Hoppa till huvudinnehåll

Nytt hopp för landsbygdsforskningen i Vasa

Åbo Akademi i Vasa.
Åbo Akademi i Vasa. Åbo Akademi i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Vasa,åbo akademi

Landsbygdsforskarna på Åbo Akademi i Vasa hoppas på en egen professur. Men nu har man samlat ihop nästan en halv miljon euro och hoppas att ledningen ånyo besätter professuren.

Tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension för ett par år sen och professuren drogs in. Den inrättades 2006 med pengar från jord- och skogsbruksministeriet.

Det blev en fortsättning år 2011, då med pengar från arbets- och näringslivsministeriet. Men efter att Kjell Andersson tackade för sig har professuren varit obesatt.

En halv miljon räcker för fem år

Några forskare med forskardoktor Kenneth Nordberg i spetsen tog tag i saken och började samla in pengar. Åbo Akademi vill se åtminstone en halv miljon euro extern finansiering, detta för en period på fem år.

Och nu är man riktigt nära, uppskattningsvis 95 procent av summan har samlats in.

- Det är främst stiftelser och olika intresseorganisationer som har ställt upp. Nu på slutrakan har vi också vänt oss till kommunerna, säger Kenneth Nordberg.

Verksamheten tynar bort utan professor

Utan en professor har landsbygdsforskningen tynat bort.

- För att få stöd för större projekt behöver man nog en professor. En annan sak är undervisningen, någon ska hålla i den. Den har mer eller mindre fallit bort nu.

Kenneth Nordberg, forskardoktor på Åbo Akademi i Vasa.
Kenneth Nordberg Kenneth Nordberg, forskardoktor på Åbo Akademi i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Åbo Akademi,landsbygdsforskning

När ni nu är rätt få kvar här, kan ni motivera det att Åbo Akademi borde satsa på en professur?

- Det är nog inget problem. Vi var ju betydligt fler så länge professorn var här. Jag tror det finns goda utsikter att locka studerande och doktorander, säger Nordberg.

Hellre regionalvetenskap än landsbygdsforskning

Nordberg gillar inte riktigt termen "landsbygdsforskning", det får det att låta som att det man sysslar med är jordbruk.

- Det har de senaste 30-40 åren handlat om sambandet mellan stad och landsbygd, så där i korthet. I nuläget handlar mycket av forskningen om samhällsförändringar.

Därför vill man också ha ett annat namn på en eventuell professur: Regionalvetenskap med inriktningen på välfärdsstudier.

- Det blir rätt brett och får en nära koppling till det andra som görs här på fakulteten, säger Nordberg.

Skulle en professur endast betyda något för Österbotten? Eller för hela Svenskfinland?

- Det är en professur för Svenskfinland, absolut. Och man ska nog tänka ännu större än så. Men Österbotten är ett bra laboratorium. Här finns allt från ett starkt regioncentrum till glesbygd.

"Ett starkt case"

Nordberg hyser förhoppningar om att Akademins ledning ska gå på deras linje och besätta professuren.

- Vi har ett starkt case. Vi har finansiering och det är enkelt att motivera samhällsrelevansen.

Finns det kompetenta sökande?

- Det är säkerligen enklare att hitta folk till en professur i Helsingfors, Vasa kanske ses som perifert. Men jag har nog förhoppningar.

Vad händer efter fem år?

Då uppstår frågan vad som händer efter fem år, förutsatt att professuren besätts. Måste man då än en gång lyckas samla ihop en halv miljon?

Mycket kan förstås hända på fem år, även vad gäller finansieringsmodellen.

- Vi hoppas ju att enheten ska bli fördelaktig för Akademin på alla sätt. Det är ju inte så att man sen om fem år börjar fundera på fortsättningen. Man måste jobba kontinuerligt för en fortsättning.

Rektor: Jag visste inte att man fått ihop så mycket

Åbo Akademis rektor Mikko Hupa har förstått att det finns ett intresse och ett initiativ till att samla medel för en professur.

Han vet också att det pågår en diskussion om vad en professur i så fall skulle omfatta och vilken inriktning den skulle ha.

Han har dock inte hört att man är väldigt nära målet gällande finansieringen.

- Det är imponerande, jag visste inte att man börjar närma sig såna summor. Nu gäller det för oss att börja fundera på hur man går vidare.

Han påpekar att det först är fakulteten själv som ska diskutera saken före frågan går till Åbo Akademis styrelse för avgörande.

Rektor Mikko Hupa vid Åbo Akademi
Mikko Hupa Rektor Mikko Hupa vid Åbo Akademi Bild: Yle/Nina Bergman mikko hupa,Åbo Akademi

Hupa säger att det inte är ovanligt med tidsbundna professurer som hänger på extern finansiering.

Vad gäller en eventuell professur inom landsbygdsforskning, eller vilket namn man väljer att sätta på det, hänger mycket på att det passar in i Åbo Akademis profilering och verksamhet.

Måste ligga i linje med universitetets strategi

Åbo Akademis styrelseordförande Thomas Wilhelmsson har inte hört något om att man samlar in medel i förhoppningen att kunna återbesätta professuren.

- Det är inget som varit uppe på styrelsenivå än så länge, säger Wilhelmsson.

Även om man har pengarna behöver det som sagt inte betyda att allt är klappat och klart.

- Det är svårt att säga något när jag inte känner till desto mer detaljer. Men det ska ligga i linje med universitetets strategi och passa in i verksamheten, säger Wilhelmsson.