Hoppa till huvudinnehåll

Verksamhetsledare på Amnesty: "Civil olydnad har alltid orsakat delade känslor"

Bild på flygplan.
Bild på flygplan. flygplan

Fenomenet civil olydnad har seglat upp som ett stort samtalsämne efter den senaste veckans två uppmärksammade fall då privatpersoner protesterat mot tvångsutvisningar av asylsökande i Sverige och Finland.

Reaktionerna har varit häftiga och även lett till politiska utspel.

Igår vägrade De grönas lagstiftningssekreterare Aino Pennanen sätta sig ned på ett flyg, som var på väg från Helsingfors-Vanda flygplats mot Berlin, i protest mot en tvångsutvisning.

Förra veckan utspelade sig en liknande händelse i Sverige. Då förhindrade 21-åriga Elin Ersson en utvisning av en afghansk man på ett flygplan som skulle starta från Landvetter i Göteborg. Ersson ställde sig upp i flygplansgången och vägrade sätta sig ned förrän piloten bestämde sig för att låta den 52-åriga mannen kliva av planet.

Ersson filmade och sände händelseförloppet live på sin Facebook-sida. Till slut tilläts mannen stiga av planet tillsammans med Ersson som fick stöd och applåder av sina medpassagerare.

Reaktionerna på deras agerande har varit häftiga. De har både hyllats som hjältar och kritiserats hårt.

I Finland har Pennanens aktion redan fått politiska konsekvenser. De Grönas Touko Aalto kräver att tvångsutvisningarnaupphör helt tills att asylsystemet utreds grundligt.

Touko Aalto 17 juli 2018
Touko Aalto, partiordförande De gröna Touko Aalto 17 juli 2018 Bild: Lehtikuva/ Roni Rekomaa partiledare,Touko Aalto

Enligt Helsingin Sanomat kräver också Socialdemokraterna och SFP att en oberoende utredning görs av Migrationsverkets processer. Medan inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) försvarar Migrationsverkets processer och säger att Finlands asylsystem utvecklas kontinuerligt samt att kvaliteten mäter sig väl jämfört med andra europeiska länder.

”Väcker alltid starka reaktioner”

Enligt Frank Johansson, verksamhetsledare på Amnesty, är det vanligt att civil olydnad väcker starka reaktioner.

- När någon medvetet gör sig skyldig till ett lagbrott, i det här fallet störande av flygtrafiken, så kommer det alltid finnas människor som tycker att det är fel. Sedan civil olydnad har existerat har det alltid orsakat mycket delade känslor, säger han.

Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty i Finland
Frank Johansson, verksamhetsledare Amnesty Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty i Finland Bild: Yle / Eva Pursiainen Frank Johansson,frank johansson

Civil olydnad handlar om att man anser att en lag eller föreskrift, till exempel de här tvångsutvisningarna, strider mot god moral. Därför bryter man medvetet mot lagen och är också beredd att ta konsekvenserna för sitt agerande, berättar Johansson.

- Det handlar om att få publicitet och uppmärksamma folk om att fast något är lagenligt behöver det inte vara rättvist. Man hoppas ju förstås att det ska leda till förändring i lag och praxis, säger han.

Kan leda till fler flygplansprotester

Johansson tror att det kommer ske fler flygplansprotester i framtiden.

- Det finns många som känner obehag för detta. Jag har inte själv befunnit mig i samma situation men jag kan tänka mig att det är en mycket obehaglig situation att vara på ett plan där någon sitter fastbunden av polisen längst bak och ropar på hjälp. Människor som känner till fenomenet och tycker att de vill göra någonting och ser att andra vågar göra någonting kanske nu också gör det.

- Men jag vill ju absolut inte uppmuntra andra att göra detta, men jag tror nog det här exemplet leder till att vi kommer se fler sådana här fall.

Vidare konstaterar Johansson att aktionerna delvis strävar till att påverka flygbolagens agerande.

- Förhoppningen är att flygbolagen ska se över sina etiska regler och titta om det är i företagets intresse att delta i sådana här processer.

I juni meddelade till exempel flygbolaget Virgin Atlantic att de inte längre samarbetar med brittiska myndigheter när det gäller utvisningar. En annan målsättning Johansson nämner med aktionerna är att få till en oberoende översyn av det finländska asylsystemet.

Spänning mellan juridik och moral

Kati Nieminen har forskat i civil olydnad och disputerade vid Helsingfors universitet i fjol. Det är särskilt spänningsfältet mellan juridik och moral som fått henne att fastna för ämnet civil olydnad.

Nieminen bekräftar att civil olydnad handlar om en aktion som strider mot lagen och som någon gör utifrån sitt eget samvete.

Hon konstaterar ändå att det inte går att kategoriskt säga att alla fall av civil olydnad strider mot lagen.

- Men civil olydnad handlar om att personen utför sin aktion trots att det kan vara olagligt. I de fallen är det inte lagen som styr ens beteende utan man styrs av sin moraliska kompass.

”Finland haft en lång tradition av civil olydnad”

Ur ett historiskt perspektiv har Finland haft en lång tradition av civil olydnad trots att man generellt är ett laglydigt folk.

- På 1970-1980-talet protesterade miljöaktivister i Koijärvi och under 1990-talet handlade det om djurrättsaktivism, säger Nieminen.

Nieminen säger att det historiskt finns många exempel på civil olydnad som har fungerat. Med det avser hon att aktionen öppnat upp för samhällsdiskussion och till och med lett till en samhällsförändring för att rätta till något som upplevs som orättvist. Hon lyfter som exempel upp medborgarrättsrörelsen i USA under 1960-talet.

Martin Luther King Jr. pitää kuuluisan I have a dream -puheensa Washingtonissa 1963,
Martin Luther King Jr. pitää kuuluisan I have a dream -puheensa Washingtonissa 1963, Bild: Yle Martin Luther King

Enligt henne krävs det dock ofta att det finns en bredare rörelse som också förespråkar och arbetar för att uppmärksamma samma frågor.

Men hon betonar att civil olydnad inte är en organiserad verksamhet som skulle organiseras utifrån.

- Man kan säga att i de lyckade fallen av civil olydnad har det funnits en stor rörelse bakom, till exempel freds- eller miljörörelsen, som drivit samma frågor på lagligt sätt. Då har de civila olydnadsfallen varit en mindre del av en större samhällsrörelse.

Läs mera:

Inrikesminister Mykkänen om flygplansprotesten: "Att avbryta utvisningar på grund av att några enskilda fall väckt frågor är fullständigt oskäligt"

I kölvattnet till De grönas lagstiftningssekretare Aino Pennanens protest mot en tvångsavvisning har ordförande Touko Aalto krävt att regeringen upphör med tvångsavvisningar tills vidare. Inrikesminister Kai Mykkänen avvisar kravet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes