Hoppa till huvudinnehåll

Toppmötesdemonstranter säger att de greps utan orsak: "Vi demonstrerade fredligt och gjorde inget motstånd"

En man och en kvinna står och tittar allvarsamt in i kameran. I bakgrunden syns träd, många gröna löv.
Olli-Pekka Haavisto och Eleonoora Karttunen blev bägge gripna av polisen. De tycker att polisen behandlat demonstranterna fel och informerat missvisande om dagens händelser. En man och en kvinna står och tittar allvarsamt in i kameran. I bakgrunden syns träd, många gröna löv. Bild: Yle/Lukas Rusk demonstration,aktivister,toppmötet mellan Ryssland och USA 2018,karttunen

Under förra veckans toppmöte i Helsingfors grep polisen trettioen demonstranter vid nutidskonstmuseet Kiasma för att de gjort motstånd och planerat en gatuockupation. Nu säger demonstranter och vittnen att ingen gjort motstånd eller planerat att ockupera gatan. Polisen svarar nu att demonstranterna greps för att de stört trafiken.

- Vi marscherade fredligt ner för Mannerheimvägen, säger Eleonoora Karttunen, en av de gripna demonstranterna.

Hon berättar att den lilla vänsteranarkistiska demonstrationen fick sin början efter demonstrationen "Helsinki against Trump and Putin" i Tölöviksparken.

Många demonstranter var missnöjda eftersom de kände att polisen gett dem en dålig plats och högtalarsystemet inte fungerade.

En mindre grupp demonstranter marscherade därför mot Salutorget. I Esplanadsparken blev de stoppade av polisen. Där demonstrerade de ungefär en timme.

Efter det bestämde de sig för att marschera tillbaka till Tölöviken för att återlämna flaggor och trummor som de hade med sig.

- När vi kom till Skillnaden var det trångt på gångbanan. Polisen hade stängt av vägen så körbanan var fri - vi bestämde oss för att marschera där, säger Karttunen.

Hon säger att polisen inte sa till demonstranterna att de inte fick gå på Mannerheimvägen innan de kom till Kiasma.

Nedan kan du se Helsingforspolisens Twitter-meddelande som sattes ut strax efter gripandet.

Hoppa över Twitterpostning

- En polisbil kom körande bakom demonstrationen med sirenerna på. Vi släppte fram bilen. Den körde sedan framför oss och blockerade vägen, säger Olli-Pekka Haavisto, också en av de gripna demonstranterna.

Karttunen säger att demonstranterna inte var säkra på vad som höll på att hända. Hon frågade en polis ifall de måste gå till gångbanan.

- Ja, svarade han. Sedan började han kommendera oss alla att gå bort från körbanan. Vi lydde.

Haavisto berättar att polisen sedan omringade demonstranterna och släppte ingen in eller ut genom ringen. En stund senare började de gripa folk och föra in dem i en buss.

En grupp demonstranter omringas av polisen på ett stentorg.
Polisen omringar demonstranterna på torget vid nutidsmuseet Kiasma. En grupp demonstranter omringas av polisen på ett stentorg. Bild: Yle/Dan Granqvist toppmötet mellan Ryssland och USA 2018,Helsingfors,demonstration,polisen,Kiasma,anarkism

- Poliserna tog våra personuppgifter och fyllde i någon sorts blankett. Vi fördes sedan in i bussen, säger Haavisto.

Han berättar att samma blanketter en stund senare räcktes till poliserna som satt inne i bussen.

- Poliserna började ändå förundra sig över att orsaken till gripandet saknades från blanketterna. En polis utanför bussen svarade dem att "de hittar nog på någon orsak vid häktet i Tölö sportshall", säger Haavisto.

Bussen körde sedan till Tölö sportshall. Där förhördes demonstranterna i ungefär sex timmar. Både Karttunen och Haavisto fick tolv dagsböter för äventyrande av trafiksäkerheten.

Två Svenska Yles reportrar som följde med demonstrationen och gripandet säger att de inte sett att demonstranterna gjort motstånd innan gripandet.

Videomaterial från demonstrationen visar heller inte att någon skulle ha gjort motstånd. Video: Dan Granqvist.

"Polisen måste ge orsaken till gripandet"

- Polisen måste ge orsaken till gripandet. Den måste inte ges direkt men man får inte vänta länge, säger Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.

På ett allmännare plan har polisen ändå specialbefogenheter under toppmöten.

- Om det ordnas ett statsbesök så kan polisen begränsa var demonstrationer får ordnas för att försäkra att gästerna kan transporteras genom staden.

Kimmo Nuotio Helsingin yliopistolla 29.12.2016
- Det är en grundläggande rättighet att demonstrera, säger Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet. Kimmo Nuotio Helsingin yliopistolla 29.12.2016 Bild: Samu Takala / Yle

Demonstrationen på Mannerheimvägen var inte anmäld till polisen.

- Om man planerar en demonstration måste man anmäla den till polisen sex timmar innan den börjar. De kan sedan ställa vissa villkor för demonstrationen, säger Nuotio.

Han säger ändå att polisen i princip bara checkar att demonstrationen kan ordnas som planerat.

- Men om man inte gör en anmälan bryter man mot lagen.

Vad händer om man ordnar en spontan demonstration eller flyttar en demonstration till ett ställe som polisen inte anvisat?

- Polisen har vissa rättigheter att ge villkor och visa var demonstrationen kan ordnas. Men de har också en plikt att försäkra att demonstrationen kan ordnas, säger Nuotio.

Polisen: "De störde trafiken"

Pekka Höök är överkommissarie vid Helsingforspolisens kommunikationsavdelning. Han säger att demonstranterna greps eftersom de störde trafiken på Mannerheimvägen.

Fanns det någon specifik stund där demonstranterna gjorde motstånd?

- Jag kan inte bekräfta det, säger Höök.

Ni har meddelat att demonstranterna planerade att ockupera gatan. Vad betyder det?

- Polisen hade en misstanke om att demonstranterna skulle stänga gatan, säger Höök.

Var det något specifikt som fick er att misstänka att demonstranterna planerade att ockupera gatan?

- De hade stört trafiken tidigare. Det är inte relevant ifall det var en ockupation eller en marsch - det relevanta var att gatan behövdes under toppmötet, säger Höök.

Hade polisen varnat demonstranterna när de gick ut på Mannerheimvägen?

- Det kan jag inte bekräfta, säger Höök.

En polis står framför ett hus och ett träd. Hans min är avslappnad men allvarsam.
Polisen grep demonstranterna på grund av att de störde trafiken, säger överkommissarie Pekka Höök vid Helsingforspolisen. En polis står framför ett hus och ett träd. Hans min är avslappnad men allvarsam. Bild: Yle/Lukas Rusk polisen,Helsingfors,Böle,toppmötet mellan Ryssland och USA 2018,höök

Demonstranterna vittnar om att de inte fått veta varför de greps. Är det möjligt?

- Jag kan inte svara på den kritiken eller bekräfta det. Ifall någon känner sig felbehandlad kan den göra en klagan om det, säger Höök.

Varför greps demonstranterna, i motsats till att man bett dem att demonstrera någon annanstans?

- De hade redan stört trafiken. Vi bedömde att det inte skulle räcka att be dem att gå någon annanstans och att det fanns en risk för att störningen skulle fortsätta, säger Höök.

Både Karttunen och Haavisto säger att de kommer att bestrida anklagelserna om äventyrande av trafiksäkerheten i rätten.

- Polisen hade stängt gatan - vi äventyrade inte trafiken, säger Karttunen.

- Det fanns ingen orsak att gripa oss, säger Haavisto.

Läs också