Hoppa till huvudinnehåll

Nu drabbas också biffkorna - foderbristen leder till nödslakt i Nitlax

Henrik Ekholm med en ko
Lantbrukare Henrik Ekholm med en långhornad vän. Henrik Ekholm med en ko Bild: Matilda Salo / Yle kor,nötkreatur,Highland cattle,Västnyland,Raseborg,Tenala,Boskap,Ko,pedars gård

Den torra och heta sommaren har drabbat många mjölkbönder som inte har haft tillräckligt med foder till sina djur.

Nu är Pedars gård och höglandsboskapen i Nitlax i Raseborg i samma situation, med nödslakt som följd.

Nötkött till rabatterat pris

Lantbrukaren Henrik Ekholm säljer nötköttet till rabatterat pris på grund av foderbristen.

Han beskriver läget som mycket ovanligt.

- Många säger att det är det mest speciella året på hundra år, också om vi lever med naturen.

Bra med foder ifjol

Vid Pedars gård kommer man att slakta flera djur än vanligt.

Redan nu äter boskapen av det foder som är planerat för vinterutfordring.

Henrik Ekholm är ändå hoppfull eftersom fjolårets skörd var god.

- Vi fick en jättebra skörd ifjol, med upp till 20 balar per hektar. Nu har skörden per hektar varit mellan fem och tio balar.

Han är mycket tacksam över att ha kvar balar från ifjol.

Två långhåriga kor som äter hö
Redan nu tuggas vinterfoder. Två långhåriga kor som äter hö Bild: Matilda Salo / Yle kor,nötkreatur,Highland cattle,Västnyland,Raseborg,Tenala,Boskap,Ko,pedars gård

Henrik Ekholm har ett samarbete med ekologiska gårdar.

Han har också balat på konventionella åkrar men väntar med att använda det fodret.

- Som ekologisk odlare ser jag inte granskningarna som någonting negativt. Det är en certifiering som visar att man tryggt kan köpa det här köttet.

Han kan ha upp till tre granskningar per år och ska uppfylla vissa krav. Det här skiljer sig från konventionell odling.

Ytterligare tio till slakt

Henrik Ekholm har för tillfället ungefär 70 djur, med kalvarna inräknade.

Dom äter kopiösa mängder grovfoder och man kompenserar inte med kraftfoder.― Henrik Ekholm, lantbrukare, Nitlax

Hans bedömning är att han blir tvungen att slakta ytterligare tio djur men hoppas slippa röra de producerande korna.

- Sysslar man med Highland cattle så är det ett långsiktigt jobb. Dom växer ett år längre än övriga raser. Dom äter kopiösa mängder grovfoder och man kompenserar inte med kraftfoder.

En större långhårig ko och två mindre kor står vid en vattentunna.
Peders gård har "familjerum" för ko och kalv. En större långhårig ko och två mindre kor står vid en vattentunna. Bild: Matilda Salo / Yle kor,nötkreatur,Highland cattle,Västnyland,Raseborg,Tenala,Boskap,Ko,pedars gård

I och med att de här korna växer långsammare så tar det också längre tid för dem att producera kalvar.

- Jag är nu i den lyckliga situationen att jag har bytt tjur och har för första gången 25 producerande kor.

Henrik Ekholm tror att han klarar situationen genom att avveckla tjurar litet tidigare samt kvigor som ännu inte producerar kalvar.

Hittar lösningar

Henrik Ekholm hade till en början fördomar mot ekologisk odling.

Med kurser och utbildning bakom sig vet han nu att odlingsformen har utvecklats betydligt under årens lopp.

- Det finns redskap att mekaniskt bekämpa ogräs. Jag är faktiskt hoppfull.

Enligt Ekholm var det tur i oturen att hans planerade maltkornsodling kunde skjutas upp. Han kunde nu istället skörda vallen som var tänkt som laddningsareal för maltkornen.

Många långhåriga kor i hagen
Korna har kortare horn än tjurarna. Många långhåriga kor i hagen Bild: Matilda Salo / Yle kor,nötkreatur,Highland cattle,Västnyland,Raseborg,Tenala,Boskap,Ko,pedars gård

- Problem har det alltid funnits ute i skärgården men dom är till för att lösas.

Henrik Ekholm är beredd att göra nästan vad som helst för att huvudflocken ska bevaras i produktion. Också om det handlar om att köpa in foder av andra.

- Utan kalvar blir det ingen köttproduktion.

Bättre än i Sverige

Granngårdarna på Hangö udd är i en liknande situation när det gäller bristen på foder, bedömer Henrik Ekholm i Raseborg.

Ändå har finska odlare var bättre förberedda än kollegerna i Sverige.

- De flesta av de åkrar det växer gräs på här är nog skördade.

Hans råd nu är att införskaffa eller bala foder eftersom det kan vara svårt på vårvintern.

Henrik Ekholm växte själv upp med mjölkkor men när han stötte på höglandsboskapen var han såld.

- Rent ekonomiskt är det kanske inte den mest fördelaktiga rasen men den har ett mervärde för konsumenten.

Beroendeframkallande ras

Höglandsboskapen kommer ursprungligen från Skottland där den äter torrt gräs och klarar sig på det.

En långhårig ko med stora horn ligger på gräset med munnen öppen.
Rasen har sitt ursprung i Skottlands högländer. En långhårig ko med stora horn ligger på gräset med munnen öppen. Bild: Matilda Salo / Yle kor,nötkreatur,Highland cattle,Västnyland,Raseborg,Tenala,Boskap,Ko,pedars gård

- Dom är skojiga, alla är enskilda individer. När jag vandrar i hagen kommer de fram och lägger huvudet på ens axel.
Vi har ett familjerum för ko och kalv. Idén har vi lånat från Ekenäs BB.― Henrik Ekholm, lantbrukare, Nitlax

Han beskriver djuren som smarta, snälla och tillgivna.

Också om kalvandet kan kännas arbetsdrygt ibland så vill Henrik Ekholm ändå inte vara utan djur.

- Vi har ett familjerum för ko och kalv. Idén har vi lånat från Ekenäs bb. Får man en bra start i livet så brukar resten gå riktigt bra.

Höglandsboskapen fungerar också som livförsäkring, skämtar Ekholm.

- Dom vet exakt var dom har sina hornspetsar. Huvudflocken bildar en solfjäder och kommer det en ensam varg får man nog undra hur den klarar det.

Artikeln är baserad på Anna Björkqvists intervju i Yle Vegas morgonsändning 14.8.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland