Hoppa till huvudinnehåll

E-posten ger mest huvudbry åt dem som är ovana vid datorer, visar färsk undersökning

Äldre kvinna lära sig använda en mobiltelefeon.
Äldre kvinna lära sig använda en mobiltelefeon. Bild: Ilmari Fabritius Aldrig för sent att surfa,åldringar,digitalisering

Yle har i samband med kampanjen Aldrig för sent att surfa (Nettiä ikä kaikki) låtit göra en undersökning, där man frågade hurdana problem finländarna har stött på när de har delat med sig av sitt digitala kunnande.

Överraskande nog hade de som behövde hjälp mest problem med sin e-post, fastän e-post har varit i allmän användning redan i tjugo år.

Det är ganska vanligt att hjälpa sina närstående, 82 procent av de tillfrågade har någon gång hjälpt en närstående med digitala problem.

I den här undersökningen var det de som hjälpt sina närstående som blev tillfrågade, inte de som fått hjälp.

De som hjälpt representerar åldersgruppen 35-65-åringar, och deras svar kan anses gälla alla finländare. I rapporten är de undersökta också indelade enligt kön samt i två åldersgrupper, yngre (35-49 år) och äldre (50-65 år).

Så här gjordes utredningen:

Taloustutkimus Oy utförde den här undersökningen som en internet panel 30.5-4.6.2018 på uppdrag av Yle. (Den finns endast på finska.)

Målgruppen för undersökningen var 35- 65 åriga finändare från fastlandet.

Det gjordes 1018 intervjuer som fördelades enligt kön, ålder och hemort. Resultaten ska vara representativa för hela befolkningen.

Det är vanligt att hjälpa med digitala frågor - män och unga hjälper mest

Av dem som deltog i undersökningen har nästan 83 procent någon gång hjälpt sina närmaste med webb- och digitalkunskaper.

Hjälpen är regelbunden, nästan hälften av de svarande (45%) hjälper någon varje månad eller oftare.

Män är, enligt undersökningen, mera aktiva hjälpare än kvinnor. 49 procent av männen och 41 procent av kvinnorna hjälper en närstående minst en gång i månaden.

Mellan åldersgrupperna är skillnaden ännu större. Av de yngre (35-49 år) har 55 procent hjälpt någon varje månad eller oftare, medan bara 36 procent av de äldre har hjälpt sina närstående så ofta.

Digitalstödet håller sig närmast inom familjen, för oftast är den som behöver hjälp en familjemedlem eller släkting (82%), mera sällan en arbetskamrat (28%) eller en vän (23%).

Förståeligt nog hör största delen av de som fått hjälp till den äldre delen av befolkningen, två tredjedelar är över 60 år. Å andra sidan utgör de gamla (över 80 år) bara tio procent av dem som fått hjälp. Detta tyder på att de som är över 80 år gamla ofta står helt utanför den digitala världen, men inte alltid av egen vilja.

Datorer och e-post skapar mest problem

Mest hjälper man folk med problem med deras datorer (82%) och smarttelefoner (54%), medan man mera sällan hjälper med pekplattor (27%) eller smart-TV-apparater (15%). Antagligen har de som behöver hjälp inte så ofta tillgång till de senare nämnda apparaterna.

När det gäller hjälp med olika funktioner är det e-posten som, kanske lite överraskande, orsakar mest behov av hjälp. Hela 49 procent av de svarande har hjälpt någon med e-posten.

Diagram över med vilka digitala färdigheter har du hjälpt dina närstående?
Diagram över med vilka digitala färdigheter har du hjälpt dina närstående? Aldrig för sent att surfa,Digitala tjänster,Kampanj

Andra allmänna funktioner som folk behöver hjälp med är myndighetstjänster (34%) och nätbanken (33%). Sökmaskiner, snabbmeddelande-tjänster som exempelvis WhatsApp och Messenger, webbaserade TV-tjänster och sociala medier rör sig alla kring 20 procent.

Om man vill se på skillnader mellan kön och ålder kan man konstatera att män oftare hjälper med webb-TV än kvinnor (27% mot 16%).
Den yngre gruppen hjälper i sin tur mera med snabbmeddelanden (28 % mot 18 %)och sociala medier (26 % mot16 %) än den äldre.

"Det är svårt att gestalta problemet per telefon, då den andra inte har ord för att beskriva sitt problem."― En som svarat på undersökningen

Digital terminologi och otillräckliga kunskaper är utmaningar när man ska hjälpa

Den viktigaste orsaken till att det inte alltid är så lätt att hjälpa är enligt undersökningen att den man hjälper inte förstår orden man använder (42%). Andra problem kan vara att den som hjälper inte orkar upprepa samma saker (27%) och tidsbrist (25%). På den här frågan svarade man med färdiga svarsalternativ.

Diagram över varför det inte alltid är lätt att hjälpa?
Diagram över varför det inte alltid är lätt att hjälpa? Aldrig för sent att surfa,digitalisering,Kampanj

När man frågade samma sak med en öppen fråga betonas att den som hjälper inte heller kan allting.

Många berättar också att ett problem är att man är tvungen att hjälpa per telefon. Då är det svårt både att beskriva och förstå problemet. Också inlärningsförmågan hos de äldre nämns som ett problem.

Några exempel ur de öppna svaren:

“Ofta blir den man hjälper lätt otålig och orkar inte lyssna, i och med att saken är helt främmande för hen.”

“Den jag hjälper kan inte ta till sig vad hen lär sig, minnet är inte längre skarpt.”

“Hen förstår inte skillnaden på bankkoder och andra lösenord, utan tror att ett lösenord räcker för allt på webben.”

Vanha mies älykännykän ja perinteisen kännykän kanssa
Smarttelefonens funktioner är helt främmande för många. Vanha mies älykännykän ja perinteisen kännykän kanssa Bild: Ilmari Fabritius Aldrig för sent att surfa

Brist på intresse försvårar också hjälpandet

På frågan om vilka man uppfattar att de största hindren för inlärning är valde många svarande att apparaten eller applikationen är svår (57 %). Lite mer sällan angavs brist på intresse hos den som fick hjälp (46 %) och brist på stöd och hjälp (40 %) som orsak. Också fysiska begränsningar hos den man hjälper (29 %) gjorde det svårt.

Diagram över vilka digitala färdigheter som är svåra att lära sig och varför
Diagram över vilka digitala färdigheter som är svåra att lära sig och varför Aldrig för sent att surfa,digitalisering,internet,Kampanj
"Nog klarade man sig utan de här förr också... "― En som svarat på undersökningen

När man ställde samma fråga som en öppen fråga var ett vanligt svar att den man hjälper har fel inställning. De är osäkra och har fördomar, och är rädda för att apparaten går sönder. Också ålder och brist på språkkunskaper var ett problem.

Här några exempel:

“Mentala hinder, vågar inte göra något, för att inte göra fel. Datorn blir aldrig bekant när man inte vågar pröva på något nytt."

“Min mor har inte upplevt den digitala tiden innan hon gick i pension, så allt som rör smarttelefoner och datorer är främmande för henne. ”

“Rädslan att man gör något fel, maskinen går sönder, pengarna försvinner från kontot o.s.v. ”

“Tror inte på något annat än vad den sakkunniga har sagt i affären, oberoende av var du har hittat de rätta svaren.”

“För en 86-åring skulle en tjänst som hela tiden ser lika ut vara lättare att komma ihåg, och kännas tryggare. Den ständiga förändringen ökar känslan av osäkerhet.”

Bollen till släkten och till dem som erbjuder tjänsten - enligt kvinnorna kunde det också vara andra än familjemedlemmar som ska hjälpa

På frågan om vem som borde hjälpa med frågor kring webben och det digitala är det vanligaste svaret att bollen ligger hos familjemedlemmar och släktingar (67%). Andra kunde vara de som erbjuder tjänster(64 %), skolorna (52 %), vänner (46 %)och arbetsgivarna (42 %).

Diagram för vem som borde hjälpa med webb- och ditalkunnande?
Diagram för vem som borde hjälpa med webb- och ditalkunnande? Aldrig för sent att surfa,digitalisering,internet,Kampanj

Främst kvinnor tycker att också andra än familjemedlemmar och släktingar kunde hjälpa till.

Av kvinnorna skulle 73 procent flytta över ansvaret på dem som tillhandahåller tjänster på nätet. Motsvarande tal för män är 55 procent.

Kvinnor skulle också i högre grad än män flytta över ansvaret på arbetsgivare (47 % mot 37 %), teleoperatörer (42 % mot 32 %), bibliotek (39 % mot 28 %) och myndigheter (36 % mot 27 %).

“De som producerar tjänster har ansvar, de ska göra sidorna lättanvända. "― En som svarat på undersökningen

När samma sak frågas med öppna frågor betonas irritationen över att såväl apparater som programvara är opraktiska samt att planerarna borde ta mera ansvar.

“Unga män är ansvariga för den opraktiskt fungerande digitala utvecklingens existens. Vi är på ett tråkigt sätt i händerna på de unga männen. De borde ta ansvar för problemen.”

“Det borde finnas någon man lätt kunde fråga till råds när problem uppstår. Det skulle behövas både en dygnet runt öppen telefontjänst och en digital gårdskarl som förmånligt kunde komma till en. ”

Att hjälpa uppfattas trots allt som lätt, men en tredje del efterlyser också hjälp med sina egna färdigheter

Även om de som svarat på undersökningen tar upp många problem med hjälpandet är ändå 78 procent av den åsikten att det är antingen ganska lätt (61%) eller mycket lätt (17%) att hjälpa.

På frågan om hjälparna själva skulle vilja ha stöd för att utveckla sitt webb- och digitalkunnande, svarade över hälften att det skulle vara onödigt (56 % svarade nej, 32 % jo, 12 % kunde inte svara).

Främst kvinnor (37 % mot 26 %) och den äldre åldersgruppen medgav att de också själv skulle behöva hjälp (38 % mot 24 %).

Delta i kampanjen!

Aldrig för sent att surfa kampanjen- utmanar alla finländare:
Lär dina närstående en digital färdighet!
Delta i utmaningen och synliggör den hjälp du ger!

Behöver du hjälp?
I den här artikeln kan du ställa frågor!

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix