Hoppa till huvudinnehåll

"Ryssland får inte behandlas som ett u-land i miljöfrågor - samarbetet förs i finlandiseringsanda"

Alger, satellitfoto.
Alger, satellitfoto. Bild: USGS/NASA Landsat Program satellitbild

Journalisten Mikael Sjövall, med bakgrund i bland annat nordiska miljöfinansieringsbolaget Nefco, påtalar miljösamarbetet med Ryssland i hårda ordalag i kolumnen "Vieraskynä" i lördagens Helsingin Sanomat. Han anser att miljösamarbetet sker i "finlandiseringens anda på Rysslands villkor".

Sjövall inleder med att konstatera att algläget i Finska viken är det värsta på tio år, trots att näringsutsläppen har halverats sedan början av 2000-talet.

Han skriver att största delen av utsläppen härstammar från Ryssland och att det fortfarande finns tiotals städer i Kaliningrads län och i Sankt Petersburg-området, där det brister i hanteringen av avfallsvattnet.

Även hönsgårdarna på Karelska näset medför allvarliga miljöproblem.

Mikael Sjövall har arbetat länge med miljöfrågor.
Mikael Sjövall har lång erfarenhet av miljöfrågor. Mikael Sjövall har arbetat länge med miljöfrågor. Bild: Nefco kolumnister,miljö,nefco
yksinäinen nainen rantakalliolla
Många är bekymrade över Östersjöns tillstånd. yksinäinen nainen rantakalliolla Bild: All Over Press ensamhet,naturvandring,havet,depression,Östersjön,naturen

"Sluta särbehandla Ryssland"

Sjövall summerar sin kolumn med att fastslå att Ryssland inte får behandlas som ett hjälplöst u-land, som behöver allmosor för att lösa miljöbrott som landet självt har orsakat.

Hela det internationella samfundet bör ställa Ryssland till svars för de miljöbrott som förekommer och sluta särbehandla Ryssland i internationellt miljösamarbete.

- Alla stater kring Östersjön bör jämställt bära ansvaret för att rädda vårt gemensamma hav.

Till Svenska Yle kommenterar han sitt resonemang om finlandisering i miljösamarbetet så här:

- Det betyder en överdriven hänsyn gentemot Ryssland, där man anser att man måste vara himmelens tacksam för varenda liten miljöinvestering de gör, säger Sjövall.

Cyanobakterier vid en simstrand.
Cyanobakterier vid en simstrand. Bild: Jaani Lampinen / Yle cyanobakterier (blågrönalger),Östersjön,Helsingfors,simning,aquatic locomotion,naturen,miljöskydd

- Helst ska man vara lite underdånig och inte påtala de reella problemen i dag och man tittar åt annat håll när det direkt försiggår kriminalitet på andra sidan gränsen.

Du kallar det för miljökriminalitet, vad baserar du det på? Vad händer i Ryssland?

- Om vi ser på folkrättsliga avtal, som reglerar hanteringen av miljögifterna i till exempel Krasnyj Bor, anläggningen för problemavfall utanför Sankt Petersburg, så är det klart att det inte uppfyller internationella krav på hur man borde gå tillväga.

Krasnyj bor, nordvästra Rysslands enda anläggning för problemavfall har tvingats stänga.
Krasnyj bor, nordvästra Rysslands enda anläggning för problemavfall har tvingats stänga. Krasnyj bor, nordvästra Rysslands enda anläggning för problemavfall har tvingats stänga. Bild: Dmitrij Golovin anläggning för problemavfall

- Samma gäller hanteringen av hönsgödsel på Karelska näset, där det fortfarande dumpas miljontals ton med hönsskit i omgivande skogar, i underdimensionerade bassänger, som läcker ut i Finska viken.

- I tiotals år har de nordiska länderna erbjudit hjälp men inget händer. Den ryska staten har inte en sådan miljölagstiftning, som skulle förplikta företagen att ta hand om sin gödselhantering på ett ekologiskt hållbart sätt.

Om du antyder att Finland daltar med Ryssland - vad borde Finland göra?

- Man borde bemöta Ryssland såsom man bemöter alla andra Östersjöstater, inte behandla Ryssland med silkesvantar. Det är oacceptabelt att man håller på och förhandlar och förhandlar i 40 års tid om ett avloppsreningsverk i Kaliningrad. Det är fullständigt absurt. I vilken annan Östersjöstat skulle vi tillåta ett sådant beteende, frågar Sjövall.

Karta över Östersjön med Kalinigrad och Baltijsksundet.
Karta över Östersjön med Kalinigrad och Baltijsksundet. Bild: Google kartor,Kaliningrad

- Det är bara i fallet Ryssland som man ser mellan fingrarna och låter dem klanta sig i decennier utan att man gör något åt det hela. Man borde helt enkelt sätta hårt mot hårt och ta upp det här på högsta möjliga nivå i överläggningar mellan presidenterna eller på regeringsnivå. Hela det internationella samfundet borde ta upp det här på dagordningen, det är inte bara Finlands ansvar.

Hur har sanktionerna mot Ryssland påverkat miljösamarbetet?

- Sanktionerna har försvårat samarbetet så att få internationella finansinstitut kan eller får bevilja lån för miljöprojekt i Ryssland. De undergräver möjligheter till utomstående finansiering. När det här är utgångspunkten bör Ryssland självt ta mer ansvar för miljöproblemen, eftersom de har förorsakat dem. Ryssland bör städa upp efter sig självt.

Vad var det som fick dig att ryta till i den här saken just nu?

- Jag har ju jobbat med miljöfrågor en längre tid innan jag återgick till journalistiken. Jag har sett en del hur problemen hanteras i Ryssland.

- Förstås handlar det om en ilska som jag tror att många av oss känner just den här sommaren. Man vill att ens barn ska kunna njuta av Östersjön som den var i min egen barndom. Det är inte längre möjligt om vi ser på den ärtsoppa som befläckar hela kustområdet i Finland. Därför är det viktigt att tala om problem med deras rätta namn.

Sinilevää itä Helsingissä  Kalvik uimaranta
Sinilevää itä Helsingissä Kalvik uimaranta Bild: Jaani Lampinen / Yle blågrönalger,Östersjön,Helsingfors,simning,aquatic locomotion,naturen,miljöskydd

- Inte hymla, inte hyssja eller sopa under mattan eller köra med rökridåer och visa överdriven hänsyn gentemot vår östra granne.

- Man ska kunna tala fritt om de här sakerna. Ryssarna är väldigt rakt på sak och de uppskattar att man påtalar problem på ett rättframt sätt i stället för att man går som katten kring het gröt.

- Det är särbehandlingen av Ryssland som vi bör komma ifrån i det internationella Östersjösamarbetet. Som om Ryssland handlade om ett u-land, som är så hjälplöst att det behöver enorma hjälpinsatser från sina grannländer för att fixa det här. Det är ju en helt galen utgångspunkt.

"Också många framgångar"

Marjukka Porvari, som är direktör vid John Nurminen-stiftelsen och basar för programmet "Ett rent Östersjön", tycker att Sjövall är onödigt negativ.

- Jag har delvis samma åsikter som Mikael Sjövall gällande Ryssland men jag tycker att han ger en onödigt negativ bild av de här miljöfrågorna, kommenterar Porvari.

- Vi har lyckats minska omkring 75 procent av fosforbelastningen från Ryssland. Det handlar om att Finland ha bidragit till reningsverk i Sankt Petersburg och vid floden Luga, där det finns en stor gödselfabrik. Att kunnat minska så mycket av belastningen här är en stor framgång, tänker jag.

Hur stor utmaning är det att samarbeta med Ryssland i miljöfrågor?

- Det beror helt på organisationen och på tiden man har till sitt förfogande. John Nurminen-stiftelsen började 2005 med samarbetet kring vattenreningsverken i Sankt Petersburg. Där genomförde vi projektet med tre stora reningsverk på drygt fem år. Det var inte lätt men det gick bra där.

Vi har också haft stora framgångar, allt är inte så negativt― direktör Marjukka Porvari, John Nurminen-stiftelsen

- Vi har också samarbetat med EuroChem och konstgödselfabriken vid floden Luga, här var samarbetet snabbt och framgångsrikt. Om man tänker på mindre vattenreningsverk eller hönserier så där har det varit svårare med samarbetet.

Ryska ekonomin ställer till det

Varför är det svårare här?

- Det beror helt och hållet på det ekonomiska läget. Ryska federationen ger inte pengar för investeringar till mindre reningsverk. De har brist på resurser. Nu när rubeln har blivit svag, bland annat på grund av sanktionerna så är läget ekonomiskt utmanande i Ryssland. Man kan inte jobba om ens samarbetspart inte har några egna pengar.

Sjövall påpekar också att Ryssland har satsat miljarder på fotbolls-VM, så det handlar också om politisk vilja. Varför har miljöfrågor låg prioritet i Ryssland?

- Jag tror att man värdesätter ekonomisk tillväxt mera än miljö i Ryssland. Nämner vi fotboll, så handlar det mera om image än miljö.

- Temat är universalt, tänk bara på Kina eller Polen eller ibland på Finland. Ekonomi är viktigt och miljöfrågorna kommer efteråt - "när vi har råd".

Finland bör se sig själv i spegeln― direktör Marjukka Porvari, John Nurminen-stiftelsen

Man kan höra argument i Finland så som att "det lönar sig inte att satsa på vattenrening här när de stora nedsmutsarna Ryssland och de andra staterna kring Östersjön är de stora förorenarna?

- Det stämmer inte mera, vi har minskat 75 procent av nedsmutsningen från Ryssland. Nu borde vi se över våra egna angelägenheter. Man har talat om en avföringsbomb i Ryssland med hönserier och djurproduktion.

- Men vi har samma problematik hos oss, med jordbruket i sydvästra Finland till exempel och med de näringsämnen som rinner ut. Jordbruket i sydvästra Finland hör till Helcoms "hot spots". Miljökommissionen har sagt att det finska jordbruket hör till de största belastningspunkterna för hela Östersjön.

Det gäller att se sig själv i spegeln här?

- Jo, just det. Nu är det dags. Det var vettigt att börja i Ryssland med stora och snabba åtgärder. Nu är det dags att ta i tu med våra egna utsläpp på allvar.

Hur mycket har sanktionerna mot Ryssland bromsat in miljösatsningar i Ryssland?

- Visst har de bromsat upp miljöarbetet i Ryssland. Stora investeringsbanker och statliga aktörer kan inte arbeta i Ryssland, de kan inte börja med nya projekt.

- Men de mentala politiska atmosfären är också en viktig faktor, den svaga rubeln är svår för våra ryska parter just nu. Många saker spelar in. Vi hade gott samarbete med Ryssland men det har blivit svårare efter Ukrainakrisen.

I praktiken kan det här betyda till exempel att ledningen för vattenverket i Sankt Petersburg har inte kunnat komma till Finland under pågående sanktioner. Då är det svårt att samarbeta.

Läs också