Hoppa till huvudinnehåll

Vitsvanshjorten breder ut sig i landet - Finland saknar fortfarande plan för hur stammen ska begränsas

vitsvanshjort med kid äter pion i strax intill en altan
Det finns ungefär hundratusen vitsvanshjortar i Finland. vitsvanshjort med kid äter pion i strax intill en altan Bild: YLE/ Tiina Grönroos Västnyland,vitsvanshjortar

Vitsvanshjorten är en allt vanligare syn längs med vägarna, på åkrar och i skogen. Var fjärde plåtkrock i sydvästra Finland och delar av Nyland orsakas av hjortdjur.

- Vitsvanshjortstammen borde reduceras kraftigt, anser Trafikskyddet.

Tapio Heiskanen är kontaktchef vid Trafikskyddet i sydvästra Finland där vitsvanshjorten nu förökar sig snabbt. Han efterlyser mera jakt och flera fällda djur, särskilt hondjur eftersom man på det sättet också får färre kid.

Heiskanen önskar också mera samarbete mellan jaktlagen.

- Om ett jaktlag inte får sin hjortkvot fylld kunde ett annat jaktlag få fälla flera, menar han.

I sydvästra Finland kommer fler hjortar att få fällas i jakten i höst,närmare bestämt 12 000 vilket är en femtedel fler än ifjol.

Ifjol fälldes 41 200 hjortar sammanlagt i Finland och det var ett rekordantal.

Vitsvanshjorten har nu brett ut sig i knappt halva Finland. Förutom att den breder ut sig växer också stammen på de ställen hjortarna finns. Just nu beräknas det finnas 100 000 vitsvanshjortar i Finland.

Men trots att stammen växer finns ingen klar plan för hur den ska hanteras och hur mycket hjort som egentligen ska finnas i Finland.

Mikael Wikström.
Mikael Wikström, specialplanerare på Finlands viltcentral Mikael Wikström. Bild: Yle/Lotta Sundström personal,mikael wikström

Specialplanerare Mikael Wikström vid Finlands viltcentral är en av dem som nu jobbar med att få fram en helhetsbild av hjortstammen.

- Älgen är vi vana vid och har en lång tradition att vi gör upp olika slags målsättningar.

Det gäller dels antalet älgar och dels köns- och åldersfördelning bland älgen för olika områden i Finland.

Men för hjorten finns det inte lika tydliga målsättningar som för älgen eftersom man inte ännu har särskilt bra koll på hur många vitsvansar och hurdana vitsvansar det finns i Finland.

Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet och Åbo universitet arbetar just nu med att skapa mera systematik när det gäller vitsvanshjorten.

- När vi har den kunskapen blir det möjligt att reglera stammen på ett bättre sätt, konstaterar Wikström.

Mikael Wikström tar själv inte ställning till om det finns för mycket vitsvanshjort i Finland.

Det är regionala jaktråd runt om i landet som fattar beslut om hur målsättningen för stammens storlek. Finlands viltcentrals regionala kontor beviljar ett antal jaktlicenser med vilka djur kan fällas.

Myntet har två sidor, vi borde få det att stå på kant för balans mellan nytta och belastning― Mikael Wikström, specialplanerare på Finlands viltcentral

Jaktråden beaktar de skador som djuren åstadkommer, på odlingar och skogsplanteringar samt olycksrisken de utgör i trafiken.

Men de ska också beakta den nytta och det värde djuren har.

- Det blir lätt en väldigt negativ ton kring vitsvanshjorten. Men man ska också veta att viltköttets värde går att räkna i miljontals euro, i synnerhet som vilt blir allt populärare, säger Wikström och tillägger att det också finns ett värde i den rekreation som jakten innebär.

- Myntet har två sidor och egentligen borde man få myntet att stå på kant, med en balans mellan belastning och nytta, tillägger Mikael Wikström.

En man och en jakthund i orange kläder går i snön och följer ett djurspår.
En man och en jakthund i orange kläder går i snön och följer ett djurspår. Bild: Robert Nyholm jägare,jakt,jakthundar,älghundar,Älghund

Specialplanerare Mikael Wikström håller med Tapio Heiskanen från Trafikskyddet om att fler hondjur borde fällas.

- Vitsvanshindarna föder två till tre kalvar per år, och vill man reducera stammen är hindarna man borde rikta in jakten på, säger Wikström.

Om hondjuren skjuts måste man också skjuta flera kalvar, av etiska och biologiska skäl.

- Vi har en tradition att vara väldigt försiktig med produktiva vuxna hondjur, eftersom man har varit varsam med beståndet då det inte har funnits så mycket djur att jaga. Här behövs kanske en attitydförändring, menar Wikström.

I takt med att hjortkrockarna har blivit fler har polisen fått prioritera om sina resurser.

Sedan tre år tillbaka rycker inte polisen ut vid hjortkrockar ifall det inte finns personskador.

Porträttbild på kommissarie Markus Ramstedt.
Kommissarie Markus Ramstedt, Västra Nylands polisinrättning Porträttbild på kommissarie Markus Ramstedt. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Polis,poliser,kommissarie,Raseborg,Ekenäs,Västnyland,polisinrättningar,västra nylands polisinrättning

Kommissarie Markus Ramstedt vid Västra Nylands polisinrättning i Raseborg säger att det under höstarna skulle vara helt ohållbart om polisen skulle rycka ut vid varje hjortkrock.

- Men man ska ändå alltid ringa nödnumret 112 ifall man krockar med en hjort. Om djuret har skadats kan det behöva lokaliseras och dessutom behövs uppgifterna bland annat för försäkringsbolagen, säger Ramstedt.

Kan man då som bilist göra något för att undvika att krocka med en hjort?

- När kvällarna mörknar ska man förstås vara extra uppmärksam och dessutom följa hastighetsbegränsningarna, säger Ramstedt.

- Men att skydda sig helt från hjortkrockar går nog inte. De rör sig så snabbt när de väl hoppar ut på vägen. För att kunna parera det borde vi sänka hastigheten på vägarna till 30 kilometer i timmen och det går ju inte, säger Ramstedt.

Artikeln korrigerades 31.7.2018 klockan 19:36: Det är inte de regionala viltråden som fattar beslut om hur många djur som ska fällas, de fattar endast beslut om målsättningarna för stammens storlek.

Vi korrigerade också stycket där det stod att det inte finns några beskattningsplaner på hur många och hurdana vitsvansar ska fällas - planerna och målsättningarna finns men de är inte lika tydliga som för älgarna.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

Nyligen publicerat - Natur