Hoppa till huvudinnehåll

Före detta polis och forskare om hur rädsla och panik påverkar poliser i stressade situationer

Bild på före detta polis och forskare Harri Gustafsberg.
Bild på före detta polis och forskare Harri Gustafsberg. Bild: Privat polisen

I Sverige befinner man sig i chock över torsdagens skjutning då en ung man med Downs syndrom och autism som hade rymt hemifrån med en leksakspistol blev ihjälskjuten. Enligt före detta polis och forskare Harri Gustafsberg kan en orsak vara att tillräcklig utbildning för att hantera sådana situationer saknas.

Polisen har uppgett att de upplevde situationen med den unga mannen som hotfull. Nu utreds polisen för tjänstefel.

Men hur kunde man göra en sådan felaktig bedömning? Vad är det som egentligen händer i en sådan pressad situation?

Harri Gustafsberg är före detta polis och har över 20 års erfarenhet inom polisens specialinsatstyrka Björnligan (på finska Valmiusyksikkö Karhu). Han har själv varit med om otaliga stressiga situationer under sin tid som polis.

”Man varken förstår vad man ser eller hör”

Sedan några år tillbaka forskar Gustafsberg i polisens agerande vid stressiga konfliktsituationer och doktorerade tidigare i år.

- När vilken människa som helst drabbas av panik eller rädsla sker det stora förändringar i hur vår kropp och hjärna reagerar. När man tolkar en situation som hotfull kan hjärnan skicka snedvridna signaler som gör att man varken förstår vad man ser eller hör.

Polis, fotograferad bakifrån så att texten "poliisi" syns på ryggen.
Polis, fotograferad bakifrån så att texten "poliisi" syns på ryggen. Bild: All Over Press/Ismo Pekkarinen Polis,polisen

Det handlar om att människan tolkar situationen på sätt som skyddar en själv, oavsett om hotet är reellt eller inte.

- Det kan finnas fall där poliser är så stressade eller panikslagna som gör att fast de till exempel ser att en person håller i en telefon så uppfattar de det som ett vapen, säger Gustafsberg.

Gustafsberg konstaterar att när man drabbas av överväldigande känslor av rädsla är det svårt att agera rationellt.

- När rädslan växer sig för stor handlar det om panik. Och när vi drabbas av panik då gör vi inte rationella beslut och förstår inte vad situationen handlar om. Det är då vi slåss eller flyr.

- Sannolikheten för att en polis som är rädd eller panikslagen ska fatta dåliga beslut är för stor. Därför bör de utöver att få utbildning i vilken taktik och teknik de ska ta till i olika situationer också få lära sig hur de reglerar sina känslor.

”Mer utbildning behövs”

Enligt Gustafsberg kan man träna upp både bland annat stresstålighet och hur man reglerar känslor eller sina reaktioner vid pressade situationer.

Detta ingår som moment i polisutbildningarna i bland annat Finland, Kanada och Island.

- Det går att utveckla sin så kallad resiliens, det vill säga ens förmåga att anpassa sig till skiftande situationer, vilket är viktigt i arbetet som polis.

Han framhåller därför att man inte enbart borde fokusera på att peka ut de möjliga fel enskilda poliser har gjort utan perspektivet borde breddas.

- Självklart ska enskilda poliser eller personer som gjort besluten också stå för konsekvenserna. Det hör till en rättsstat. Men i stället för att skylla på individerna borde man också ifrågasätta huruvida utbildningen de får är tillräcklig?

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes