Hoppa till huvudinnehåll

Blågröna alger om somrarna får vi leva med – men när är det farligt att simma, kan man kompostera tång och är det okej att kissa i vattnet?

Blågröna alger vid en strandkant.
Blågröna alger vid en strandkant. Bild: Yle/Gitte Laurell Blågröna alger,alger,algblomning

Denna sommar har vi igen konfronterats med en natur som vittnar om våra tidigare och nuvarande tillkortakommanden. Både sjöar och hav har tidvis översvämmats av det som i folkmun kallas "algblomning". Vi har frågat en marinbiolog hur de blågröna algerna ska hanteras.

Algerna blommar inte, förklarar marinbiologen Vincent Westberg som jobbar som specialplanerare med vattenärenden på NTM centralen i Vasa. Det är frågan om en massförekomst som beror på våra övergödda vatten.

Det här fenomenet har nu i sommar också brett ut sig i Kvarken, men ännu inte i samma utsträckning som i södra Finland, på Skärgårdshavet och i Finska viken.

- Det är många saker som spelar in. Vi har gamla synder på havsbottnen som spelar väldigt stor roll det vill säga fosforsänkor.

Och när djupvattnet på grund av väder och vind, och vatten som pumpas in i Östersjön via danska sunden, kommer upp till kustnära vatten så sker då den här algblomningen ganska tydligt och frekvent, förklarar Westberg.

- Men samtidigt ser man en liten minskning i näringsläckaget från land så de åtgärder som man har vidtagit börjar nog lite synas.

Är det samma alger som förut eller har de blivit giftigare?

Bland blågröna alger, eller cyanobakterier som de heter, finns det arter som kan bilda gifter under vissa förhållanden. Under andra förhållanden gör de det inte, så allt beror på allt, berättar Westberg.

Men det är nog frågan om samma alger som tidigare.

Cyanobakterier är en urgammal grupp organismer som funnits på jorden väldigt länge. Och de spelar faktiskt en viktig roll i syreproduktionen, alla alger gör det.

- De är en viktig stöttepelare i näringsflöden i vattnen och i havet, men den här massförekomsten är ju osund, konstaterar Westberg.

Man har till exempel hittat paleoalger i sediment, alltså tecken på att det funnits algblomningar i Östersjön också under historiskt tidigare perioder. Men det är klart att människornas aktivitet har ökat på detta.

Vincent Westberg på stranden
Vincent Westberg på stranden i Smulterö Vincent Westberg på stranden Bild: pia abrahamsson blågrönalger,Naturväktarna,vincent westberg

Hur giftiga är de och vad ska man akta sig för?

Man ska nog verkligen undvika att svälja algrikt vatten, säger Westberg, det kan gå illa om de är giftiga.

- De tydligaste symptomen är illamående och kräkningar men man kan också få huvudvärk och svindel beroende på vilken alg och vilken typ av gift det är frågan om.

Om det är ett levertoxin, ett gift som angriper levern så kan det ha ganska allvarliga konsekvenser. Eller om det är ett nervtoxin som påverkar det centrala nervsystemet är det också otrevligt, konstaterar Westberg.

- Speciellt försiktig ska man vara med barn och djur som lätt kan svälja stora mängder i sina vattenlekar. Och hundar kan också få i sig giftet då de slickar sin päls.

Men också om man inte sväljer vatten då man simmar så kan man få problem, till exempel hudirritationer.

En atopisk eller solbränd hud kan reagera även om man inte i allmänhet har hudproblem. Det har Westberg egen erfarenhet av.

- Jag vill ju undvika att skrämma upp någon, visst kan man ta sig ett dopp även om det syns små mängder alger i vattnet. Men en bra tumregel är att om det ser otrevligt ut så ska man undvika det.

Men också där gäller det att se upp med barn, de kanske inte har upplevt rena och klara vatten, och förstår då inte att akta sig.

Vattna inte med algvattnet, men komposten går att använda nästa år

Strömsös nya kompost.
om komposten med tång och vass brunnit ordentligt så går den att använda nästa sommar. Strömsös nya kompost. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund komposter

Havsvatten brukar man ju knappast använda till bevattning, konstaterar Westberg, men alger förekommer också i sjöar.

Och om det finns alger i vattnet så avråder Westberg bestämt från att vattna med det.

- Det är nog inte så bra att spreja sin sallat och sina rädisor och sen använda dem till mat.

Många är också de som varje sommar städar, krattar och komposterar vass och ilandfluten tång eller annat organiskt material från stränderna.

Enligt Westberg så går det bra att använda väl komposterat material till och med på potatisodlingen nästa sommar.

- Om det sker en bra nedbrytning och komposten faktiskt blir varm så då har nog också de här toxinerna halverats och brutits ned.

Hur vet man när vattnet är ofarligt?

UV-strålningen förstör de här toxinerna väldigt fort, kanske på en vecka eller så, förutsatt att det inte tillkommer nya alger, enligt Westberg.

- Man har kanske haft en kraftig algblomning men sen har vindar eller andra förhållanden ändrats så att algerna har försvunnit från stranden.

Då kan det ännu finnas gifter kvar i vattnet men tumregeln är att ungefär på en vecka så har solen inverkat så att det kan vara tryggt att använda vattnet igen.

Helt säker kan man inte vara, om man till exempel bor så att vattnet vid stranden inte byts, och då finns det numera också kommersiella tester att tillgå, berättar Westberg.

Det här är en finländsk uppfinning, ett patent som tyvärr inte heller det är helt tillförlitligt den ger indikation på vissa typer av gifter.

- Nästan lättast är att använda sitt sunda förnuft och lämna en tillräckligt lång tid för gifterna att försvinna. Sedan, om det är klart, så kan man igen simma.

Nå vad kan jag göra, utom att försöka påverka beslutsfattarna?

Ingen vill ha giftiga vatten men den politiska styrningen av jord- och skogsbruk, industri och miljöutsläpp tar lång tid.

Det är viktigt att vara aktiv och försöka påverka och det finns också vardagsåtgärder som kan påverka vår lokala miljö, vår egen strand.

- Ha ett så stängt kretslopp som möjligt på din stuga. Eller då du tältar eller annars vistas på stranden. Ha en kompost för ditt avfall eller ta hem det.

Det är också viktigt att se till att inget använt vatten rinner tillbaka i sjön, uppmanar Westberg. Varken från utedasset eller diskningen eller mattvätten.

Skölj inte av dig i havet eller sjön då du använt tvål eller schampo. Och lär barnen att inte kissa i vattnet!

Det är konkreta saker och sådana som många människor redan gör och har gjort i ganska långa tider.

- Använder du båt så gäller samma. Inget ut i havet! Och kör lugnt och sansat invid stränderna. Stora hastigheter och motorvolymer kan dra upp slam.

Förutom att det är otrevligt kan det också innehålla näringsämnen som sen kommer i återanvändning som mat för alger, varnar marinbiologen Vincent Westberg.

Här kan du läsa och ladda ned svar på 100 frågor om alger. På både finska och svenska.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes