Hoppa till huvudinnehåll

Det finländska passagerarflygplanet Kaleva sköts ner 1940 av Sovjetunionen, men saken tystades ner i decennier

Den 14 juni 1940 sköts det finska passagerarflyget Kaleva ner utanför Tallinn av sovjetiska bombplan. Saken tystades ner i decennier. I filmen "Sista flyget från Tallinn" (1991) får vi höra om incidenten. Programmet är gjort av Carl Gustaf Bosson von Willebrand. Hans far var Kalevas kapten Bo von Willebrand.

Flygbolaget Aero Oy:s (senare Finnair) passagerarflygplan Kaleva skulle åka sin normala rutt från Tallinn till Helsingfors den 14 juni 1940.

Kort efter att planet lyft dök plötsligt två sovjetiska bombplan (Iljusjin DB-3T) upp. Planen öppnade eld och Kaleva störtade nära den estniska ön Kockskär.

Alla nio personer i planet, både passagerare och besättning, omkom.

Aero Oy:n uusi matkustajalentokone Junkers Ju 52/3m OH-ALL "Kaleva" saapui ensimmäistä kertaa yhtiön lentosatamaan Helsingin Katajanokalle 14.7.1936. Kuvassa koneen matkustamo. NL:n pommikoneet ampuivat koneen mereen 14.6.1940 matkalla
Kalevas (Aero Oy:s OH-ALL) plan inifrån Aero Oy:n uusi matkustajalentokone Junkers Ju 52/3m OH-ALL "Kaleva" saapui ensimmäistä kertaa yhtiön lentosatamaan Helsingin Katajanokalle 14.7.1936. Kuvassa koneen matkustamo. NL:n pommikoneet ampuivat koneen mereen 14.6.1940 matkalla Bild: CC BY, Kuvaaja: Aarne Pietinen Oy 1938, Finnair Oyj / Gunnar Ståhlen kokoelma, Suomen Ilmailumuseo trafikflyg,Kaleva,1938

Passagerarna var estnisk-finländska Gunvor Maria Luts, svensken Max Hettinger, de tyska handelsresande Friedrich Offermann och Rudolf Cöllen,de franska kurirerna Paul Longuet och Frederic Marty,
samt Henry William Antheil från USA:s ambassad i Helsingfors.

Kaptenen på Kaleva var Bo von Willebrand och radiotelegrafistenTauno Launis.

Många estniska fiskare och invånare såg nedskjutningen. I programmet hör vi bland annat Evald Lilleste, Heinart Lumberg och Heino Kaukula. De minns händelsen ännu femtio år senare.

Kort efter att planet skjutits ned kom en sovjetisk ubåt (Štš-301) till platsen. Manskapet från den samlade in alla föremål ur havet.

Från Malms flygfält skickades flygplan för att ta reda på vad som skett. Fältväbel Ilmari Juutilainen anlände snabbast i sitt jaktplan Brewster och såg ubåten.

Juutilainen hade laddat sin Brewster med vapen för säkerhets skull.

"Jag osäkrade maskingevären då jag hade ubåten i sikte. Jag tänkte att vid minsta lilla rörelse skjuter jag pjäsmanskapet och officerarna på kommandobryggan", minns han i programmet.

Det blev dock ingen strid och Juutilanen återvände till Finland efter en att ha flugit en stund ovanför.

Finlands regering teg och tidningar censurerades

Finlands regering sopade snabbt saken under mattan. Ämnet var känsligt, och Finland vågade inte utmana Sovjetunionen.

I många publikationer beskrevs händelsen som en olycka där planet hade börjat brinna och därefter störtat i havet. Bombflygplanen skrevs det inte om.

Det gick nästan 50 år innan man kunde börja tala om de verkliga orsakerna.

Aero Oy:n uusi matkustajalentokone Junkers Ju 52/3m OH-ALL "Kaleva" on saapunut ensimmäistä kertaa yhtiön lentosatamaan Helsingin Katajanokalle 14.7.1936. NL:n pommikoneet ampuivat koneen mereen 14.6.1940 matkalla Tallinnasta Helsinkiin.
Aero Oy:s nya passagerarflygplan Junkers Ju 52/3m OH-ALL i Helsingfors flyghamn på Skatudden 14.7.1936. Aero Oy:n uusi matkustajalentokone Junkers Ju 52/3m OH-ALL "Kaleva" on saapunut ensimmäistä kertaa yhtiön lentosatamaan Helsingin Katajanokalle 14.7.1936. NL:n pommikoneet ampuivat koneen mereen 14.6.1940 matkalla Tallinnasta Helsinkiin. Bild: CC BY, Gunnar Stålhe / Finnair Oyj:n kokoelma, Suomen Ilmailumuseo trafikflyg,1936,Kaleva,Finlands flygmuseum

Varför sköts Kaleva ner?

Först i slutet av 1980-talet kom detaljer fram som kunde ge nytt ljus på händelsen med Kaleva.

Diplomingenjören och flyghistorikern Carl-Fredrik Geust hittade i en bokhandel i Leningrad en memoar av en person vid namn Pjotr Iljitj Hohlov. Han hade varit befälhavare för Sovjetunionens luftvapen.

Hohlov beskriver i sina memoarer ingående nedskjutningen av ett passagerarflygplan över Finska viken.

Geust säger i programmet att han tror att det är fråga om Kaleva. I Hohlovs memoarer står det dock ingenting om varför passagerarflygplanet sköts ner.

Varför sköt då Sovjetunionen ner ett vanligt passagerarflygplan?

I programmet "Sista flyget från Tallinn" framför man en teori om att planet sköts ner för att det fanns någon information som Sovjetunionen ville lägga beslag på. Det kan till exempel ha varit något dokument bland de 277 kilogram diplomatpost som fraktades.

Risto Niku medar dock i sin bok Kalevan kuolemanlento (Edita, 2007) att den teorin verkar långsökt.

"Om Sovjetunionen hade velat ha något från passagerarflygplanet, skulle man inte ha gjort det på det riskabla sättet att man först skjuter ner ett plan och sedan söker dokumenten i havet", skriver Niku.

Niku för fram att det mest sannolika är att sovjetflygarna följde strikta reglar där alla baltiska länder var under blockad. Två dagar efter att Kaleva förolyckades intog Sovjetunionen de baltiska länderna.

Vraket efter Kaleva har inte hittats trots många efterspaningar och dykningar. Man har spekulerat i om Sovjetunionen lyfte vraket kort efter händelsen, men man har inte fått säkra bevis på detta påstående.

Kaleva sköts ner norr om ön Kockskär.

Artikeln baserar sig på artikeln Matkustajakone Kalevan tuhosta 1940 vaiettiin vuosikymmeniksi skriven av Petteri Riikonen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Samernas nationaldag firas den 6 februari

    Samerna är Nordens enda ursprungsfolk.

    Buori sámi álbmotbeaivvi buohkaide!

    Pyeri Säämi aalmugpeivi puohháid!

    Šiõǥǥ saaʹmi meersažpeiʹvv pukid!

    Samerna är Nordens enda ursprungsfolk. Att den 6 februari skulle bli samernas nationaldag bestämdes 1992. Dagen kom med i den finska kalendern långt senare. Varför?

Nyligen publicerat - Arkivet