Hoppa till huvudinnehåll

Det finländska passagerarflygplanet Kaleva sköts ner 1940 av Sovjetunionen, men saken tystades ner i decennier

Den 14 juni 1940 sköts det finska passagerarflyget Kaleva ner utanför Tallinn av sovjetiska bombplan. Saken tystades ner i decennier. I filmen "Sista flyget från Tallinn" (1991) får vi höra om incidenten. Programmet är gjort av Carl Gustaf Bosson von Willebrand. Hans far var Kalevas kapten Bo von Willebrand.

Flygbolaget Aero Oy:s (senare Finnair) passagerarflygplan Kaleva skulle åka sin normala rutt från Tallinn till Helsingfors den 14 juni 1940.

Kort efter att planet lyft dök plötsligt två sovjetiska bombplan (Iljusjin DB-3T) upp. Planen öppnade eld och Kaleva störtade nära den estniska ön Kockskär.

Alla nio personer i planet, både passagerare och besättning, omkom.

Aero Oy:n uusi matkustajalentokone Junkers Ju 52/3m OH-ALL "Kaleva" saapui ensimmäistä kertaa yhtiön lentosatamaan Helsingin Katajanokalle 14.7.1936. Kuvassa koneen matkustamo. NL:n pommikoneet ampuivat koneen mereen 14.6.1940 matkalla
Kalevas (Aero Oy:s OH-ALL) plan inifrån Aero Oy:n uusi matkustajalentokone Junkers Ju 52/3m OH-ALL "Kaleva" saapui ensimmäistä kertaa yhtiön lentosatamaan Helsingin Katajanokalle 14.7.1936. Kuvassa koneen matkustamo. NL:n pommikoneet ampuivat koneen mereen 14.6.1940 matkalla Bild: CC BY, Kuvaaja: Aarne Pietinen Oy 1938, Finnair Oyj / Gunnar Ståhlen kokoelma, Suomen Ilmailumuseo trafikflyg,Kaleva,1938

Passagerarna var estnisk-finländska Gunvor Maria Luts, svensken Max Hettinger, de tyska handelsresande Friedrich Offermann och Rudolf Cöllen,de franska kurirerna Paul Longuet och Frederic Marty,
samt Henry William Antheil från USA:s ambassad i Helsingfors.

Kaptenen på Kaleva var Bo von Willebrand och radiotelegrafistenTauno Launis.

Många estniska fiskare och invånare såg nedskjutningen. I programmet hör vi bland annat Evald Lilleste, Heinart Lumberg och Heino Kaukula. De minns händelsen ännu femtio år senare.

Kort efter att planet skjutits ned kom en sovjetisk ubåt (Štš-301) till platsen. Manskapet från den samlade in alla föremål ur havet.

Från Malms flygfält skickades flygplan för att ta reda på vad som skett. Fältväbel Ilmari Juutilainen anlände snabbast i sitt jaktplan Brewster och såg ubåten.

Juutilainen hade laddat sin Brewster med vapen för säkerhets skull.

"Jag osäkrade maskingevären då jag hade ubåten i sikte. Jag tänkte att vid minsta lilla rörelse skjuter jag pjäsmanskapet och officerarna på kommandobryggan", minns han i programmet.

Det blev dock ingen strid och Juutilanen återvände till Finland efter en att ha flugit en stund ovanför.

Finlands regering teg och tidningar censurerades

Finlands regering sopade snabbt saken under mattan. Ämnet var känsligt, och Finland vågade inte utmana Sovjetunionen.

I många publikationer beskrevs händelsen som en olycka där planet hade börjat brinna och därefter störtat i havet. Bombflygplanen skrevs det inte om.

Det gick nästan 50 år innan man kunde börja tala om de verkliga orsakerna.

Aero Oy:n uusi matkustajalentokone Junkers Ju 52/3m OH-ALL "Kaleva" on saapunut ensimmäistä kertaa yhtiön lentosatamaan Helsingin Katajanokalle 14.7.1936. NL:n pommikoneet ampuivat koneen mereen 14.6.1940 matkalla Tallinnasta Helsinkiin.
Aero Oy:s nya passagerarflygplan Junkers Ju 52/3m OH-ALL i Helsingfors flyghamn på Skatudden 14.7.1936. Aero Oy:n uusi matkustajalentokone Junkers Ju 52/3m OH-ALL "Kaleva" on saapunut ensimmäistä kertaa yhtiön lentosatamaan Helsingin Katajanokalle 14.7.1936. NL:n pommikoneet ampuivat koneen mereen 14.6.1940 matkalla Tallinnasta Helsinkiin. Bild: CC BY, Gunnar Stålhe / Finnair Oyj:n kokoelma, Suomen Ilmailumuseo trafikflyg,1936,Kaleva,Finlands flygmuseum

Varför sköts Kaleva ner?

Först i slutet av 1980-talet kom detaljer fram som kunde ge nytt ljus på händelsen med Kaleva.

Diplomingenjören och flyghistorikern Carl-Fredrik Geust hittade i en bokhandel i Leningrad en memoar av en person vid namn Pjotr Iljitj Hohlov. Han hade varit befälhavare för Sovjetunionens luftvapen.

Hohlov beskriver i sina memoarer ingående nedskjutningen av ett passagerarflygplan över Finska viken.

Geust säger i programmet att han tror att det är fråga om Kaleva. I Hohlovs memoarer står det dock ingenting om varför passagerarflygplanet sköts ner.

Varför sköt då Sovjetunionen ner ett vanligt passagerarflygplan?

I programmet "Sista flyget från Tallinn" framför man en teori om att planet sköts ner för att det fanns någon information som Sovjetunionen ville lägga beslag på. Det kan till exempel ha varit något dokument bland de 277 kilogram diplomatpost som fraktades.

Risto Niku medar dock i sin bok Kalevan kuolemanlento (Edita, 2007) att den teorin verkar långsökt.

"Om Sovjetunionen hade velat ha något från passagerarflygplanet, skulle man inte ha gjort det på det riskabla sättet att man först skjuter ner ett plan och sedan söker dokumenten i havet", skriver Niku.

Niku för fram att det mest sannolika är att sovjetflygarna följde strikta reglar där alla baltiska länder var under blockad. Två dagar efter att Kaleva förolyckades intog Sovjetunionen de baltiska länderna.

Vraket efter Kaleva har inte hittats trots många efterspaningar och dykningar. Man har spekulerat i om Sovjetunionen lyfte vraket kort efter händelsen, men man har inte fått säkra bevis på detta påstående.

Kaleva sköts ner norr om ön Kockskär.

Artikeln baserar sig på artikeln Matkustajakone Kalevan tuhosta 1940 vaiettiin vuosikymmeniksi skriven av Petteri Riikonen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Fårskall och storslakt 1955

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö.

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö i oktober 1955. Alla fåren skall in från holmarna för att klippas och slaktas.

  • Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

    Se reportage från 1960-talet och framåt.

    I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Den finska hästen är snabb, stark och uthållig

    Ingen häst är som den finska hästen.

    Det starka finska kallblodet är Finlands stolthet. Som en trogen arbetshäst hjälpte finnhästen till att bygga upp den nya republiken, många var hästarna som kämpade i krigen och som snabbaste kallblodet i världen har den finska hästen blivit travbanans regent.

Nyligen publicerat - Arkivet