Hoppa till huvudinnehåll

Polisen beskylls för att inte följa lagen vid avvisningar: "Vi har flera gånger tagit upp problemen"

Poliisi Helsinki Kamppi
Polisen följer inte alltid sin lagstadgade uppgift. Poliisi Helsinki Kamppi Bild: Henrietta Hassinen / Yle poliser,polisfordon,På liv och död,larmcentraler,polisundersökning,polisinrättningar,polisen

Polisen har en lagstadgad skyldighet att meddela Diskrimineringsombudsmannens byrå när de eskorterar personer som fått avslag på sin asylprocess ur landet.

Enligt lagen har Diskrimineringsombudsmannen som uppgift att övervaka att avlägsnandet av personer sker på ett människovärdigt sätt.

Att Polisen av någon orsak inte lyckas informera om fallen som kräver poliseskort gör att Diskrimineringsombudsmannens byrå inte till fullo kan sköta sin uppgift som en oberoende övervakare av Polisen.

- Enligt lagen ska Polisen meddela oss om alla avlägsnanden. Men vi har märkt att det inte alltid sker eller så får vi informationen för sent, säger överinspektör Pirjo Kruskopf på Diskrimineringsombudsmannens byrå.

Problemet inte nytt

Problem uppstår alltså också i de fall där informationen kommer för sent, för då hinner ombudsmannens tjänsteman inte med ombord planet.

- Vi har flera gånger tagit upp problemen med Polisen och det har blivit bättre men det finns fortfarande brister, säger Kruskopf.

Vår närvaro kan inverka förebyggande och den kan förhindra att Polisen använder för hårda maktmedel

Trots att Diskrimineringsombudsmannens personal inte direkt kan stoppa en utvisning om de upptäcker problem under transporten, är det viktigt för den avlägsnade personens rättsskydd att verksamheten övervakas.

- Vår närvaro kan inverka förebyggande och den kan förhindra att Polisen använder för hårda maktmedel. Vi har också en gång gjort anmälan till Justitieombudsmannen om ett fall när vi misstänkte att så skedde, säger Kruskopf.

Det är också viktigt att bedöma när övervakning är speciellt nödvändig.

- Om vi inte får all information så kan vi inte välja de fall som vore speciellt viktiga att övervaka. Till exempel om risken för att maktmedel används är hög i fall där en person motsätter sig avlägsnandet, eller om en person har problem med sitt fysiska eller psykiska välbefinnande. Det kan också gälla fall där det är frågan om ensamförsörjande familjer, berättar Krupskof.

Systemet kan utvecklas

Att Diskrimineringsombudsmannen är med på resan är viktigt också för att det förbättrar möjligheterna att förbättra Polisens verksamhet på basen av de observationer ombudsmannens personal gör.

Byråskylten.
Diskrimineringsombudsmannens byrå vill förbättra systemet Byråskylten. Bild: Yle/Anna Savonius diskrimineringsombudsmannen

Problemen är inte nya och Kruskopf har också förslag på hur systemet kunde effektiveras.

- Jag tycker Polisen borde utveckla ett system som möjliggjorde att vi automatiskt skulle få info om avläsningar ur landet. Systemet borde också vara sådant att vi själva kunde använda det, säger hon.

Mia Poutanen på Polisstyrelsen meddelar per e-post att Polisen är medveten om att det finns problem med informationsgången.

- Verksamheten har utvecklats under våren och sommaren, skriver hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes