Hoppa till huvudinnehåll

Torkan gör skörden knapp - i längden har kunden ett ansvar att rädda jordbruket, säger Bengt Nyman i Svartå

Man i skjorta ute på en veteåker en solig sommardag. Han böjer sig ner och känner på vetet.
Lantbruksföretagare Bengt Nymans vete är glest i år. Man i skjorta ute på en veteåker en solig sommardag. Han böjer sig ner och känner på vetet. Bild: Christoffer Westerlund / Yle lantbruk,vete,Åker,sädesslag,Svartå, Raseborg,Karis,Västnyland,bengt nyman

En extremt torr vår och sommar som avlöste en ytterst nederbördsrik höst och igenslammade vinteråkrar har lett till en mager skörd. Det är ändå saker som vi människor inte har någon makt över, konstaterar lantbruksföretagare Bengt Nyman i Svartå i Raseborg.

Vi står ute på hans veteåker där spannmålet når Nyman upp till knäna när det normalt sett brukar mäta över en meter så här års.

Lantbruksproducenternas centralförbund, MTK, har också reagerat på de extrema väderförhållandena och hade ett krismöte i torsdags (2.8).

Närbild på vete på ett fält.
Bengt Nyman har endast vårgrödor i år. Närbild på vete på ett fält. Bild: Nicole Hjelt / Yle lantbruk,vete,Åker,sädesslag,Svartå, Raseborg,Västnyland,Raseborg,åker vete

Nyman sitter sjäv på olika poster i såväl MTK som det svenska centralförbundet SLC och Nylands SLC.

Han var inte med på krismötet men är inte desto mindre drabbad av torkan för det.

I år har han endast vårväxter då fjolårets rikliga regn gjorde marken ogynnsam för att så höstväxter.

Sommarens torka har i sin tur drabbat vårväxterna, det vill säga de man sår på våren, hårt.

- De lider mer av torka än höstgrödorna. Om man får en väletablerad brådd på hösten så hinner den dra mer nytta av vårfukten, förklarar Nyman.

Veteåker en halvmulen sommardag. I bakgrunden träd och några hus.
Trots några moln på himlen lyser regnet med sin frånvaro. Veteåker en halvmulen sommardag. I bakgrunden träd och några hus. Bild: Nicole Hjelt / Yle lantbruk,vete,Åker,sädesslag,Svartå, Raseborg,Karis,Raseborg,Västnyland,åker vete

Med det sagt vill Nyman ändå understryka att det inte är vädret som förtjänar klagosången.

- Fördelen med att vara lantbrukare är att man får njuta av vädrets alla nyckfullheter. Jag tror inte väderleken har så stor roll i att rädda situationen, säger han.

Det är snarare lantbrukspolitiken och produktpriserna som bör åtgärdas, menar han.

Får endast en bråkdel av lönen

För en lantbrukare är skörden fullständigt avgörande för ekonomin. De senaste åren har varit utmanande för bönderna i Finland, berättar Nyman.

Han lämnar årligen in sina resultat för lönsamhetsbokföring. Det landsomfattande resultatet från de undersökningarna visar på en skral ekonomi, säger han.

Det betyder att vi får mellan 10 och 20 procent av den lön och ränta på investeringskapital som vi borde få. Det är ohållbart i längden

- Man talar om en lönsamhetskvot som borde ligga på 1,0 för att lantbrukaren ska få full ersättning på ränta av investerat kapital och en timlön på 15 euro.

Nyman berättar att kvoten de senaste fem åren legat på mellan 0,1 och 0,2.

- Det betyder att vi får mellan 10 och 20 procent av den lön och ränta på investeringskapital som vi borde få. Det är ohållbart i längden, förklarar Nyman.

Problem med gemensam politik trots olika förutsättningar

Nyman säger att en lösning skulle vara att höja priset på marknaden.

- Vi behöver få ett bättre spannmålspris, vi behöver få en rättvisare andel av matens pris på butikshyllan.

I Sverige beslöt regeringen i slutet av förra månaden att stöda krisdrabbade lantbruk med 1,2 miljarder kronor.

Man i skjorta ute på en veteåker en solig sommardag.
Ett understöd från regeringen skulle bara vara plåster på såren, säger Bengt Nyman. Man i skjorta ute på en veteåker en solig sommardag. Bild: Christoffer Westerlund / Yle lantbruk,vete,Åker,sädesslag,Svartå, Raseborg,Karis,Västnyland,bengt nyman

Regeringen borde också komma till undsättning här tycker Nyman, men han säger att det bara är första hjälpen. På sikt behövs andra åtgärder.

Ett av problemen är att EU har en gemensam lantbrukspolitik för alla länder trots olika förutsättningar.

- Dessutom har Finland strängare villkor på miljöstöd och miljöåtgärder och djurskyddsåtgärder, och priset på spannmålen bestäms på de stora världsomspännande spannmålsbörserna. Det är en ohållbar situation när vi inte har samma produktionsvillkor, förklarar han.

Närbild på raps, en form av oljeväxt, på ett fält.
Även rapsskörden är skral i år. Närbild på raps, en form av oljeväxt, på ett fält. Bild: Nicole Hjelt / Yle lantbruk,raps,bonde,Svartå, Raseborg,Raseborg,Västnyland,rapsåker

Ett ansvar finns därför hos kunden, poängterar Nyman.

- Om vi vill ha ett inhemskt lantbruk i Finland så bör också konsumenten vara beredd att äta och understöda inhemska varor och eventuellt betala ett litet högre pris, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland