Hoppa till huvudinnehåll

Ett detektivjobb att upptäcka mobbning

Skam och rädsla. Det finns många faktorer som gör att barn inte vill berätta om mobbning för sin lärare. I Sjundeå svenska skola använder lärarna alla sina sinnen för att upptäcka signalerna.

De gula reflexvästarna är upphängda innanför lärarrummets dörr. En del har namn, en del är namnlösa. Oberoende fyller de alla samma funktion: västarna klär lärarna på sig då de ska vara rastvakter.

I dag är mobbningsarbetet en del av läroplanen och man pratar mycket om mobbning, säger speciallärare Mia Nylund på Sjundeå svenska skola.

- Vårt mål är att alla ska vara trygga i skolan och det gynnas alla av. Det är inte bara en kliché, säger specialklasslärare Henna Wilkman som i år har ansvar för klass 2B.

I en trygg skola mår elever bättre, säger hon.

Två kvinnor sitter vid ett träbord. Den ena kvinnan har vänt sig om mot kameran så att man ser hennes rygg och den andra kvinnan sitter rakt i riktning mot kameran
Mia Nylund och Henna Wilkman Två kvinnor sitter vid ett träbord. Den ena kvinnan har vänt sig om mot kameran så att man ser hennes rygg och den andra kvinnan sitter rakt i riktning mot kameran Bild: Anna Björkqvist / Yle Sjundeå,Västnyland,lärare,Lärare,lågstadiet,grundskolan,mobbning,rastvakter

Försöker ingripa snabbt

Både Mia Nylund och Henna Wilkman tycker att skolan har blivit bättre på att förebygga och jobba mot mobbning. Wilkman gick i lågstadiet på 80-talet.

Hon tycker att speciellt relationen mellan lärare och elev har blivit bättre med åren.

- Det är fler lärare med på rasterna och man vågar prata mer med sina lärare, säger hon.

Det här är viktigt när lärare bygger upp ett förtroende mellan sig och barnen.

I dag finns det även flera olika antimobbningsprogram som försöker förhindra mobbning. Ändå är det fortfarande många barn som blir mobbade.

Skolmobbning i Västnyland

Så här svarade elever i årskurs 4 och 5 ifjol.

Barn som har mobbats minst en gång i veckan

Hangö: 13,6 procent.

Raseborg: 6,7 procent.

Ingå: 5,2 procent.

Sjundeå: 7,3 procent.

Lojo: 6,9 procent.

Hela landet: 7,3 procent.

Barn som har mobbat minst en gång i veckan

Hangö: 0,8 procent.

Raseborg: 1,1 procent.

Ingå: 0 procent.

Sjundeå: 2 procent.

Lojo: 2,3 procent.

Hela landet: 2,2 procent.

Barn som har mobbat mera sällan (inkluderar de barn som mobbade mera än mera sällan)

Hangö: 14,5 procent.

Raseborg: 14,6 procent.

Ingå: 13,4 procent.

Sjundeå: 16,7 procent.

Lojo: 21,4 procent.

Hela landet: 21,6 procent.

Källan: Enkäten Hälsa i skolan

Nätmobbning är ett nytt fenomen, men också i klassrummen och på rasterna förekommer mobbning.

I Sjundeå svenska skola har man varje år något fall av mobbning, men grova fall av mobbning har man inte stött på under de senaste åren.

Det kan ändå vara svårt att märka när mobbningen går över från enskilda händelser till systematisk mobbning. Därför försöker man att vara snabb med att ingripa.

- Det att man bråkar och retas kan leda till mobbning så vi behöver nog ingripa redan då, säger Nylund.

Hur lätt är det som lärare att veta när man ska gå emellan?

- Vi försöker ingripa snabbt. Men det varierar från barn till barn. Det finns de barn som säger fula saker utan att mena det och som har svårt att kontrollera sig själva. Då kanske man inte ingriper lika ofta, säger Wilkman.

Hon upplever att man överlag har en god ton i skolan, men säger att konflikter uppstår hela tiden.

- Då är det viktigt att vi vuxna ser och bryr oss. Det är också viktigt att man visar respekt för familjerna och föräldrarna, säger Wilkman om mobbningsfall.


En bild på barn som går i en korridor. Där finns en grön växt och en klädhängare.




En bild på barn som går i en korridor. Där finns en grön växt och en klädhängare.
Bild: Anna Björkqvist / Yle
Sjundeå,Västnyland,lärare,Lärare,lågstadiet,grundskolan,korridorer,elever,sjundeå svenska skola

Lärarna måste tänka på hur de tar upp saken med barnen och föräldrarna eftersom mobbningen är en känslig fråga.

- På föräldramöten har jag sagt att det är viktigt för mig att deras barn kommer till skolan. Att säg åt mig om ditt barn inte vill komma till skolan. Att är det bara en ogjord läxa eller oro inför något, säger Wilkman.

Mobbning kan vara frustrerande för föräldrarna eftersom skolan inte får ge ut information om andra barn. Mia Nylund upplever ändå att föräldrarna ofta är förstående.

Enkäter och lyhördhet kan hjälpa mobbade

Både Mia Nylund och Henna Wilkman erkänner att det kan vara svårt att märka av mobbningen. Därför har de utvecklat olika strategier.

- Jag tror att man kan få fram det via kompisar genom att göra en anonym enkät där man frågar ifall det är någon som blir mobbad i din klass. Den mobbade kommer sällan tror jag och säger att den blir mobbad, säger Henna Wilkman.

- Eller att man märker att barnet mår dåligt och blivit tystare. Det kan ibland komma fram via en annan vuxen, hälsovårdaren, kuratorn eller föräldrarna, säger Mia Nylund.

Både Mia Nylund och Henna Wilkman är speciallärare och eleverna verkar därför ha en lägre tröskel att komma och prata med dem.

Eleverna associerar speciallärarna med stöd och med de roliga uppgifter som de får göra vid den typen av inlärning.

I mobbningen är skamkänslor en komponent. Barnen kanske känner att de är ansvariga för hur andra elever behandlar dem.

Vad gör ni för att barnen inte ska känna skam?

- Vi försöker överlag se till att barnen också i andra sammanhang inte ska känna skam. De flesta saker är ok att prata om och fundera på lösningar till. Det blir inte bättre av att vi människor skäms, säger Nylund.

Även om rastvakterna pratar med andra vuxna eller andra barn så har de hela tiden sina sinnen skärpta för att märka om något är fel.

Nylund och Wilkman försöker också skapa situationer där barnen kan prata enskilt med vuxna. Situationerna måste vara diskreta och hemliga så att barnet inte känner att hela klassen märker och börjar fråga.

- Då säger man att man gör något annat, "kommer du och hjälper mig att bära de här grejerna?". Att man kamouflerar det, säger Wilkman.

Med de yngre barnen brukar de betona att det ska kännas bra att komma till skolan.

- Jag tycker att vi överlag har en bra stämning mellan lärare och elever i vår skola. Det är ett lågstadium så det kanske är lättare att påverka, säger Henna Wilkman.

Både Henna Wilkman och Mia Nylund jobbar hela tiden med att lära barnen respekt och goda värderingar vilket de tror att är bland det viktigaste i förebyggande arbete.

På skolan använder man sig av flera antimobbningsprogram och program som jobbar med barnens välmående. Skolstegen, Kiva-skola och livskunskapsprogrammet samt programmet Friends.

Därtill har man vänelevsverksamhet.

- Det är viktigt att barnen också vågar ingripa och stöda varandra, säger Wilkman.

Hålla ögonen öppna på skolgården

Rastvakterna har i uppgift att övervaka barnen.

- Det gäller att hela tiden titta omkring sig, också fastän man pratar med andra barn eller vuxna. Man ser på kroppsspråk och man ser hur olika gäng fungerar. Mina ögon letar alltid efter de ensamma barnen.

- En del barn vill gå ensamma en stund och det är okej men det ska inte alltid vara samma barn, säger Nylund.

Det här kan ändå vara svårt då rastvakterna ska hålla ordning på över 100 barn.

- Man måste ha sina spröten ute. Då letar man efter vad det som avviker och vad det är som inte låter som det ska, säger Wilkman.


Ett gäng med pojkar står i en klunga på en skolgård.




Vid slagsmål är det lätt att ingripa och sära på barnen. Lärarna diskuterar alltid tvisten med barnen efteråt.
Ett gäng med pojkar står i en klunga på en skolgård.
mobbning

Om något verkar underligt går ofta fram och kollar läget, förklarar Nylund.

- Ofta går vi in utan att ha pekfingret framme utan mera bara för att kolla vad läget är. Det är ju mänskligt att någon säger något tokigt och det är mänskligt att någon tar illa upp.

Den här artikeln är en del av ett samarbete mellan Yle Västnyland och Västra Nyland. Under den här veckan publicerar redaktionerna artiklar som lyfter upp mobbning i skolorna. Du kan läsa Västra Nylands artiklar här (kräver inloggning med e-post eller Facebook-konto):

VN: "Jag blev tafsad på brösten och släpad i korridoren"

VN: Mobbningen sker i det dolda

VN: Alla kan bidra till en trygg vardag

VN: "Mobbningen har blivit mera fysisk"

VN: Man ska prata med barn om sexuella trakasserier

VN: Hon tvingades byta skola

VN: "Det handlar om fysiskt eller psykiskt våld"