Hoppa till huvudinnehåll

Finansministeriet och finansbranschen på kollisionskurs då ministeriet föreslår dyra reservdatasystem: "Det handlar om nationell säkerhet"

Bankkort
Bankkort Bild: All Over Press kort,bankkort,konsumtion,betalkort,Personal Identification Number,MAVS,Kassa,betalkort

En arbetsgrupp på Finansministeriet är orolig för finansbranschens förmåga att klara av störningar. Därför föreslår arbetsgruppen nu att centrala företag i branschen ska skapa reservdatasystem. Finansbranschen själv motsätter sig förslaget.

Finansministeriet oroar sig för finansbranschens olika IT-system och datalager. Oron gäller hur de skulle klara av vad ministeriet kallar ”undantagsförhållanden och allvarliga störningar”.

I praktiken handlar det om cyberattacker.

Därför har en arbetsgrupp på Finansministeriet sammanställt ett lagförslag som skulle tvinga branschens bolag att skapa reservsystem i Finland.

Plikten skulle gälla till exempel banker, investeringsbolag, börsen och företag som administrerar betalkort.

Lagstiftningsrådet Jaakko Weuro på Finansministeriet har varit arbetsgruppens ordförande. Han säger att en viktig orsak till förslaget är att de flesta viktiga IT-system för tillfället ligger utomlands.

- Om vi i Finland inte mera kan använda de här systemen vid en allvarlig krissituation skulle våra centrala finanstjänster inte mera fungera.

Finansministeriet: Banktjänsterna måste tryggas

Tanken är alltså att inhemska bolag borde bygga upp system som man kan koppla på i Finland om de internationella systemen slutar fungera.

- Vi preciserar inte hurdana system de banker som fungerar i Finland borde ha. Men lagändringen skulle förpliktiga bankerna att kunna fungera också då internationella system inte kan användas, säger Jaakko Weuro.

Vi talar om kärnan av den nationella suveräniteten och existensen. Det handlar om nationell säkerhet― Jaakko Weuro

Tanken är att betalkort och bankkonton borde fungera i Finland även om datasystemen i Europa klappar ihop.

- De tjänster som vi talar om som till exempel bankkonton, är grundläggande tjänster i samhället. Vi måste kunna trygga dem under alla omständigheter, säger Jaakko Weuro.

Finansbranschen ser ingen nytta med lagförslaget

Finansbranschen har i arbetsgruppen reserverat sig mot lagförslaget.

Mika Linna är ledande sakkunnig på finansbranschens centralförbund Finans Finland. Han lyfter fram att de finländska bankerna är en del av den globala finansmarknaden.

- Hela tanken att vi ska ha ett system som isolerar Finland från de europeiska och globala finanssystemen tycker vi är underlig. Utgångspunkten borde vara att trygga alla system utgående från nuvarande funktionsprinciper. De finländska finansföretagen och våra kunder är så integrerade i europeiska och globala system att ett reservsystem som bara skulle fungera nationellt är orealistiskt.

Finansbranschen ser inte hur man skulle kunna trygga dagens tjänster med ett nationellt system.

- Om man tänker på cyberhot skulle ett sådant här system inte tillföra något mervärde överhuvudtaget. Även om man hämtar datasystem från Europa till Finland är de lika sårbara här som någon annanstans. Säkerheten förbättras inte på något sätt, säger Mika Linna.

Finansministeriet godkänner inte europeiska lösningar

Men Finansministeriet övertygas inte av företagens argument för ett europeiskt system.

- Här handlar det om grundläggande infrastruktur i samhället. Vi talar om kärnan av den nationella suveräniteten och existensen. Det handlar om nationell säkerhet. I EU ligger ansvaret för den nationella säkerheten på det nationella planet. Det finns inte just nu sådana europeiska arrangemang i sikte som skulle lösa den här situationen, säger Jaakko Weuro.

Inte ens om sådana europeiska lösningar skulle finnas skulle de övertyga honom.

- Om det blir en allvarlig kris, och den kritiska infrastruktur som vi talar om här slås ut, hjälper det kanske inte Finland om reservsystemen finns någonstans i Kontinentaleuropa. Det handlar om att dessa hot kan påverka oss nationellt eller lokalt, och därför måste vi också förbereda oss lokalt. Kanske man allmänt kan säga att Finlands nationella säkerhetsstrategi är att vi har nationell förmåga att kunna bekämpa olika hot.

Regeringen hänvisar till säkerhetsläget

Jaakko Weuro påpekar att säkerhetsläget i Europa och Östersjöområdet har förändrats.

- Regeringens lägesbild är sådan att vi måste vara beredda på olika typer av allvarliga hot som till exempel hybridpåverkan. Vi bedömer att olika samhällskritiska system och särskilt datasystem kan hotas. Det kan inte uteslutas att finansbranschens infrastruktur skulle bli föremål för en aktion från en statlig eller icke-statlig aktör som vill påverka Finland.

Kreditkort på tangentbord.
Kreditkort på tangentbord. Bild: Stefan Kunert betalkort

Finansbranschen påpekar ändå att inget annat EU-land ställer så omfattande krav som i ministeriets förslag.

- Då vi har 28 EU-länder skulle ministeriets förslag betyda att bankerna borde föra sina centrala datasystem och register till alla 28 länder. Det är omöjligt redan på grund av att kostnaderna blir för höga, säger Mika Linna.

- Om förslaget går igenom tvingas många företag göra sina investeringar på nytt. Många företag saknar den typen av verksamhet i Finland. Mindre betalinstitutioner som också skulle omfattas av en sådan här lag har ofta en stor del av sina funktioner i nätet. De skulle antingen tvingas förändra hela sin verksamhet, eller flytta sin verksamhet till ett annat EU-land där det inte finns sådan här reglering. Finländska kunder skulle då kunna använda sig av deras tjänster också i fortsättningen.

Finansbranschen: Lagen blir dyrare än beräknat

Enligt Mika Linna skulle det heller inte räcka om bara finansbranschens företag skapar reservsystem i Finland.

- Det räcker inte att vi har en förmåga att genomföra transaktioner. Vi behöver också den fungerande infrastruktur som gör det möjligt att erbjuda tjänsterna lagenligt.

Han påpekar att ett kreditinstitut eller en bank inte befrias från sina lagstadgade plikter bara för att den drabbas av någon typ av störning.

- Den måste fortfarande till exempel vinnlägga sig om att känna sina kunder och förhindra penningtvätt. Det förutsätter en massiv infrastruktur kring de egna datasystemen. Vi kan inte fungera isolerade från alla andra.

Även om man hämtar datasystem från Europa till Finland är de lika sårbara här som någon annanstans. Säkerheten förbättras inte på något sätt― Mika Linna

Mika Linna tycker att finansbranschen i lagförslaget hotas med mycket hårdare krav än andra branscher som är minst lika viktiga för Finland.

Därför tycker han att man nationellt borde granska hela samhället så att kraven på alla sektorer som är viktiga för Finland är tillräckligt höga.

- Ingen annan näringssektor i Finland har råkat ut för att man kräver lika omfattande säkerhetsåtgärder. Det här går mycket längre än de krav som ställs på teleoperatörer eller eldistributionen, som ändå är central infrastruktur som hela samhället är beroende av.

Finansbranschen anser att de kostnader som skulle uppstå om förslaget går igenom är estimerade i underkant.

- Alla olika typer av administrativa system borde tas med i det här skyddet, men de har inte beaktats på något sätt i kostnadsberäkningarna. Då arbetsgruppens rapport beräknar kostnaderna för initialinvesteringarna till 300 miljoner euro och de årliga uppehållskostnaderna till 70 miljoner euro, uppskattar vi att de kan bli tre gånger högre, säger Mika Linna.

Beslut väntas före riksdagsvalet

Lagförslaget skickas nu på remissrunda till företag i finansbranschen, företag som använder finanstjänster, andra ministerier och olika myndigheter som behandlar säkerhetsfrågor.

Efter det beaktas kommentarerna i ett slutligt förslag som ministeriet hoppas kunna föra till riksdagen redan i höst.

Målet är att den nuvarande regeringen och riksdagen ska hinna behandla ärendet innan riksdagsvalet i april.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes