Hoppa till huvudinnehåll

Star wars igen? – Trumps planer på styrkor i rymden går vidare och Putin har inte ekonomiska muskler att hänga med

Solen tittar fram bakom jorden.
Solen tittar fram bakom jorden. Bild: welcomia.com/Mostphotos jorden,rymden,solen,Universum

President Donald Trump vill rusta för krig i rymden. Hans ryske kollega Vladimir Putin ser Rysslands ställning som militär stormakt hotad men har inte ekonomiska resurser att hänga med i kapprustningen i rymden. Det hela låter bekant från 1980-talet.

Nätpublikationen Politico publicerade i onsdags ett läckt ryskt dokument där det framgår att president Putin ville tala nedrustning med Trump.

- Det låter sannolikt att president Putin har tagit upp frågan, för det här är något som Ryssland har drivit en längre tid, säger Fredrik Westerlund som är Rysslandsforskare och säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm.

Star wars på 1980-talet

De amerikanska drömmarna och planerna på upprustning i rymden har funnits länge.

Men idag torsdag vill Vita huset ta dem ett steg vidare då vicepresident Mike Pence ska presentera planera på en rymdstyrka inför den amerikanska kongressen.

På 1980-talet lanserade president Ronald Reagan “Stjärnornas krig” (eller SDI, Strategic Defense Initiative), ett projekt som, om det hade blivit verklighet, hade placerat laserbestyckade satelliter i omloppsbana, bland annat för att skjuta ned fientliga ballistiska kryssningsrobotar.

Ronald Reagan
president Ronald Reagan Ronald Reagan Bild: EPA / Ronald Reagan Presidential Library Ronald Reagan

Det blev aldrig av och frågan är om Reagan någonsin menade allvar eller om det handlade om att skrämma upp dåvarande Sovjetunionen.

Det ledde i alla fall till en kapprustning som Sovjet inte hade råd med utan knäcktes ekonomiskt. Det i sin tur banade vägen för Sovjetunionens fall.

Inga kärnvapen i rymden

Nu har den militärtekniska utvecklingen ändå tagit många steg framåt.

Det finns visserligen inga kärnvapen i rymden, för det stipulerar det så kallade Rymdfördraget om.

Det ingicks 1967.

I fördraget slås fast att utforskningen av yttre rymden ska ske "för hela mänskligheten" och att ingen stat kan göra territoriella anspråk eller förhindra en annan stats tillträde till rymden eller himlakroppar inklusive månen.

Det innehåller också ett förbud mot att massförstörelsevapen placeras i omloppsbana runt jorden eller andra himlakroppar.

Månen får heller inte befästas, enligt Rymdfördraget.

Nu har den militärtekniska utvecklingen ändå tagit många steg framåt.

Pentagon
Det amerikanska försvarsministeriet Pentagon Pentagon Bild: Andy Dunaway / Amerikanska flygvapnet försvarsdepartement

USA har obemannade militära rymdlfygplan, Boeing X-37, och de har utfört långa topphemliga uppdrag i rymden.

De sorterar uttryckligen under Pentagon, det amerikanska försvarsministeriet, och inte under rymdstyrelsen Nasa.

Trump drömmer om rymdstyrkor

I mitten av juni i år höll president Donald Trump sitt uppmärksammade tal om en ny vapenstyrka - den i rymden.

Sedan dess har Pentagon jobbat vidare med planerna och idag torsdag ska frågan alltså upp i kongressen igen.

President Trump behöver kongressens stöd för att upprätta en ny försvarsförgrening jämte de fem som nu finns.

Vad är det då för slags krigföring som skulle ske i rymden?

Ja det betyder ju inte att det är regelrätta arméer som skulle kriga i rymden, säger Svenska Yles vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund.

- I en konfliktsituation på jorden är det viktigt för de stridande parterna att störa varandras kommunikationssystem, säger Marcus Rosenlund.

Det är inte heller fråga som så kallade kinetiska missiler, extremt tunga stavar av till exempel titan, som skulle avfyras från rymden mot jorden.

Rent teoretiskt tillåter Rymdfördraget sådana vapen för de skulle inte vara kärnvapenbestyckade.

Det handlar snarare om att förstöra fiendens satelliter för observation, navigering och kommunikation.

En stor del av amerikanernas övertag över andra består i deras välutvecklade satellitsystem.

- Men om vi tittar längre fram i framtiden kan man förstå argumentet om någon slags rymdstyrka eller ordningsmakt i rymden, säger Marcus Rosenlund och tänker på en eventuell kolonialisering av Mars.

- Det kan kännas som science fiction men kan bli verklighet om 20-30 år.

- Dessutom finns det ofattbart stora naturresurser i rymden så de ekonomiska intressena är enorma. Och här kommer framför allt Kina att vara USA:s värsta konkurrent, säger Rosenlund.

Ryska musklerna räcker inte till för att hänga med

Rysslandsforskaren Fredrik Westerlund är alltså inte förvånad över att Vladimir Putin enligt de läckta dokumenten i Helsingfors hade tagit upp rymdvapnen.

Personporträtt på Fredrik Westerlund
Fredrik Westerlund, FOI Personporträtt på Fredrik Westerlund Bild: © Photo Julio Gonzalez/FOI personporträtt

- Det handlar krasst taget om Rysslands egna möjligheter att delta i en kapprustning i rymden. Ryssland vill inte se ett amerikanskt övertag där, säger Westerlund.

Tarja Cronberg, som är orförande för Finlands fredsförbund och forskare vid det svenska fredsforskningsinistitutet Sipri, håller med om att rymden kommer att spela en stor roll i de kommande nedrustningsförhandlingarna.

Tarja Cronberg.
Tarja Cronberg, Sipri Tarja Cronberg. Bild: Jean-Yves Leblon tarja cronberg

- Det är inte bara Ryssland utan också Kina som är oroat för att USA kommer att dominera rymden, säger Cronberg.

Och det är inte enbart fråga om ekonomi och det faktum att Ryssland inte hänger med ekonomiskt.

Cronberg framhåller att Ryssland värnar om sin position som militär stormakt och vill inte se ett amerikanskt försprång i rymden.

I dokumenten som Politico citerade framkom det också att Putin ville förlänga det avtal som begränsar de amerikanska och ryska kärnvapnen, det så kallade nya Start-avtalet då det går ut 2021.

Finns det realistiska möjligheter att så sker?

- Ja det kan det göra, säger Fredrik Westerlund, som anser att bara det faktum att dialogen återupptas är bra.

- Den har legat för fäfot länge nu, säger Westerlund.

Frågan är dock vad Ryssland vill ha i utbyte för att begränsa sina kärnstridsspetsar.

Ryssland vill generellt ta med flera områden i förhandlingarna och just frågan om upprustningen i rymden kan bli en knäckfråga i framtida nedrustningsförhandlingar, bedömer Fredrik Westerlund.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes