Hoppa till huvudinnehåll

Kan ditt barn leka?

Barn som leker.
Barn som leker. Bild: Annika Rauhala samhörighet

Allt fler barn kan inte leka fantasi- och rollekar. Det här säger forskare och pedagoger i både Finland och Sverige. Vad kan du som vuxen göra för att ditt barn ska hitta leken?

Se dig själv som en medforskare

Fantasilekar är viktiga inte minst för den emotionella och sociala utvecklingen. Lek är glädje, tillfredsställelse, flow.

Barn leker inte för att lära sig något, men genom att leka lär de sig mycket. Man tror kanske att alla barn “automatiskt” kan leka, men så är det inte.

“Jag ser att det är svårt att leka för många barn. På dagis måste jag lära ut hur man kan leka. Samtidigt är det viktigt att den vuxna inte börjar styra barnets lek.” Det här säger Sara Kanu, barnträdgårdslärare i daghemmet Ankdammen-Ankkalampi i Helsingfors.

Hon konstaterar att det finns både föräldrar och barnträdgårdslärare som styr för mycket när de leker med barn.

“Då börjar leken aldrig blomma.”

I det andra diket sitter familjerna där barnet styr allt och föräldrarna är passiva. Det kan också hindra lekförmågan att utvecklas.

Barnträdgårdslärare Sara Kanu.
Barnträdgårdslärare Sara Kanu. Barnträdgårdslärare Sara Kanu. barnträdgårdslärare,sara kanu

Bli en medforskare

Vad kan man då göra som vuxen om man vill stöda barnets lek?

“Se dig själv som en medforskare”, säger Sara Kanu. Om ett barn bara sitter stilla på marken i lekparken kastar jag mig också ner på marken. Vi kan börja med att tillsammans ta sand i händerna, känna på den, lukta på den.

Sara har under åren hört många föräldrar säga “Men jag kan inte leka” när leken kommer på tal. Vad svarar hon på det?

“Jag säger att du kan börja med att sitta på golvet bredvid ditt barn och referera vad barnet gör. Jaha, nu tog du den gula hunden, och så satte du den på fönsterbrädet. Det blir som en lek, liksom en saga som växer fram. Samtidigt får barnet ord för vad hen gör.”

Öppna frågor leder leken vidare. I stället för att bedöma barnets lek eller säga “så där kan man inte göra!” kan man fråga “Hur tänkte du nu?” eller “Vad händer nu?”.

Lekarbete för traumatiserade barn

Samma principer tillämpas inom det som i Sverige kallas lekarbete.

Man har sett att bland annat traumatiserade barn mår bra av regelbundna lekpass med en pedagog. Pedagogen avslutar varje lekpass med att sätta ord på det man har lekt, så att barnet börjar se sammanhang och lär sig att leken är ett tryggt sätt att utforska världen och få kontakt med andra.

Ett barn som inte förstår sig på låtsaslek blir utanför leken. Då kan det behövas att en vuxen visar hur leken och fantasin fungerar.

Planen för småbarnspedagogik är bra - men hur ser vardagen ut på dagis?

Sara Kanu anser att Planen för småbarnspedagogik från 2016 var ett uppsving vad inställningen till lek beträffar. Barnen ska bli hörda, verksamheten ska vara lyhörd för deras intressen.

Men i praktiken är det en utmaning att skapa tid och plats för ostörd lek. Sara eftersträvar flexibilitet i stället för att stirra sig blind på principer om vad alla “bör” hinna göra under en dagisdag eller att alla måste göra samma saker.

“Om några barn har en bra fantasilek på gång behöver de till exempel inte delta i samlingen den dagen, de får leka färdigt först.”

Språk hör ihop med lek

Samma linje är Johanna Sallinen inne på. Hon har forskat i barns lek på daghem, och konstaterar att det finns mycket “snuttlekande”, leken blir ofta något som bara ryms mellan de “egentliga” aktiviteterna. Och då hinner inte leken och barnens experimenterande med roller och ord fördjupas.

I sitt arbete som sakkunning i språkutvecklande verksamhet vid Folkhälsan betonar Johanna att språket är ett verktyg för alla sidor av barnets utveckling.

“I leken lär du dig att förhandla med andra, du lär dig att lösa konflikter och att med hjälp av språket markera att du hoppar mellan olika plan av lek och verklighet.”

En vanlig språkmarkör är till exempel att barn när de stiger ut ur lekrollen för att regissera leken använder förfluten tid: “Nu var du en bebis som rymde hemifrån!”

Enligt Johanna Sallinen är det i tre, fyra års ålder som barn blir språkmedvetna och fascineras av ord och språkliga tokerier. Också där kan en lyhörd vuxen bidra till att leken fördjupas och inkluderar barn med olika språkkompetens.

Johanna Sallinen, sakkunnig i språkutvecklande verksamhet, Folkhälsan
Johanna Sallinen, sakkunnig i språkutvecklande verksamhet vid Folkhälsan Johanna Sallinen, sakkunnig i språkutvecklande verksamhet, Folkhälsan språk,språkkunskap,lek,Samfundet Folkhälsan,Johanna Sallinen

Var lektillgänglig

Var går då gränsen mellan att vara för styrande eller för passiv som vuxen? Johanna Sallinen använder termen lektillgänglighet. De vuxna ska vara lektillgängliga för barnen. Undvik en censurerande roll.

“Om du kommer in i ett rum där barnen har kastat kläder på golvet kan du säga Oj, vart har jag kommit nu? Är det här en djungel? Om du däremot börjar med att förmana barnen för att de har kastat kläder på golvet har man kanske utan att veta det fördömt en spännande fantasilek.

Planera lektid

Och viktigast av allt? “Planera lektid på dagis!” säger Johanna Sallinen. Sara Kanu håller med: “Låt leken ta sin tid. Var inte rädd för kaoset.”

Isa Gris och Bärtil leker vargflickan och älgen.
Isa Gris och Bärtil leker vargflickan och älgen. Isa Gris och Bärtil leker vargflickan och älgen. Bild: Yle Kuvapalvelu (Jyrki Valkama) Bärtil,lek,Rollek,BUU-klubben,Joachim Thibblin,Nina Hukkinen,isa gris

Hitta på!

På Barnens arena finns nu en ny serie där fåret Bärtil och hans vän Isa Gris leker fantasi- och rollekar. Serien är uppbyggd så, att Bärtils och Isas lekar följer många av de mönster som finns i barns lek.

Tanken är att inspirera barnen till att dyka in i olika roller och använda de material man har omkring sig på fantasifulla sätt. "Alla får och alla kan" - med hjälp av stöd och förebilder, om så behövs.

Hitta på med Bärtil: På Barnens Arena och i BUU-klubben sex torsdagar med start 16.8.

Folkhälsans tips på språkutvecklande lekar:
https://lekar.folkhalsan.fi/
Folkhälsan har också utarbetat ett material för för att lotsa och stöda föräldrar att leka och umgås med sina barn. Materialet fås via daghem och förskola. Om du vill kan du läsa mer om det här: www.folkhalsan.fi/fhille

Barn

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP

Nyligen publicerat - Barn