Hoppa till huvudinnehåll

Knivdådet i Åbo var Finlands första terrorbrott

samhället reagerade med både chock och solidaritet

En helt vanlig eftermiddag en helt vanlig fredag i Åbo. Sommaren har varit kylig, och även den här dagen närmar sig regntyngda moln staden.

Artikeln är publicerad 17.8.2018.

När kvällen kommer sköljer regnet över centrum, men vid 16-tiden skiner solen och det är liv och rörelse vid Salutorget då Åbobor väller ut ur de gula bussarna på väg hemåt från jobbet. Lokalbefolkning och turister rör sig på torget bland grönsaksstånd och glasskiosker.

En av dem som köper en glass i värmen är mannen som inom de kommande minuterna kommer att fatta en kniv för att döda och skada sammanlagt tio personer i centrum av Åbo. Ett knivdåd som senare kommer att fastställas vara det första terrorbrottet i Finland.

Attacken är över på bara några minuter. Vid 16-tiden reser sig gärningsmannen från bordet vid glasskiosken, drar fram en kniv och attackerar sitt första offer på Åbo Salutorg, vid korsningen mellan Universitetsgatan och Auragatan.

Kvinnan, född 1986, avlider på torget. Gärningsmannen fortsätter över Salutorget, och mot Trätorget där polisen skjuter honom i benet. Han skadar ytterligare nio personer. Bland de skadade finns en italienare, en svensk och en brittisk medborgare.

En kvinna, född 1951, som gärningsmannen knivhugger på Köpmansgatan, dör i ambulansen på väg till sjukhuset.

Räddningsverket larmas klockan 16.02. Polisen avfyrar sitt skott mot gärningsmannen klockan 16.05.

Knivattacken skärrar Åboborna och när kvällen kommer är gatorna tomma i stadens centrum. Åbo stad, Finlands Röda Kors och Åbo universitetscentralsjukhus erbjuder krishjälp.

Flera ögonvittnen har svåra reaktioner och behöver traumapsykologisk hjälp. Åbo stads socialtjänst handlar snabbt och inrättar genast en krislinje. Kring tvåhundra personer hör av sig, och över hundra vill bli uppringda på nytt av Röda korsets psykologer.

Gravljus på Åbo Salutorg.
Gravljus på Åbo Salutorg. Bild: Yle/Lotta Sundström Knivdådet i Åbo 2017

Vid en presskonferens tre timmar efter knivattacken, klockan 19 bekräftar polisen att två personer är döda. Alla skadade har tagits in på universitetscentralsjukhuset i Åbo. En del av offren opereras som bäst, andra väntar på operation, berättar sjukhusets överläkare.

Polisen meddelar att beredskapen höjts i hela landet.

Några timmar efter attacken har den första rosenbuketten dykt upp på torget.

Så småningom läggs allt fler blommor och ljus ner vid platsen.

Ett dygn senare har tusentals Åbobor sökt sig till torghörnet för att hedra knivattackens offer.

Hoppa över Twitterpostning


På lördagen sammanträder regeringen eftersom brottsrubriceringen ändrat. Polisen har meddelat att knivhuggningen i Åbo nu utreds som terrorbrott.

Polisen berättar också att man misstänker att gärningsmannen valde att attackera kvinnor. De män som skadades i samband med attacken försökte hjälpa offren.

Gärningsmannen är marockansk medborgare. Enligt polisen har han anlänt till Finland året innan och genomgått en asylprocess. Han fick avslag på sin ansökan i slutet av 2016.

Offren hedras i hela Finland med en tyst minut på söndagen den 20 augusti klockan 10. Beslutet om den tysta minuten fattades av regeringen. Klockan 9.30, strax innan den tysta stunden, lägger Åbo stads, polisens och kyrkans ledning ner blommor och tända ljus på minnesplatsen.

Flera trossamfunds representanter var med och hedrade offren.

På måndagen kan Yle berätta att polisen i Egentliga Finland redan ett halvt år tidigare fått in ett tips om gärningsmannen bakom knivdådet i Åbo.

Enligt uppgifter ska en person bosatt i Åbo i början av året ha tipsat polisen som ska ha sänt tipset vidare till Skyddspolisen. Vid Skyddspolisen bekräftar man uppgiften och uppger att man under ett par års tid har fått över tusen liknande tips.

Enligt tipset verkade den marockanska mannen radikaliserad och intresserad av radikalt tänkande. Men tipset nämnde inget konkret hot om en förestående attack.

Skyddspolisen meddelar att man strävar efter att granska alla tips, men den stora mängden förutsätter att kraftig prioritering. Tips med konkreta hot har förtur.

På mottagningscentralen hade folk lagt märke till att gärningsmannen hade radikaliserats. Han hördes bland annat lyssna på radikala predikningar i mobilen. Han kallade finländare för otrogna och ville ansluta sig till IS.

Enligt Yles källa hade gärningsmannen berättat att han hade dödat en människa i Marocko. Han hotade också att döda människor omkring sig då han blev arg eller upprörd.

Under sin vistelse på mottagningscentralen i Åbo har den misstänkte sagt att han innan sin ankomst till Finland har rest runt i Europa och bland annat sålt kokain i Italien.

De som berättade om sina farhågor angående gärningsmannen var besvikna över att deras varningar i praktiken inte ledde till någonting.

Den huvudmisstänkte gömmer sitt ansikte bakom ett lakan under häktningsrättegången som han deltog i via video.
Den huvudmisstänkte gömmer sitt ansikte bakom ett lakan under häktningsrättegången som han deltog i via video. Bild: Lehtikuva/Roni Lehti misstänkta,Knivattack i Åbo 2017,huvudmisstänkt

På tisdagen den 21 augusti häktas gärningsmannen. Han medger handlingarna med dödlig utgång, men han nekar till mord.

Polisen utreder också om han handlat ensam eller om han påverkats eller fått stöd av andra för att begå gärningen.

En av de gripna, den andra 18-åringen, som häktades för misstanke om inblandning i Åbodådet.
En av de övriga häktade är en 18-åring som häktas på samma grunder som den huvudmisstänkte. En av de gripna, den andra 18-åringen, som häktades för misstanke om inblandning i Åbodådet. Bild: Lehtikuva tingsrätter,misstänkta,Åbo,Knivattack i Åbo 2017,Häktningsförhandling,häktning,terrorism,brott (juridik)

Förutom den huvudmisstänkte, häktas också tre andra män på tisdag eftermiddag. En femte person som greps i samband med knivdådet har släppts.

Gärningsmannen deltar i rättegången via video från sjukhuset. Han gömmer ansiktet bakom ett lakan.

Fredagen den 24 augusti vårdas två av offren fortfarande på intensivvårdsavdelningen vid Åbo universitets centralsjukhus. Deras tillstånd är stabilt. De har knivskador på halsen och har fått hjälp med att andas. En av dem ligger fortfarande i respirator.

På lördagen en vecka efter knivattacken ordnar musiker en flashmob på Salutorget. Tiotals musiker är med och sjunger och spelar psalm 527, Av goda makter skyddade.

Fredagens stora tragedi har berört oss alla djupt och har också påverkat den allmänna stämningen. Vi vill inte att tragedi och ondska ska få det sista ordet på Salutorget.― Flasmobens arrangör

Ljushavet som brett ut sig på Salutorget i Åbo efter knivattacken har den 29 augusti ersatts med ett träd som är belyst hela hösten. Även andra minnesljus och minnesblommor som placerats ut i centrum har städats bort.

Korten och breven som människor har lämnat på minnesplatsen tas till vara av Åbo museicentral.

Två och en halv vecka efter attacken får det sista offret, en 32-årig kvinna, lämna Åbo universitetscentralsjukhus.

Allt som allt vårdades åtta offer för knivattacken på ÅUCS, av vilka sex kunde skickas hem veckan efter händelsen och det sjunde offret i början av därpå följande vecka.

Gärningsmannen transporterades från ÅUCS till Tavastehus fängelsesjukhus redan några dagar efter attacken, men flyttas nu till Starrbacka fängelse i Åbo.


Starrbacka fängelse i Åbo.




Starrbacka fängelse i Åbo.
Bild: Yle/Linus Hoffman
Starrbacka,fängelser,Åbo fängelse,starrbacka länsfängelse

CKP:s utredningar - alternativa våldsdåd och martyrdöd

Centralkriminalpolisen utredningar visar att gärningsmannen hade två alternativa planer. Den ena var nära att genomföras samma dag som attacken på Salutorget. Gärningsmannen valde att backa med den planen på grund av folkmängden.

Den andra alternativa planen skulle genomföras på en annan dag.

På Inrikesministeriet presstkonferens berättar CKP att utredarna håller på att analysera det manifest som den misstänkte skrev inför attacken.


Knivattack i Åbo 18 augusti 2017.




Knivattack i Åbo 18 augusti 2017.
Bild: Lehtikuva
Åbo,Salutorget (Helsingfors)

Manifestet var skrivet för hand och innehöll bland annat utdrag ur Koranen. Gärningsmannen läste in det på video i närheten av Åbo domkyrka och publicerade videon i sociala medier strax innan dådet.

Manifestet gås noggrant igenom, dels för brottsutredningen, men också för att kunna förebygga terrorism framöver, meddelar CKP.

Vid CKP tror man att gärningsmannen var ute efter att dö martyrdöden och planerade fortsätta med knivhuggningarna tills polisen tar livet av honom. Eftersom den misstänkte gärningsmannen överlevde attacken har varken IS eller någon annan terrororganisation velat ta på sig dådet.

I medlet av september inleds den traditionella Åbodagen med en minnesstund vid Aura å.

Staden vill hedra offren i knivattacken, samt deras anhöriga och hjälpare.

1 000 nejlikor i olika färger släpps ner i vattnet från Biblioteksbron.

Universiteten i Åbo samlar in Åbobornas berättelser

Åbo Akademis kulturvetenskapliga arkiv Cultura och Åbo universitets etnologer samlar under oktober månad in Åbobornas berättelser om sina upplevelser kring knivdådet.

I sina svar ger många uttryck för bestörtning, chock, besvikelse, rädsla, sorg, obehag och ilska över händelsen. En del skriver att de reagerade med förvåning på att något sådant kunde ske i Åbo.

De allra flesta av de som svarat har efteråt besökt Salutorget, Trätorget och platserna däromkring, men många berättar också att hur de en tid efter händelserna var mer på sin vakt än vanligt. Trots dådet ville man inte låta otrygghet och rädsla ta överhanden i Åbo.

Det var svårt att tänka sig att detta hände i lilla Åbo. Jag måste erkänna att jag var väldigt rädd den kvällen och gick inte ens till butiken trots att kylskåpet stod tomt. Jag konstaterade att Åbo på ett obehagligt sätt satts på världskartan. Nästa dag vajade flaggorna på halvstång. Det regnade. Det kändes som om Åbo grät.

Jag blev bestört. Själva dådet överraskade mig inte så mycket. Jag hade väntat att något dylikt skulle inträffa i något skede, men jag trodde aldrig att det skulle ske i Åbo. Efter dådet har jag mött ännu mera vänlighet, värme, kärlek och medmänslighet i Åbo än tidigare. Det var som om alla ville visa åt varandra att vi alla hör samman och att kärleken trots allt vinner.
Jag råkade vara på plats på torget då händelserna inträffade. Alltsammans hände så plötsligt och snabbt så att det kändes overkligt mitt i chocken. Det är sådant man tror att inte ska hända, allra minst en vanligt fredag eftermiddag i lilla Åbo.
Känslan fanns kvar också efteråt, jag blev både chockad och paralyserad. Jag stod bara kvar där jag stod med bultande hjärta. Jag har full beundran för alla de som reagerade genom att rusa fram och försöka hjälpa till med vad de kunde. Själv stelnade jag helt.

Reaktionerna verkar enligt universiteten till en del stämma överens med vad som skett på andra platser i världen efter liknande dramatiska händelser: En starkare samhörighetskänsla, men också nedstämdhet och bitterhet över hur dådet användes för att elda upp fientlighet gentemot flyktingar.


Blommor och ljus på Åbo Salutorg.




Blommor och ljus på Åbo Salutorg.
Bild: Yle/Lotta Sundström
Knivdådet i Åbo 2017

I början av oktober blir det klart att den misstänkte ska genomgå en sinnesundersökning, på sin försvarsadvokats begäran och enligt ett beslut av tingsrätten i Egentliga Finland.

Polisen håller fast vid att det handlar om ett terrorbrott, det vill säga mord och mordförsök som begåtts i terroristiskt syfte.


Polisutredningen uppskattas bli klar i början av 2018. Polisen har tidigare friat personer som greps i samband med utredningen. Nu verkar det som om det inte finns någon grupp bakom den misstänkte.

Hösten övergår i vinter, och på julaftonen riktas tv-kamerorna och hel nationens uppmärksamhet mot Gamla Stortorget i Åbo där julfreden traditionsenligt utlyses

Året innan, i sviterna av terrorattacken i Berlin där en långtradare körde in i en julmarknad, reagerade man också i Åbo. Försvarsmakten blockerade gator i närheten av torget.

Julfreden har utlysts från Brinkalahusets balkong sedan år 1886.
Julfreden har utlysts från Brinkalahusets balkong sedan år 1886. Bild: Åbo stad/Kari Vainio julfreden från åbo

Men det här året är säkerhetspådragen de facto mindre synliga. Försvarsmaktens fordon skapade oro, trots att målet var det motsatt. Därför håller man nu lägre profil.

Området är skyddat och det finns hinder på gatan. Knivattacken fyra månader tidigare påverkar inte arrangemangen, uppger polisen.

En hjälte återvänder till Åbo

Flera personer som befann sig på Åbo Salutorg den 18 augusti försöker på olika sätt hjälpa offren eller jaga bort gärningsmannen.

Då gärningsmannen attackerar sitt första offer råkar Hassan Zubier befinna sig vid platsen. Han försöker förgäves hjälpa kvinnan, med risk för sitt eget liv. Han blir också själv allvarligt knivhuggen och är sedan den dagen rullstolsburen.

Hassan Zubier på plats på Salutorget för den tysta minuten.
Hassan Zubier intevjuas på Salutorget i samband med en tyst minut på söndagen efter knivdådet. Hassan Zubier på plats på Salutorget för den tysta minuten. Tyst minut,Salutorget (Åbo),Knivattack i Åbo 2017,Minnesstund,hassan zubier

I februari återvänder Zubier till Åbo för första gången efter knivattacken. Han är brittisk medborgare och bosatt i Sverige. För honom har det senaste halvåret inneburit rehabilitering och återkommande sjukhusbesök.

Det var jobbigt att återse torget: många minnen och flashbacks, men det var också hedersamt, säger han. Han berättar att det var många som ville prata med honom eller ge en kram, kanske över 100 personer.

En krigsveteran kom fram till mig och grät och sade att inte ens under kriget såg han sådant hjältemod, vi grät tillsammans.― Hassan Zubier

Stadsdirektör Minna Arve ville träffa Zubier. De pratade om att man måste göra mer för offren och för dem som hjälpte till efter attackerna, eftersom en del av dem känner sig bortglömda, berättar Zubier efter mötet.

Rättegången närmar sig

Hassan Zubier säger att han kommer att vara med varje dag om det bara är möjligt. På det sättet vill han hedra offren och visa att vi aldrig backar, säger han.
Hans förhoppning är att straffet blir hårt, rentav det hårdaste som någonsin utdömts i Finland.

Det ska inte visas någon nåd mot terrorister, sådana som vill förstöra vår demokrati. Vår rätt är att få vara som vi är oavsett om man är homosexuell eller har olika tro.― Hassan Zubier

Den 7 februari 2018 har Centralkriminalpolisen slutfört utredningarna kring knivdåden i Åbo

Enligt CKP såg gärningsmannen sig som en krigare för IS. Händelsen har utretts som mord och försök till mord utförda i terroristiskt syfte. Förutom de två människor som miste livet och de åtta skadades försökte gärningsmannen dessutom knivhugga en nionde person, som lyckades väja undan.

Dåden var avsiktliga och gärningsmannen handlade ensam. Det fanns ingen grupp eller några andra inblandade. I polisförhören har gärningsmannen nämnt västalliansens flygräder mot Raqqa i Syrien som ett motiv.

Den 9 april inleds rättegången i Starrbacka fängelse i Åbo

Biträdande riksåklagare kräver livstidsstraff för gärningsmannen. Alla målsägande stöder åtalet. De som skadades i attacken och offrens anhöriga kräver dessutom gärningsmannen på skadestånd på sammanlagt flera hundra tusen euro, bland annat för bestående men och psykiskt lidande.

Den misstänkta erkänner enligt försvaret att han orsakat två personers död och försökt döda ytterligare två eller tre personer på Salutorget i Åbo. Han erkänner inte att brotten skulle ha begåtts i terroristiskt syfte.

Förundersökninsgmaterialet omfattar 1 400 sidor.

Tiotals poliser har varit inkopplade på fallet. Gärningsmannen har förhörts sammanlagt sju gånger.

Förundersökningen visar inte att dådet skulle vara kopplat till det negativa asylbeskedet.

Mannen har sagt till polisen att han ville förmedla ett budskap från terrorgruppen IS och ge en bild av att "det islamska riket eller IS inte är små eller förgäves och att vi har soldater också här".

Man har hittat 1 800 foton och 53 videor i mannens telefon, med material som har anknytning till terrorgruppen IS och som bland annat visar avrättningar.

Rättegången avslutas 15 maj.

En månad senare, 15 juni, ger Egentliga Finlands tingsrätt sin dom

Gärningsmannen, Abderrahman Bouanane, döms till livstids fängelse för två mord och åtta mordförsök, alla begångna i terroristiskt syfte.

Detta är i och med domen Finlands första terrorismbrott.

Finlands första terrorbrott. 2 döda, en kvinna född 1951 och en kvinna född 1986. 8 skadade.
Finlands första terrorbrott. 2 döda, en kvinna född 1951 och en kvinna född 1986. 8 skadade. Åbo

Offren var i åldern 15-67. De skadade bestod av 6 kvinnor och 2 män.
Offren var i åldern 15-67. De skadade bestod av 6 kvinnor och 2 män. Åbo

Skadestånd 450000 euro + 950 euro per månad åt Hassan Zubler tills han fyller 65 år.
Skadestånd 450000 euro + 950 euro per månad åt Hassan Zubler tills han fyller 65 år. Åbo

Gärningsmannen dömdes till livstids fändelse. Om domen vinner laga kraft, kan han anhålla om att bli vilkorligt frigiven tidigast år 2030. Straffet ska avtjänas i Åbo fängelse, i Starrbacka.
Gärningsmannen dömdes till livstids fändelse. Om domen vinner laga kraft, kan han anhålla om att bli vilkorligt frigiven tidigast år 2030. Straffet ska avtjänas i Åbo fängelse, i Starrbacka. Åbo

Rättegången inleddes 9 april och avslutades 5 maj 2018. Domen föll 15 juni. Gärningsmannen har via sin advokat meddelat att han kommer att överklaga domen.
Rättegången inleddes 9 april och avslutades 5 maj 2018. Domen föll 15 juni. Gärningsmannen har via sin advokat meddelat att han kommer att överklaga domen. Åbo


Lördagen 18 augusti 2018 har det gått ett år sedan knivdådet

Åbo stad väljer att minnas årsdagen i stillhet. Ett tragiskt brott förtjänar inte att uppmärksammas, anser staden.

Vi hedrar offren och de som ingrep i knivattacken med att varje dag arbeta för säkerhet, samförstånd mellan kulturer och integrering i samarbete med övriga myndigheter.― Minna Arve, stadsdirektör i Åbo

Text: Lotta Sundström
Grafik och bearbetning: Miro Johansson, Mikael Hindsberg
Video: Lotta Sundström, Martin Huldin