Hoppa till huvudinnehåll

Skolhälsovårdare: Tystnadsplikten försvårar arbetet mot mobbning

En pojke sitter på en skateboard med ryggen mot kameran.
En pojke sitter på en skateboard med ryggen mot kameran. Bild: Mostphotos ungdom (skede),pojkar,ungdomar,depression,långtråkighet,mobbning,tonåringar,pubertet,utanförskap,skateboard,utsatthet

Den nya elevvårdslagen gör det svårare för skolpersonalen att samarbeta kring mobbning och hjälpa dem som är utsatta. Det säger skolhälsovårdare Yvonne Carlberg.

I de flesta skolor finns det så kallade antimobbningsteam som består av klasslärare. Deras uppgift är bland annat att ta sig an mobbningssituationer och försöka lösa dem.

Men antimobbningsteamen får inte diskutera ärenden som gäller eleverna med övrig personal och det är problematiskt, säger Yvonne Carlberg som är skolhälsovårdare i Mikaelskolan och Österby skola i Ekenäs.

- Tystnadsplikten har gjort mycket illa åt vårt arbete. Det betyder att vi inte riktigt vet vad som händer på den andra sidan, konstaterar hon.

Porträttbild av Yvonne Carlberg.
Yvonne Carlberg är skolhälsovårdare i Mikaelskolan och Österby skola i Ekenäs. Porträttbild av Yvonne Carlberg. Bild: Yle/Christoffer Westerlund Västnyland,yvonne carlberg

Onödigt med dubbelt arbete

I praktiken kan det hända att Yvonne Carlberg skrider till åtgärder då hon misstänker att det förekommer mobbning, samtidigt som antimobbningsteamet redan jobbar med ärendet.

- Det kan hända att vi gör dubbelt arbete. När jag träffar barnet har jag inte en aning om vad som är på gång. Jag tycker att det är en nackdel att saken ska hållas hemlig för övrig personal.

Svårt att mäta mängden mobbningsarbete

Kiva skola är ett åtgärdsprogram mot mobbning som har utvecklats i Finland. En stor del av de finländska skolorna använder sig av programmet som bland annat går ut på att ta upp social kompetens och kompisskap.

Men det är problematiskt att mobbningsarbetet är invävt i andra lektioner och därför blir svårt att mäta. Man kan till exempel tala om respekt på religionstimmen och om vänskap på modersmålstimmen.

- Men det är svårt att veta hur mycket handboken mot mobbning följs eftersom den tiden tas från andra lektioner, säger Yvonne Carlberg.

Mera tid än på raster att tala med elever

Ett annat problem är att skolpersonalen främst är hänvisade till raster om de vill diskutera mobbning med berörda elever, fortsätter hon. Och på rasterna är lärarna oftast tvungna att förbereda sina lektioner.

Därför skulle det vara det vara bra om det fanns timmar som enbart var vikta för Kiva skola.

- Det behövs tid för att reda ut det här. Om man väntar två veckor kan det redan vara onödigt sent. Då vet mobbaren inte vad hen har gjort och offret tror att man inte engagerar sig i det.

Hon menar i alla fall att Kiva skola-programmet räcker till bara man använder handboken på rätt sätt, säger Yvonne Carlberg.

- Uppföljningen efteråt är viktig och också att man får in arbetet i vardagen.

Den här artikeln är en del av ett samarbete mellan Yle Västnyland och Västra Nyland. Under den här veckan publicerar redaktionerna artiklar som lyfter upp mobbning i skolorna. Du kan läsa Västra Nylands artiklar här (kräver inloggning med e-post eller Facebook-konto):

VN: "Jag blev tafsad på brösten och släpad i korridoren"

VN: Mobbningen sker i det dolda

VN: Alla kan bidra till en trygg vardag

VN: "Mobbningen har blivit mera fysisk"

VN: Man ska prata med barn om sexuella trakasserier

VN: Hon tvingades byta skola

VN: "Det handlar om fysiskt eller psykiskt våld"

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland