Hoppa till huvudinnehåll

Rekoringar i Västnyland uppmuntrar till lokal mat: "Hoppas skolor och sjukhus hakar på"

En man och tre kvinnor vid en bil en idyllisk sommardag. Mannen håller i en låda med lök, en av kvinnorna en korg och en annan har en höna i famnen. I bakgrunden en röd stuga.
Ronny Avellán, Marianne Elfving, Lisbet Stenström och Nora Garusi är alla rekoringare. En man och tre kvinnor vid en bil en idyllisk sommardag. Mannen håller i en låda med lök, en av kvinnorna en korg och en annan har en höna i famnen. I bakgrunden en röd stuga. Bild: Tove Virta / Yle sommar,trädgårdar,Karis,Västnyland,Raseborg,Lisbet Stenström

Äggen är det som går åt mest vid de västnyländska rekoringarna, men även bröd, kött och hälsodrycken kambucha är populära. Många av traktens restauranger har hakat på trenden med närproducerat och använder sig av numera lokala råvaror.

Marianne Elfving som håller i trådarna för ringen i Ekenäs, hoppas att skolor, sjukhus och äldreboenden skulle följa samma exempel.

- Rekoringarna skapar ett medvetande hos konsumenter om varifrån maten kommer och hur den produceras. Jag hoppas att det här sprider sig, säger hon.

Svårt att hitta rätt tidpunkt för utdelning

En rekoring innebär att köpare kan vara i direkt kontakt med lokala producenter via Facebook och beställa produkter. Varorna levereras sedan till en bestämd plats samma tid varje vecka.

Det finns rekoringar i Ekenäs, Karis, Ingå och Lojo och Sjundeå i Västnyland.

I Ingå har man stött på utmaningar när det gäller att finna en lämplig tidpunkt för när producenterna och köparna kan träffas. För tillfället sker det klockan 19 på fredagar.

Rekoringarna skapar ett medvetande hos konsumenter om varifrån maten kommer och hur den produceras. Jag hoppas att det här sprider sig

- Sommargäster är inte i kyrkbyn den tiden och ortsbor önskar att det skulle vara på torsdagar, berättar Lisbet Stenström som är administratör för gruppen i Ingå och själv säljer bondost.

En av utmaningarna är att samma producenter säljer i flera ringar och därför måste de ha olika tidpunkter för utdelning.

Två vita ankor bakifrån och en höna bakifrån på en gräsplätt- Ankan vänder huvudet mot kameran.
Hönorna värper den populäraste produkten. Två vita ankor bakifrån och en höna bakifrån på en gräsplätt- Ankan vänder huvudet mot kameran. Bild: Tove Virta / Yle fåglar,anka,Karis,Västnyland,Raseborg,höns

Ingåringen har lagt ut en enkät på sin Facebooksida där medlemmar får rösta om när utdelningen borde vara. Just nu ligger rösterna jämt mellan torsdag och fredag.

Ronny Avellán, som säljer lök och potatis från Pojo, bekräftar att det kan bli bråttom för producenterna att hinna till alla utdelningar.

- Jag brukar ta hjälp av min bror och fru men det är svårt då vi alla jobbar, berättar han.

Avellán säljer till vardags sina produkter till butiker och restauranger. Han har ändå bara missat en utdelning under den här säsongen.

- Vi var alla på jobb så det gick inte, förklarar han.

Kan vara dyrare än i butiken

Rekoringarna finns alltså till för att konsumenter ska kunna köpa närproducerad mat direkt av producenter och utan mellanhänder.

Idén kommer ursprungligen från Frankrike och det var Thomas Snellman som hämtade konceptet till Finland. De första ringarna startades i Jakobstadsregionen.

Trots att den ursprungliga tanken också är att priserna sjunker då man avskaffar mellanhänder så är det inte alltid så i praktiken.

Tre glaskannor med röd saft och en hög broschyrer i en korg. En kvnnohand håller i broschyrerna.
Saft säljs också i rekoringarna. Tre glaskannor med röd saft och en hög broschyrer i en korg. En kvnnohand håller i broschyrerna. Bild: Tove Virta / Yle saft,Broschyr,Karis,Västnyland,Raseborg,reko

En del konsumenter har klagat på att priserna är för dyra men Ronny Avellán säger att det handlar om att det är en service man säljer.

- Jag plockar ut de bästa potatisarna och väger dem och lägger dem i en påse. I butiken är du tvungen att väga och välja produkterna själv, förklarar han.

Dessutom blir svinnet mindre när du handlar rekoprodukter, menar Marianne Elfving.

- Produkterna är så färska att du inte blir tvungen att slänga bort något, det är också ekologiskt mer hållbart säger hon.

Gäster reagerar på äggen

Äggen är nummer ett i alla grupper när det gäller popularitet.

Nora Garusi ansvarar för rekogruppen i Karis och driver Dönsby Bed and Breakfast. Hon serverar rekoägg till sina gäster.

- Jag har fått höra att äggen är mycket dyrare än i butiken men gästerna reagerar alltid och säger att rekoäggen är mycket godare, säger hon.

Brun höna i famnen på en kvinna.
Rekoäggen är godare menar Nora Garusi. Brun höna i famnen på en kvinna. Bild: Tove Virta / Yle höns,fåglar,Karis,Västnyland,Raseborg,nora garusi

Stenström säger att hon brukar hålla koll på priset på bondost i affärerna.

- Kilopriset på min ost är lägre än i butikerna, så alltid är inte reko dyrare, kontaterar hon.

Inga stränga poliser

Reglerna för vem som får sälja i en rekoring är inte allt för strikta, men det är viktigt att varorna förblir lokala.

- Ibland hör producenter från Åbolands skärgård av sig men då är det inte riktigt lokalproducerat längre, förklarar Garusi.

De tre administratörerna, Garusi, Elfving och Stenström brukar sinsemellan diskutera hur de gör med producenter som finns lite längre bort.

- Vi är inga stränga poliser, vi vill hellre ha en fungerande marknad, säger Elfving.

"Myndigheterna kan kolla allt vi har sålt"

Stenström och Avellán berättar att producenter betalar skatt på de varor de säljer via rekoringen.

- Min bokförare går igenom det jag har sålt och så betalar jag skatt för det, förklarar Avellán.

En blå låda med lökar i. En manshand håller i lådan.
Det går skatt på löken. En blå låda med lökar i. En manshand håller i lådan. Bild: Tove Virta / Yle Reko,lök,Låda,Karis,Västnyland,Raseborg,reko-ring

Stenström berättar att hon gör på samma sätt och att marknaden är genomskinlig tack vare att den sker via sociala medier.

- I och med att allt finns dokumenterat på Facebook kan också myndigheterna kontrollera precis vad vi har sålt, säger hon.

Artikeln bygger på en intervju av Tove Virta.