Hoppa till huvudinnehåll

Sociala medier är en tummelplats för politiskt valfusk och fejk i Lettland - "Plötsligt stod det i min och tusentals andra profiler att vi stöder Harmonipartiet"

En bärbar dator med bild på en Instagramprofil som plötsligt blev politisk
Baiba Lapsiņa upptäckte en dag att hon var registrerad som en följare av Harmonipartiets profil Saskana Online på Instagram. En bärbar dator med bild på en Instagramprofil som plötsligt blev politisk Bild: Gustaf Antell fejknyheter,Lettland,sociala medier

I Lettland ordnas parlamentsval i oktober, men redan i våras började flera partier syssla med fuffens på sociala medier.

- Jag loggade in på Instagram och upptäckte att jag följde ett politiskt partis konto, Harmonipartiets. Deras politiska inlägg hade börjat dyka upp i min feed. Jag visste att något var fel.

Det säger Baiba Lapsiņa, som jobbar med marknadsföring på ett mediebolag i Riga.

- Jag har aldrig följt ett partis konto på sociala medier. Jag använder bara Instagram och Facebook för privata saker.

Lapsiņa skrollade neråt och såg att det längre ner i feeden fanns vackra bilder från olika ställen i Riga. Bilder hon kände igen. Det här hade varit ett populärt konto med fina bilder.

Nu hade det bytt namn och blivit en av Harmonipartiets sidor på Instagram.

Baiba Lapsiņa på jobbet
Baiba Lapsiņas min säger ganska väl vad hon tycker om Harmonipartiets fusktrick. Baiba Lapsiņa på jobbet Bild: Gustaf Antell Lettland

Mārtiņš Kālis är en ekonom som jobbar i IT-branschen. Också han har reagerat på att sociala medier används på ett fult sätt av vissa politiska partier.

- Det uppstod en diskussion på sociala medier i våras efter studenternas matematikprov. Det fanns de som ansåg att allt inte hade varit helt rättvist. Det väckte känslor.

Då hoppade Rigas borgmästare Nils Ušakovs in i debatten trots att han inte har något med saken att göra.

- Det var tydligt att hans syfte var att ställa grupper mot varandra, menar Kālis.

Ušakovs inlägg spreds dessutom på nätet på ett sätt som verkade vara organiserat.

Mārtiņš Kālis i en park i Riga
Mārtiņš Kālis upptäckte att borgmästarens inlägg spreds på ett ovanligt kompetent sätt på nätet. Mārtiņš Kālis i en park i Riga Bild: Gustaf Antell Lettland

En annan person som har reagerat på hur oetiskt politik förs på sociala medier är en av cheferna på ett finansieringsbolag i Riga, Juris Grišins.

Han har inget konkret exempel i tankarna, utan det är mer en allmän iakttagelse.

- Politiker, partier eller någon annan sprider systematiskt åsikter som inte har med dagspolitiken att göra. De försöker i stället medvetet splittra samhället i "vi mot dom".

Det här har fått Grišins att minska tiden på sociala medier.

- Det finns många som försöker manipulera med mig på nätet och det gör mig arg. Jag tycker inte om när mänskor trugar sina åsikter i fejset på mig.

Juris Grišins på sitt kontor i Riga
Juris Grišins blir arg när politiker medvetet slår sprickor i samhället. Juris Grišins på sitt kontor i Riga Bild: Gustaf Antell Lettland

På ytan kan det kännas som om det bara är relativt små incidenter som nu kommer fram. Iveta Kazoka från den lettiska tankesmedjan Providus säger ändå att det lönar sig att ta dem på allvar.

- Om du har många små incidenter blir deras sammanlagda verkan ganska stor, menar Kazoka.

Många bäckar små är alltså ett hot mot demokratin.

- Om det visar sig att valresultatet påverkas så kan man tala om en otillbörlig påverkan.

Iveta Kazoka utanför Nationalbiblioteket i Lettland.
Iveta Kazoka tycker att det kan vara klokt att polisanmäla fuffens på sociala medier. Iveta Kazoka utanför Nationalbiblioteket i Lettland. Bild: Gustaf Antell Lettland

Det är inte i sig olagligt att manipulera med väljarnas åsikter, men det är inte heller helt uppenbart lagligt.

Om det kommer fram att de här relativt begränsade aktiviteterna på nätet har koordinerats och har kostat pengar så gäller de lettiska valkampanjfinansieringslagarna.

Därför kontaktar jag den lettiska korruptionsövervakningsmyndigheten KNAB, som övervakar partiernas valfinansiering.

Kampen mot fusket är till 100% beroende av Facebook, Google och Twitter

KNAB bekräftar att de är medvetna om partiernas aktiviteter på nätet, men betonar att lagen bara gäller sådant som händer under den officiella perioden för valkampanjen.

Partierna hade alltså rätt att ta emot hjälp - pengar - för kampanjer på sociala medier ända fram till den 11 juni. Hur etiskt rätt eller fel de beter sig är juridiskt sätt irrelevant i det skedet.

KNAB uppger att myndigheten nu samarbetar med Facebook, Google och Twitter för att utreda vem som gör vad på sociala medier under den officiella valkampanjen.

Också experter på Natos kompetenscenter i strategisk kommunikation, som ligger i Riga, varnar för att till synes marginella aktiviteter på nätet kan påverka valets utgång.

Det har hänt förr.

Det är en gammal sanning att väljarna ofta röstar med känslorna och nu är det lättare än någonsin att komma in i väljarnas privata sfär.

Det finns många som försöker manipulera med mig på nätet och det gör mig arg.― Juris Grišins

Juris Grišins, Mārtiņš Kālis och Baiba Lapsiņa känner inte varandra, men de har en sak gemensamt. De har alla upptäckt relativt smått fusk på sociala medier och har reagerat på det.

Deras berättelser har sedan uppmärksammats i vissa medier, som systematiskt har varnat sin publik för hur åsiktsmanipulationen fungerar.

- Det finns en hel del bevis på att den här sortens varningar fungerar. Mänskor som är på sin vakt är svårare att manipulera.

Det säger Briony Swire-Thompson, som forskar i politisk psykologi på Northeastern University i Boston, USA. Hon har fördjupat sig i varför mänskor tror på desinformation.

- Mänskor vill vara goda medborgare och de vill ta sina demokratiska val på allvar. Få mänskor vill känna att de har blivit lurade.

Baiba Lapsiņas inlägg på Facebook där hon berättar att partiet Harmoni har tagit över en Instagramgrupp hon brukade följa.
Baiba Lapsiņa skrev genast på Facebook vad Harmonipartiet hade gjort på Instagram och Facebook: ”Jag scrollade på Instagram. Vad i h-vete? Följer jag Harmonis konto !?!?! Har de blivit galna? Har jag varit full och tryckt på knappar!? Nej, allt är chill - valet närmar sig. Det konto som delade vackra bilder med lettiska vyer som hade 42.000 följare har ”förvandlats” till Harmonis högtalare. #unfollow” Baiba Lapsiņas inlägg på Facebook där hon berättar att partiet Harmoni har tagit över en Instagramgrupp hon brukade följa. Bild: Gustaf Antell Lettland

Men enligt Swire-Thompson finns det lika mycket bevis på att många väljare struntar i att deras favoritpolitiker ljuger, speciellt om de utgår ifrån att alla andra politiker också ljuger.

- Forskningen visar att vissa väljare inte bryr sig om om deras kandidat ljuger så länge som kandidaten har rätt åsikt i de viktigaste frågorna.

Det är därför populister använder en så stor del av sin energi till att få etablissemanget och medierna att framstå som korrupta och oärliga.

Valet i Lettland blir intressant för att det kan vara det första valet där vanliga mänskors varningar till varandra kan få stor betydelse.

Forskningen visar att vissa väljare inte bryr sig om om deras kandidat ljuger så länge som kandidaten har rätt åsikt i de viktigaste frågorna.― Briony Swire-Thompson

- Det är alltid svårt att veta vilka faktorer som sist och slutligen avgör ett val, men det är utan tvekan bra att medierna uppmärksammar fusk när det kommer fram, säger Swire-Thompson.

Hon betonar att det viktiga är att visa hur fusket ser ut, snarare än att bara koncentrera sig på att kolla faktainnehållet i politikernas uttalanden.

- Så kallade faktabarometrar som nuförtiden finns i de flesta länder hjälper inte, menar hon. Det är för lätt att ifrågasätta deras egen trovärdighet.

Briony Swire-Thompson jobbar på Northeastern Universitys Network Science Institute i Boston. Hon har bland annat specialiserat sig på hur faktakorrigeringar ska formuleras för att nå personer som inte är benägna att lyssna.
Briony Swire-Thompson jobbar på Northeastern Universitys Network Science Institute i Boston. Hon har bland annat specialiserat sig på hur faktakorrigeringar ska formuleras för att nå personer som inte är benägna att lyssna. Briony Swire-Thompson jobbar på Northeastern Universitys Network Science Institute i Boston. Hon har bland annat specialiserat sig på hur faktakorrigeringar ska formuleras för att nå personer som inte är benägna att lyssna. Bild: Gustaf Antell Northeastern University

För artikeln har också följande personer intervjuats:

Nika Aleksejeva, Atlantic Councils Digital Forensic Research Labs representant i Lettland
Jente Althuis och Leone Haiden, redaktörer för boken "Fake News. A Road Map", King´s College London
Camille Francois, forskningschef, Graphika, tidigare ledande forskare på Googleföretaget Jigsaw

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes