Hoppa till huvudinnehåll

Professor i musikvetenskap: Sjungna ord är ett starkt medium

Johannes Brusila
Johannes Brusila är professor i musikvetenskap på Åbo Akademi. Johannes Brusila Bild: Annika Holmbom / Yle musikvetenskap,Åbo Akademi,vad säger vetenskapen

Är det mer kontroversiellt att stå på barrikaderna med fioler och tramporgel än med rap- eller metallmusik, frågar sig Johannes Brusila gällande kampsången "Korsholmskoralen".

Enligt Johannes Brusila, professor i musikvetenskap vid Åbo Akademi, har musiken genom alla tider fungerat som ett verktyg för samhällsdebatt.

- När musiken har sjungna ord så är det fråga om ett väldigt starkt medium, säger Brusila.

Därför är det inte konstigt att musik används för att föra fram politiska budskap.

Joan Baez med akustisk gitarr
Joan Baez sjöng protestsånger på 1960-talet. Joan Baez med akustisk gitarr folksångerska,singer-songwriters

Många kamp- eller protestsånger som dyker upp i minnet härstammar antingen från tider då arbetarrörelsen växte till sig, eller från en politisk vänsterkant under 1960- och 70-talen.

Finns kampsången i dag?

- Egentligen används begreppet kampsång i dag främst inom idrott. Så traditionen lever kvar men på ett helt annat sätt, säger Brusila.

Protesten som fenomen lever kvar, men i andra medium, menar Brusila.

- Det finns memer och skämt, och människor blandar medieprodukter för att skapa nya typer av protester.

Gamla protest- och kampsånger har ofta levt vidare tack vare muntlig tradering, det vill säga att sångerna sjungs, nya människor lyssnar och lär sig och kanske i sin tur sprider vidare sången. Den muntliga traderingen vid till exempel demonstrationer lever ännu kvar.

- Man sjunger något när man marscherar och man har vissa sloganer som man vill föra fram. Musiken är ju ofta en del av det, säger Brusila.

Jag tror inte att upphovspersonerna har tänkt sig att det här är något man sjunger när man marscherar― Johannes Brusila om "Korsholmskoralen"

Hur får man fart på sin kampsång?

Om någon då sitter där hemma med ett hjärta som brinner för någon samhällsfråga och vill skriva musik som ekar bland husväggarna - finns det enkla tips för hurdan musik man ska ta till?

- Den måste vara förhållandevis enkel att lära sig och sjunga vidare. Ofta sjungs sångerna när man marscherar. Traditionellt har de haft en karaktär av marschsång, säger Brusila.

Å andra sidan behöver det inte vara något krav. Som ett exempel lyfter Johannes Brusila fram “We Shall Overcome”, som sjöngs av medborgarrättsaktivister på 50- och 60-talen i U.S.A. Den bär i sin tur en mer psalm- eller gospelliknande karaktär.

- Det passar egentligen bra med budskapet. Om man talar om medborgarrättsrörelsen och pacifiströrelsen kanske en hymnaktig sång är bättre än en marsch.

“Internationalen” i sin tur uppmanar mer direkt och konkret till kamp - ett budskap som färdas bättre över en marschtakt.

“Korsholmskoralen” är klart bunden till en viss situation

Det skrivs och framförs kampsång också i Svenskfinland i nutid. “Korsholmskoralen”, signerad språkaktivisten Ida Asplund, ställer frågor om hur svenskan ska klara sig om Vasa och Korsholm fusioneras.

Enligt Johannes Brusila kan sången få ett eget liv om protesten som den symboliserar lever vidare.

- Den är så klart bunden till den här ena situationen.

- Jag tror inte att upphovspersonerna har tänkt sig att det här är något man sjunger när man marscherar, säger Brusila.

Religiöst och traditionellt

“Korsholmskoralen” är mer av en sång med religiösa konnotationer än en marsch, konstaterar Brusila.

- Det centrala här är att man anspelar på traditionella värden, säger Brusila.

Det finns en lång tradition av hembygdssånger som fick sin start i mitten av 1800-talet - ett typiskt nordiskt fenomen, menar Brusila. Korsholmskoralens tramporgel kan associeras till folklig trosutövning och fiolen är ett kärt instrument i folkmusiken.

- Texten är lite ålderdomlig i sina formuleringar. Det är inte alls ovanligt i en institutionell traditionalism där man vill betona uråldriga rötter, säger Brusila.

En tramporgel i trä
Tramporgeln - en symbol för folklig gudstro. En tramporgel i trä Bild: Peter Mustelin Tramporgel,orgelharmonium

Också Sveriges nationalsång, “Du gamla du fria” (eller “Du gamla du friska” som den ursprungligen hette), skrevs i en ålderdomlig stil då den kom till, menar Brusila.

- Man ville markera att man har långa traditioner och befästa dem.

Klassiska kampsånger kan överges

Trots att en kampsång har befästs som en tradition och fenomen, så är det inte heller nödvändigt att den alltid accepteras. Brusila berättar att t.ex. den socialdemokratiska arbetarrörelsen i Sverige i tiderna valde att sjunga “Arbetets söner” av Henrik Menander i stället för “Internationalen” eftersom den ansågs vara för blodig.

- Om det är svårt att komma överens i politiken så är det också svårt att komma överens i sången, säger Brusila.

En sång kan alltså leva sitt eget liv - den fungerar i en viss tid för ett visst syfte, sedan kanske det försvinner för att senare dyka upp i ett helt annat sammanhang.

- Det är ju spännande att se om den hålls vid liv, men jag är ju inte klärvoajant, säger Brusila.

Har det traditionella blivit kontroversiellt?

"Korsholmskoralen" väcker en del tankar hos Johannes Brusila. Man oroar sig över hur en eventuell sammanslagning ska påverka språksituationen och tar till de mest kanoniserade finlandssvenska symbolerna - fanan, SFP och spelemän, bland annat.

- Då undrar jag, är det kanoniserade finlandssvenska med stort F dagens kontroversiella kulturuttryck?

- Är det mer kontroversiellt att kombinera den här formen av symbolspråk med kommunsammanslagningar än vad det skulle vara att använda rap- eller metallmusik? frågar sig Brusila.

Uppdaterad 16.8.2018 kl. 08:48: I texten stod det Henrik Meinander i stället för Henrik Menander

Läs mera:

SFP:s ledning uppskattar inte att partiets affisch används i kampsångsvideo

Partiordförande Anna-Maja Henriksson godkänner inte att en gammal SFP-affisch används i videon till “Korsholmskoralen”, en sång som skrivits som ett inlägg i fusionsdebatten i Vasaregionen. Ingen har bett om lov för det heller, enligt Henriksson.

Läs mera:

Fusionsdebatten i Korsholm tar nya former – språkaktivist tar ställning i musikvideo

Kommunalpolitiken borde vara på sommarledigt. Men så är inte fallet i Korsholm där fusionsfrågan fortsätter engagera också i semestertider. Ett inlägg i debatten har gjorts av Umeåbon Ida Asplund i form av en musikvideo.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje