Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Debatten om Timo Soinis abortmotstånd är skev - varken han eller regeringen stöder kvinnors och flickors globala rättigheter

Analys Magnus Swanljung. Timo Soini och Juha Sipilä i bakgrunden
Analys Magnus Swanljung. Timo Soini och Juha Sipilä i bakgrunden Juha Sipilä,magnus swanljung

Att Finlands utrikesminister uppmuntrar andra länder att begränsa kvinnors rätt till abort är extremt. Men om debatten leder någon att tro att resten av regeringen stöder kvinnors och flickors globala rättigheter leder den fel. Regeringen säger nämligen en sak och gör något helt annat.

I ett svar till Justitiekanslern försvarar utrikesminister Timo Soini (Blå) sin rätt att på sin fritid motsätta sig kvinnors rätt till abort i andra länder.

Samtidigt fortsätter han flitigt att vädra sina privata åsikter.

Många har frågat sig varför statsminister Juha Sipilä låter honom sitta kvar.

Utrikesministerns uttalanden står klart i strid med Finlands utrikespolitiska mål att främja flickors och kvinnors rättigheter - inte minst när det gäller reproduktiv hälsa.

Frågan är därför säkert berättigad.

Samtidigt får såväl frågan som statsministerns svar det att framstå det som om Soini är en udda fågel i en regering som konsekvent stöder flickors och kvinnors globala rättigheter och välmående.

Den bilden är skev.

Vi har nämligen en regering som säger en sak och gör något helt annat.

Regeringen har uttryckligen valt att strypa stödet till de organisationer som jobbar för flickor och kvinnor i världens fattigaste länder.

I regeringsprogrammets korta kapitel om Finlands globala ansvar framhålls kvinnors och flickors rättigheter som en klar tyngdpunkt.

Regeringens biståndspolitiska redogörelse slår fast att Finland bör främja andra länders strävan att förbättra kvinnors och flickors rättigheter, även i frågor som handlar om den reproduktiva hälsan.

Målsättningarna följer konsekvent en långvarig strävan i finländsk utrikespolitik. Finland var också starkt pådrivande för att de svåra kraven på kvinnors rätt till reproduktiv hälsa skulle inkluderas i FN:s globala mål för en hållbar utveckling.

Och ändå: samtidigt som regeringen slog fast målsättningarna och samtidigt som de här rättigheterna hotades allt mer på olika håll i världen valde regeringen i handling att glömma världens flickor och kvinnor.

Att biståndet sänktes chockartat i början av regeringsperioden behöver knappast någon påminnas om.

Ännu under den förra regeringen uppgick biståndet till 0.59 procent av BNP. År 2016 låg nivån på 0,44 och har sedan dess sjunkit ytterligare.

I ett trollslag gick 300 miljoner upp i rök och i själva verket försvann ännu mer än så. Eftersom kostnaderna för flyktingmottagning delvis räknas som bistånd var Finland paradoxalt nog självt under flyktingåret 2016 den i särklass största mottagaren av finländskt bistånd.

Det intressanta är ändå att regeringen uttryckligen har valt att strypa stödet till de organisationer som jobbar för flickor och kvinnor i världens fattigaste länder.

En färsk parlamentarisk rapport över biståndspolitiken visar med önskvärd tydlighet att så är fallet.

På topplistan över de organisationer som tappade mest bidrag finns Unicef som jobbar för flickors rättigheter. Där finns FN:s befolkningsfond Unfpa som arbetar för kvinnors rätt till reproduktiv hälsa. Där finns FN:s jämställdhetsorganisation UN Women.

Listan kan göras längre.

Enligt rapporten rasade Finlands stöd till världens flickor och kvinnor med 44 procent mellan åren 2014 och 2016. Stödet föll från 537 miljoner euro till 299 miljoner.

Bara 10 procent av de biståndssatsningar som godkänts av den här regeringen riktar sig i första hand till kvinnor och flickor.

Bland Utrikesministeriets tjänstemän tycks den allmänna uppfattningen vara att regeringen inte verkar för att nå sina egna mål.

Under den här regeringen ger Finland onekligen omvärlden en motstridig bild av vad vi vill i fråga om kvinnors och flickors globala rättigheter.

Det ska förstås sägas klart: regeringen och Finland är (med undantag av utrikesministern på sin fritid) inte emot kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar.

Men i handling har regeringen uttryckligen valt att stöda de här rättigheterna i allt mindre utsträckning.

Inom utrikesministeriet pågår nu ett arbete med att "förtydliga målsättningarna" för biståndspolitiken.

Biståndsminister Anne-Mari Virolainen (Saml.) upprepar som ett mantra att nedskärningarna skett motvilligt och att nästa regering kommer att höja biståndet igen.

Det är möjligt att nästa regeringen även håller sig med en utrikesminister som stöder Finlands officiella utrikespolitik.

Under den här regeringen ger Finland ändå omvärlden en motstridig bild av vad vi vill i fråga om kvinnors och flickors globala rättigheter. Och det är inte bara på grund av Timo Soini.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes