för det somaliska förbundet i Finland. Arshe är dock mycket ensam om att kunna svenska bland somalierna i Finland.

Så gott som alla väljer att studera enbart finska. Därför tar Arshe alla tillfällen i akt att upplysa sina landsmän i Finland om de möjligheter som svenskan kan ge.

- Jag brukar säga: Kom ihåg att maximera era chanser! Även om man väljer finska så borde man åtminstone ta någon kurs i svenska för att det ger så mycket fler möjligheter. Det finns massor av jobb både i Norge och Sverige, säger Said.

“En ödesfråga”

Både Barbro Villman och Marcus Beijar ser att frågan om integration av invandrare på svenska är en stor finlandssvensk fråga.

I Oravais väljer endast en fjärdedel av de nyanlända svenska trots att de befinner sig på ett av de mest svenskspråkiga områdena i landet.

Vi går med andra ord mot ett läge på nationell nivå där de nyanlända nästan uteslutet väljer att integrera sig enbart på finska.

- Jag tycker att det är självklart att kvotflyktingarna ska integreras på svenska när de kommer till en kommun där svenskan är majoritetsspråket, säger Barbro Villman.

- Men för asylsökande är situationen en annan. De skulle kanske må bättre av att integreras på finska, men nog finns det undantag till det här också, säger hon.

Språkläraren Barbro Villman undervisar nyanlända från sju olika länder i svenska.
Språkläraren Barbro Villman undervisar nyanlända från sju olika länder i svenska. Språkläraren Barbro Villman undervisar nyanlända från sju olika länder i svenska. Bild: Jens Berg budorden,Jens Berg,Svenskfinland

- Jag ser det här som en ödesfråga. De svenska kommunerna tvingas nog att se om sitt hus genom att bland annat fundera på hur många kvotflyktingar de tar emot, säger Marcus Beijar som är tf chef för flyktingbyrån i Oravais

- Men vi måste också ha hela paletten i skick med allt från språk, utbildning till arbetsplatser. Vi ska se de nya finländarna som en stor resurs i framtiden, säger han.

Vilket språk skulle du själv välja om du kom som invandrare till Finland i dag?

- Jaaa, det är en intressant fråga. Jag skulle först försöka staka upp en framtid för mig genom att fråga mig var jag har de bästa möjligheterna att utbilda mig till det jag vill och jobba med det jag vill, funderar han.

- Men generellt kan jag nog tänka mig att jag skulle välja finska som invandrare i Finland, funderar Marcus Beijar.

I serien "De tio finlandssvenska budorden" i Yle Vega lyfter Jens Berg upp tio obekväma frågor och fenomen som rör Svenskfinland.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle