Hoppa till huvudinnehåll

Rikhard Husu: Gnabbet mellan EU-länderna bleknar i jämförelse med de globala utmaningarna

Bild på Yles Europakorrespondent Rikhard Husu
Bild på Yles Europakorrespondent Rikhard Husu korrespondenter,rikhard husu

EU står vid ett vägskäl. Under de närmaste åren fattas många viktiga beslut om unionens framtid. Ett oenigt Europa kommer att ha svårt att hävda sig i den globala konkurrensen, skriver Svenska Yles Europakorrespondent Rikhard Husu.

Att slå ned sina bopålar i ett nytt land går inte i en handvändning. Efter en vecka i Bryssel är jag inte halvvägs med allt pappersarbete som hänger ihop med flytten.

Berget med flyttlådor har jag lyckats reducera betydligt, men fortfarande känns det som att jag stöter på en paffkartong vart jag än vänder mig. Det är mycket att stå i då en familj på fem flyttar.

Det är med andra ord så mycket jag kan säga om den ”normala” vardagen i Bryssel ännu. Förutom att det är väldigt stillsamt här i början av augusti då belgarna håller semester.

Vill man till fullo njuta av Bryssels gedigna utbud av restauranger och shoppingmöjligheter är augusti inte den bästa månaden då många lokala företagare lägger lapp på luckan.

EU-institutionerna semestrar med övriga Europa

EU-kommissionen håller pliktskyldigt sin middagsbriefing även i augusti.

Men det är inte många reportrar på plats för att följa med den. EU-apparaten semestrar också i augusti, med övriga kontinentala Europa.

Jag får med andra ord lov att återkomma till reflektionerna kring det vardagliga livet i Bryssel.

Istället tänkte jag skriva några rader om hur jag ser på jobbet som korrespondent och de utmaningar Europa står inför under de närmaste åren.

Många stora beslut fattas i Bryssel

Att de flesta EU- och Europakorrespondenter håller till just här i den belgiska huvudstaden har att göra med att Bryssel i praktiken blivit något av en huvudstad för hela EU.

Det är här som flera av de viktigaste institutionerna, bland annat EU-kommissionen och Europeiska rådet, har sina högsäten.

EU-parlamentet håller också för det mesta till i Bryssel, även om parlamentet officiellt samlas till plenum i franska Strasbourg.

Det är med andra ord praktiskt att som journalist finnas på plats just här i Bryssel där många viktiga beslut om EU:s framtid fattas, inte minst nu på hösten då förhandlingarna om brexit väntas kulminera.

Men jobbet som Europakorrespondent handlar också om annat än EU-frågor.

Det handlar om att försöka belysa hur människors vardag ser ut på olika håll i Europa. Vilka glädjeämnen har man och vad är det som väcker huvudbry? Hur ser dagens européer på sin framtid? Är det med oro eller med tillförsikt?

Europa är mycket mer än bara EU

I det här sammanhanget är det bra att minnas att det vi kallar Europa består av en brokig skara länder. En merpart av länderna hör i dagens läge till EU, och en majoritet av dem som bor i Europa är EU-medborgare.

Men vi ska inte glömma att det finns ett tjugotal europeiska länder som inte hör till EU, bland dem två nordiska länder – Norge och Island – en merpart av de tidigare jugoslaviska länderna – och förstås Ukraina och Vitryssland i öst.

Bilden av Europa blir inte komplett utan berättelser från dessa länder.

Nu kommer förstås merparten av min rapportering att anknyta till det som händer i de nuvarande 28 medlemsländerna och de länder som förhandlar om medlemskap med EU. Och det räcker gott och väl, tycker jag.

Vi talar trots allt om ett område med över 500 miljoner invånare. Ett område med stora geografiska, kulturella och ekonomiska variationer. Ett område där historien gör sig påmind vart man än vänder sig – både på gott och ont.

EU står vid ett vägskäl

Just nu är det många som anser att EU står i ett vägskäl. Valet står mellan ett Europa som går mot mer samarbete och djupare integration och ett Europa där de snäva nationella intressena tillåts ta överhanden.

Själv tror jag att det också finns en tredje väg framåt som inte är lika dramatisk som de två tidigare nämnda alternativen. Där ser vi en union som fortsätter att utvecklas och samarbeta under mer varierande former än tidigare.

De länder som vill fördjupa samarbetet gör det, medan länder som vill stå utanför tillåts göra det. Det här skulle vara ett sätt att tygla de motstridiga krafter som verkar inom unionen för tillfället.

De största utmaningar är globala

Kraftmätningen mellan enskilda EU-länder är nämligen småpotatis i jämförelse med den utmaning som utvecklingen i länder som Kina, USA och Ryssland innebär för EU.

Klimatförändringen och de ekologiska och sociala kriser som följer av den är en annan utmaning som länderna inte kan tackla på egen hand.

Det som talar för att EU ska klara av de aktuella utmaningarna är att man gjort det tidigare många gånger. EU blev till som en reaktion på andra världskriget – den kanske största krisen i Europa på 1900-talet.

Dagens motsättningar bleknar om man jämför med den situation man befann sig i i slutet av 1940-talet då EU:s grundare började skissa ritningarna för det som sedermera kom att bli den europeiska unionen.

Hur ser du på EU:s framtid? Vilka berättelser vill du höra från Europa? Dela gärna med dig av dina synpunkter i kommentarsfältet ! Du hittar mig på Twitter, Instagram och och Facebook. Det går naturligtvis också bra att skicka e-post eller att ringa. Vi hörs!

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes