Hoppa till huvudinnehåll

Rädda barnen: 70 procent av ekonomiskt utsatta barn har upplevt mobbning - skolan "kunde vara bättre" på att ta itu med frågan

Pojke staplar mynt på ett bord.
70 procent av de ekonomiskt mindre bemedlade barnen säger att de blivit mobbade. Pojke staplar mynt på ett bord. Bild: Mostphotos ekonomi,barn,pengar,mynt,Pojke,fattigdom,budget,räkna

Nästa väcka lanseras resultaten av en enkät som utreder korrelationen mellan fattigdom och mobbning. Fattigdomen i barnfamiljer ser också enligt annan forskning ut att ha stabiliserats på kring tio procent. Det är en politisk fråga, anser Max Holm på Rädda barnen i Finland.

Barnfattigdomen är ett ämne som aktivt debatterats de senaste åren.

Hela 70 procent av barnen i fattiga familjer har blivit mobbade. Samma siffra för barn i välbeställda familjer är 30 procent. Det framkommer i en nätundersökning som Rädda barnen i Finland låtit göra.

Organisationen lanserar nästa vecka resultaten i en enkät som över 1700 unga i åldern 13 till 17 år svarat på.

Max Holm, informatör på Rädda barnen i Finland, säger att barn är mycket uppmärksamma på sin omgivning.

- Det handlar om mycket konkreta saker som att en del barn inte har råd till tekniska medel som läsplattor eller datorer. Det kan också handla om kläder eller hobbyer. Barn och unga lägger nog märke till vem som har möjligheter till vad, säger Holm.

Informatör Max Holm på Rädda barnen
Max Holm, informatör på Rädda barnen i Finland Informatör Max Holm på Rädda barnen Max Holm,Rädda Barnen

Enligt forskaren Peter Townsends ofta citerade definition handlar fattigdom om att en person saknar sådana resurser som möjliggör levnadsvanor som anses motsvara den allmänna levnadsstandarden.

Centralförbundet för barnskydd uppskattar att över 100 000 barn lever i fattigdom i Finland.

En ökande mängd personer är också fattigare trots att de jobbar på grund av låga löner. Det är speciellt ensamförsörjande familjer och familjer med flera barn som drabbas av fattigdom.

Politisk fråga

Enligt en undersökning som behandlar barnfattigdomen på 2010-talet i Finland som Institutet för hälsa och välfärd (THL) låtit göra 2016, framkommer det att hög utbildning inte automatiskt fungerar som en försäkring mot fattigdom.

Trots det är det ändå personer med knapp formell utbildning och arbetslösa som oftare drabbas av fattigdom.

- En åtgärd som skulle minska den ekonomiska ojämlikheten skulle vara att införa helt avgiftsfria studier på andra stadiet, menar Holm.

Riksdagen ska också behandla ett medborgarinitiativ om frågan.

Skolelever som sitter i ett klassrum
Det är skäl att uppmärksamma mobbning förorsakad av fattigdom i skolan. Skolelever som sitter i ett klassrum Bild: Arja Lento skolan (fenomen),grundskolan,skolelever,Skolklass,Pulpet,svartvit skolbild

Enligt THL:s rapport stabiliserades barnfattigdomen på omkring tio procent på 2010 talet. Den största ökningen skedde mellan 1995 och 2007 då den trefaldigades.

Att siffran verkar ha stabiliserats tycker Max Holm är problematiskt.

- Det är inte acceptabelt under några omständigheter att det är så. Vi har helt klart ojämlikhet i samhället och vet tack vare statistiken att en del barn och unga blir socialt utslagna. Det i sin tur leder till att de inte kanske fortsätter utbilda sig eller av andra orsaker fortsätter vara i en socialt utsatt position, säger Holm.

en tredjedel av de mobbade säger att skolan inte tagit i tu med saken

Fattigdomen har också ökat enligt THL-undersökningen eftersom realvärdet på inkomstöverföringarna minskat.

En annan faktor är att medan de ekonomiska recessionerna i början på 1990-talet och 2010-talet lett till politiska beslut om nedskärningar, har tillväxtåren inte i sin tur fört med sig en omfördelning av resurser som skulle komma de fattiga till godo.

- De ju en fråga om socialpolitik och ekonomisk politik, det vill säga hur mycket man är villig att öka på socialsektorns utgifter åtminstone på kort sikt, säger Holm.

Skolan kunde vara bättre på att ingripa

Mycket ansvar vilar alltså på politikernas axlar.

- Konsekvensanalysen även när det gäller stora ekonomiska beslut borde ta i beaktande följderna för barn. Man får inte heller nagga i kanterna på de centrala tjänster som riktas till barnfamiljer, särskilt till barnfamiljer och unga som har det sämre än andra, säger Holm.

I Rädda barnens enkät framkommer också att en tredjedel av de mobbade säger att skolan inte tagit i tu med saken.

Holm menar att skolan på många vis tacknämligt uppmärksammat mobbningsproblematiken, men att det finns skäl att vara ännu bättre på att ingripa.

- När det gäller ekonomisk utsatthet och dess förhållande till mobbning är en fråga skolan kunde vara bättre på, säger Holm.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes