Hoppa till huvudinnehåll

Ät inte för mycket spenat och undvik körsbärskärnor - skördetiden är här, men vet du vilka ätliga växter som innehåller gifter?

Bönor i ett durkslag.
Bönorna ska kokas om du vill undvika lektin. Bönor i ett durkslag. Bild: Yle/Trädgården på Strömsö trädgården på strömsö

På sommaren och hösten bjuder naturen på en massa godbitar. Svampar, äpplen, sallad, spenat och annat gott går att hitta färskt i trädgårdslandet, torget eller butiken. Bland all läckerhet finns det ändå en risk för att få i sig gifter om man inte vet hur maten ska tillredas eller vad som är lagom.

De naturliga gifterna i växter skyddar ofta växten från sjukdomar, svampar och insekter och är därför väldigt sällan skadliga för människan, men i stora mängder kan vissa växter vara farliga också för människor. Äter man mångsidigt och måttligt, samt tillreder maten rätt så är maten helt ofarlig för de flesta.

1. Kärnor och frön

Kärnor och frön kan innehålla cyanogena glykosider, som kan frisätta cyanid i kroppen. Till exempel linfrön innehåller den cyanogena glykosiden linamarin. Då linamarin sönderfaller i kroppen frigörs cyanid, vilket är mycket giftigt.

Däremot kan den som äter linfrön pusta ut, eftersom åtminstone livsmedelssäkerhetsverket Evira inte känner till fall där någon skulle ha fått en cyanidförgiftning av linfrön eller linkross.

Det finns ändå en rekommendation att vuxna inte ska äta mer än två matskedar linfrön per dag, just på grund av linamarinet i linfröna.

Aprikoser.
Aprikoskärnor är giftiga. Aprikoser. aprikos,Kärna

Amygdalin är ett annat ämne som frigör cyanid i kroppen. Speciellt bittra aprikoskärnor innehåller stora mängder amygdalin, och därför ska man undvika att äta aprikoskärnor.

Enligt Evira kan det bli farligt redan efter 1-2 kärnor, och det har också rapporterats om fall i Finland där cyanidförgiftningar har skett på grund av aprikoser.

Enligt Evira är också det sedvanliga bruket av bittermandlar, linfrön och kassava annorlunda än de bittra aprikoskärnorna och medför därför en mindre risk för konsumenter, trots att de innehåller cyanogena glykosider.

Också körsbärskärnor och äppelkärnor innehåller amygdalin, men för att cyaniden ska utsöndras måste kärnorna tuggas sönder för att kroppen ska komma i kontakt med amygdalin. Dessutom måste man äta så stora mängder äppelkärnor att det är högst osannolikt att få cyanidförgiftning av äppelkärnor.

Giftinformationscentralen fick i fjol tolv förfrågningar om krossade körsbär, fyra förfrågningar om krossade aprikoskärnor och lika många om krossade plommon, samt tre förfrågningar om krossade äppelkärnor och lika många förfrågningar om kärnor i persikor.

Det är värt att notera att att alla förfrågningar som kommer till Giftinformationscentralen inte automatiskt betyder att någon skulle ha blivit förgiftad av något de har ätit.

2. Bönor

Många baljväxter innehåller lektiner, som är giftiga proteiner som kan orsaka illamående, kräkningar, diarré och magsmärtor. För att undvika att lektinerna kommer in i kroppen måste bönor, linser, ärter, haricot verts och vaxbönor sköljas och kokas ordentligt.

Till exempel röda kidneybönor innehåller mycket lektin och bör därför alltid tillredas på rätt sätt för att man ska undvika magknip.
Evira förutsätter att det också ska framgå på paketet hur bönorna ska tillredas för att lektinet försvinner. Vissa bönor räcker det att man kokar i en halvtimme, medan andra bönor kan behöva kokas i två och en halv timme.

I fjol kontaktades Giftinformationscentralen 25 gånger om råa bönor.

3. Rucola, spenat och andra växter som innehåller nitrat

Nitrater förekommer i naturen av sig självt och också till följd av gödsling. Nitrat kan orsaka att blodet inte tar upp syre lika effektivt som vanligt i och med att hemoglobinet omvandlas till methemoglobin, och är skadligt främst för små barn och för personer som konsumerar stora mängder spenat och rucola.

Växterna tar upp nitrater ur vatten, och på så sätt sprids nitraterna olika i växterna. I samma växt är nitrathalten också olika i olika delar. I och med att nitraterna rör sig med vatten så samlas nitraterna i bladen.

Stor salladd och spenat växer i en grå trälåda, en röd stuga i bakgrunden.
Spenat och rucola samlar nitrat i bladen. Stor salladd och spenat växer i en grå trälåda, en röd stuga i bakgrunden. lådodling,trädgårdsodling,rucola,Spenat,plantor,Karis,grönsaksodling

Till exempel spenat och sallat samlar nitraterna i bladen. I sallat är nitrathalten högst på de yttersta bladen. Däremot samlar potatisen nitrat i potatisskalet och moroten och rödbetan samlar nitriten i mitten av växten.

Nitrat är också ett tillsatsämne i köttprodukter som till exempel korv. Om man vill minimera mängden nitrat i maten rekommenderas uppkokning, eftersom det sänker på nitrathalten. EU har också gränsvärden för hur mycket nitrat det får finnas i växter.

4. Kanel

Kanel innehåller kumarin, som vid stort intag kan skada levern. Därför rekommenderas det inte att äta stora mängder kanel, och man ska heller inte äta kanel regelbundet.

En tallrik risgrynsgröt med kanel och mandel.
Bara en tesked kanel om dagen! En tallrik risgrynsgröt med kanel och mandel. Bild: Mostphotos/ Tage Persson kanel,Risgrynsgröt,mandel,Gröt

Av den vanliga kanelen, kassiakanel, ska en vuxen person inte äta mer än en tesked per dag, medan den ovanligare och dyrare kanelen, ceylonkanelen, innehåller mycket mindre kumarin. Barn ska äta ännu mindre kanel än vuxna, i och med att hur giftigt kumarin är står i proportion till kroppsvikt.

5. Svampar

På hösten är svamp en stor delikatess, och det finns gott om svampar som kan ätas utan oro för gifter. Såklart ska giftiga svampar undvikas, men det finns också gränsfall. Till gränsfallen hör murklor.

Stenmurklor måste alltid förvällas noggrant för att de inte ska vara giftiga.

De innehåller nämligen ett vattenlösligt gift som kan elimineras ur svampen till 99,5 procent om man förväller dem rätt. Trots att man förväller murklorna ska man ändå inte äta dem flera dagar i rad. Evira har också en broschyr över hur man ska tillräda murklor på ett säkert sätt.

En stenmurkla.
Stenmurkla En stenmurkla. Bild: Mostphotos / Gittan Månsson murklor,stenmurkla,murkla

Svenska Yle rapporterade tidigare också om att människor hade blivit sjuka efter att ha ätit råa murklor då en influencer rekommenderade dem i ett recept.

Giftinformationscentralen fick år 2017 kännedom om 40 misstänkta fall där människor skulle ha förgiftats av murklor. Det är värt att notera att det finns ett mörkertal här i och med att bara fall där personen har ringt Giftinformationscentralen finns med i statistiken.

6. Potatis och tomat

Du har kanske hört att de gröna potatisar och råa tomater inte ska ätas, och den gamla visdomen stämmer i och med att de gröna delarna innehåller koncentreringar av glykoalkaloider.

Glykooalkaloiderna kan leda till magont, koliksmärtor, diarré, kräkningar och symptom från centrala nervsystemet.

Man ska alltså undvika grön potatis. Också nypotatis innehåller mera gifter än gammal potatis. Giften samlas i skalet, och därför kan man minska på glykoalkaloiderna i potatis med 60 procent genom att skala den. Också vid groddar samlas mera gifter än på andra ställen i potatisen.

Potatisen ska förvaras i mörker om man vill undvika att den blir grön.

Giftinformationscentralen fick i fjol sex förfrågningar om gröna potatisar och en förfrågning om råa tomater.

Källor: Evira, Livsmedelsverket i Sverige, The Guardian Giftinformationscentralen.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa