Hoppa till huvudinnehåll

Glöm Mars och Pluto – nu lyfter Nasa med destination solen i den snabbaste farkost som någonsin byggts

Bild av Parker Solar Probe
Här lyfter Parker Solar Probe från Kennedy Space Center i Florida Bild av Parker Solar Probe Nasa

På söndag 10.31 lyfte Parker Solar Probe mot rymden. Allt gick bra i uppskjutningen av raketen. Från NASA meddelade man 10.38 att uppskjutningen var avslutad och själva satelliten nu är på väg mot solen. För att lämna jordens atmosfär krävdes en hastighet på drygt 11 kilometer i sekunden.

Lördagens uppskjutning senarelades. Orsaken var en kombination av tekniska problem och utgång av uppskjutningsfönstret. Det började bra och alla system gav sitt godkännande för uppskjutning. Efter det inleddes en nedräkning från 4 minuter.

När nedräkningen började hade man 9 minuter på sig att avfyra raketen. Eftersom man inte lyckades med uppskjutningen inom den utsatta tidsfristen senareläggs nu avfyrningen.

Nasa stannade klockan på 1 minut och 55 sekunder. I det skedet började tiden rinna ut och av allt att döma bedömde man att problemet inte kunde lösas inom den utsatta tiden. Ett nytt försök kommer göras om ungefär 24 timmar.

– Vi har studerat solen i årtionden och nu äntligen åker vi dit det händer, säger Alex Young som varit involverad i projektet på Nasa.

Solen är en mycket dynamisk och magnetisk aktiv stjärna i vårt solsystem som påverkar sin omgivning långt längre än planeten Pluto.

Solflare.
Solstormar påverkar också jorden Solflare. Bild: NASA/SDO/AIA/Goddard Space Flight Center solen,solstorm

Solens yttersta atmosfär, även kallad koronan, är en kaotisk plats där stora mängder materia och energi slungas ut med solvindar som kan ge upphov till störningar i till exempel radiokommunikationer och elektriska system på jorden. Hur solens aktiviteter påverkar jorden och andra planeter är känt som rymdväder.

I september 2017 störde till exempel solstormar radiokommunikationen i utsatta områden under orkanen Irma.

Sonden Parker har därför till uppgift att hjälpa forskarna att bättre lära känna solen för att kunna förutse solstormarna. Då kan vi också bättre skydda jorden.

Hoppa över Twitterpostning

– Vi har ingen stor förståelse för de mekanismer som driver vinden mot oss, och det är vad vi ger oss ut för att upptäcka, säger Nicky Fox, som är projektforskare vid Johns Hopkins University där sonden har byggts.

Dessutom kommer mer kunskap om solen göra det lättare för forskarna att förutse när man bäst kan se fenomen som till exempel polarsken.

Sonden Parker Solar Probe
Parker Solar Probe inne i avfyrningsraketen. Sonden Parker Solar Probe Bild: AFP / Lehtikuva Parker Solar Probe,Sond,rymden

Den snabbaste farkosten som någonsin byggts

Forskarna hoppas även få svar på frågan varför solens korona och yttre atmosfär är så väldigt mycket hetare än solens yta – en fråga som förbryllat solforskarna länge.

– Det är lite som att du skulle gå iväg från en eld och det plötsligt blir väldigt mycket varmare, säger forskaren Nicky Fox.

Det här ska Parker Solar Probe finna svar på

• Varför är solens yta, den så kallade fotosfären, mycket svalare, 5 500 grader Celsius, jämfört med solens atmosfär, den så kallade koronan, där temperaturen stiger till hejdlösa två miljoner grader Celsius.

• Varifrån kommer solvinden? Den där vinden som ger kometerna sina svansar. Den ständiga ström av laddade partiklar som blåser från solen, som också ger oss våra norrsken då de träffar jordens magnetfält. Hur uppstår solvinden, hur accelererar partiklarna till sin enorma hastighet på en och en halv miljon kilometer i timmen?

• Varför får solen tidvis utbrott av högenergiska partiklar, de där som utgör en fara för rymdfarkoster och deras besättningar. För att inte tala om våra elnät här på jorden, och annan infrastruktur. Beräkningar från USA:s vetenskapsakademi visar att en kraftig solstorm i värsta fall kan orsaka skador till ett värde av två tusen miljarder dollar bara i USA och lämna östra delarna av landet utan elström i upp till ett år!

Marcus Rosenlund

Parker, döpt efter vetenskapsmannen Eugene Parker, är den snabbaste farkosten som någonsin byggts och kommer i slutskedet att färdas i en hastighet på uppemot 716 000 km/h. Samma hastighet skulle ta oss från New York till Tokyo på under en minut.

Storleksmässigt kan Parker Solar Probe jämföras med en mindre bil.

Den amerikanska astronomiforskaren Eugene Parker förutsåg solvindarna.
Sonden är döpt efter vetenskapsmannen Eugene Parker som förutsåg existensen av solvindar. Den amerikanska astronomiforskaren Eugene Parker förutsåg solvindarna. Bild: EPA/TANNEN MAURY Eugene Parker,Parker Solar Probe

Behövs enorm kraft för att nå solen

Tanken är att sonden ska skjutas upp tidigt på morgonen den 11 augusti, men avfyrningen kan skjutas upp till och med den 23 augusti om väderleken inte samarbetar.

Hoppa över Twitterpostning

Tidpunkten är noga vald eftersom Parker behöver hjälp av planeten Venus för att komma i rätt omloppsbana. Under sommaren ligger jorden och alla andra planeter precis rätt för att Parker ska kunna komma så nära solen som möjligt.

– Energin vid uppskjutningen för att nå solen är 55 gånger större än vad som behövs för att nå Mars, och två gånger större än vad som krävs för att nå Pluto.

Med hjälp av gravitationskraften från Venus kommer Parker gradvis att kunna komma närmare solen än någon annan rymdfarkost tidigare gjort.

Hoppa över Twitterpostning

Solen kan ge mer kunskap om andra stjärnor

Det kommer ändå ta omkring sju år innan Parker är så pass nära så att forskarna ska kunna studera solen på riktigt ”nära” håll. Målet är att Parker ska åka in i solens korona och passera på 6,2 miljoner kilometer från solens yta.

Väl uppe i rymden är det främst hettan från solen själv som kan bli problematisk. Parker är därför utrustad med en toppmodern värmesköld som ska förhindra att farkosten smälter.

Med värmeskyddet kan Parker jobba på i vanlig rumstemperatur.

– Genom att studera vår stjärna lär vi oss inte bara mera om solen. Vi kan också lära oss mer om alla andra stjärnor runtom i galaxen, universum och till och med livets början, säger Thomas Zurbuchen vid Nasa.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap