Hoppa till huvudinnehåll

Uigurerna straffas kollektivt i Kina, som följer allt de gör med en app – ett "onormalt skägg" kan ge extremiststämpel

uigurer säljer bland annat potatis
En stor del av uigurerna är jordbrukare. De tar sig till tätorter för att sälja bland annat olika typer av nötter som är en viktig ingrediens i deras diet. uigurer säljer bland annat potatis Bild: Björn Ådahl/Yle uigurer,Kina,Xinjiang

Aldrig förr skådade säkerhetsåtgärder har tagits i bruk i det väldiga landskapet Xinjiang i västra Kina. Stora mängder beväpnade poliser patrullerar dygnet runt på gatorna i alla städer samtidigt som ett högteknologiskt övervakningssystem ständigt håller ett öga på invånarna.

Åtgärderna är riktade mot de muslimska uigurerna som bildar den största folkgruppen i Xinjiang. Myndigheterna vet vad de läser på internet, vem de pratar med och hur ofta de besöker en moské.

- Uigurerna är till exempel medvetna om att en polis när som helst kan kräva att få granska deras smartmobiler, skriver Amnesty Internationals Östasienexpert Roseann Rife i tidningen South China Morning Post i det autonoma Hongkong.

- Det är obligatoriskt att ladda ned en app som gör det möjligt för myndigheterna att följa med vad smartmobilen används till, skriver Rife.

Blodiga sammandrabbningar

Det styrande kommunistpartiet började skapa det alltomfattande övervakningssystemet efter att ungefär 200 människor dödades i kravaller i Xinjiangs huvudstad Urumqi år 2009.

Våldsamheterna bröt ut när flera tusen uigurer demonstrerade mot det allt mer långtgående förtrycket som de upplevde att de utsattes för.

Fem år senare utförde uigurer för första gången attacker både utanför och i Xinjiang. I det blodigaste dådet knivhöggs nästan 30 människor ihjäl i det sydvästliga landskapet Yunnans huvudstad Kunming.

Attackerna genomfördes efter att den ansedda uiguriska professorn och människorättsaktivisten Ilham Tohti dömdes till livstid i fängelse för separatism. Tohti är känd för sin moderata linje, så det hårda straffet ansågs vara chockerande.

Ofattbara förbud

Uigurerna är också upprörda över kommunistpartiets beslut att i allt högre grad begränsa deras rätt att utöva sin religion. I mars infördes nya regler som till och med förbjuder föräldrar att ge muslimska namn åt sina barn.

Officiellt heter det att målet är att hindra att en så kallad extrem form av islam ska sprida sig i Xinjiang. Män som har "onormala skägg" eller som slutar att röka under muslimernas fastemånad ramadan stämplas nu som extremister.

Traditionellt har uigurerna utövat en tolerant och moderat form av islam. Under de senaste två decennierna har en del av dem ändå börjat följa en mer ortodox typ av religionen antagligen som en reaktion på kommunistpartiets hårda linje.

En man säljer en speciell uigurkaka
Hundratusentals uigurer har flyttat bort från Xinjiang för att kunna förtjäna sitt uppehälle. Den här mannen säljer en speciell uigurkaka som är populär bland kineserna. En man säljer en speciell uigurkaka Bild: Björn Ådahl/Yle uigurer,Kina,Xinjiang

Ekonomisk ojämlikhet och få jobb

Uigurerna ordnade de första storskaliga protesterna mot det kinesiska styret på 1990-talet. Då var det i första hand deras låga levnadsstandard som skapade missnöje.

Uigurerna har i genomsnitt länge varit klart fattigare än kineserna som har bosatt sig i Xinjiang. Uigurerna anser att de blir diskriminerade på arbetsmarknaderna, och de betonar att påfallande få uigurer är anställda av staten.

Kommunistpartiet har försökt minska på missnöjet genom att rikta stora ekonomiska resurser till Xinjiang. Effekten har inte varit önskad, för uigurerna upplever att det i första hand är den kinesiska befolkningen som har gynnats.

Kineserna tar över uigurernas sydliga högborg

- Uigurerna har länge varit rädda för att de blir en minoritet i det som många av dem anser vara sitt hemland. När kommunistpartiet kom till makten i Kina år 1949 uppskattades hela 90 procent av invånarna i Xinjiang vara uigurer, men nu har andelen halverats till 45 procent.

- Partiet gick genast in för att få full kontroll över Xinjiang bland annat genom att sporra kineser att flytta dit. De slog sig ned i första hand i huvudstaden Urumqi och andra städer i norra Xinjiang där en klar majoritet av invånarna nu är kineser.

- I södra Xinjiang bildar uigurerna däremot fortfarande den dominerande folkgruppen. Det är också där som tanken på självständighet eller en verklig autonomi är mest populär.

- Uigurerna pratar ett språk som är nära besläktat med turkiska. De ser i regel inte ut som kineser, så det är lätt att särskilja dem från den övriga befolkningen.

- Förutom av uigurer är det glest bebodda Xinjiang bosatt av mer än tio andra etniska minoriteter. Sammanlagt bor det 22 miljoner människor i landskapet.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes