Hoppa till huvudinnehåll

Ny studie om salt: De flesta kan konsumera måttfulla mängder med ro

Salt rinner ur saltkaret
Salt rinner ur saltkaret Bild: Arja lento saltkar

Hälsoriskerna för de flesta människor i världen ökar inte av en måttlig saltkonsumtion, visar en stor internationell studie som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet.

Med måttlig daglig saltdos avses maximalt 12,5 gram salt, vilket betyder drygt två teskedar (fem gram natrium). Den mängden ökar enligt studien, gjord av forskare i ett tjogotal länder, inte riskerna för hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke.

Enligt studien ser salt i maten alltså inte ut att vara så farligt som man tidigare trott, och de hälsofarliga effekterna går att dämpa om man annars äter hälsosamt.

Salladsbord i skolmatsal.
Salladsbord i skolmatsal. Bild: Yle/Lotta Sundström salladsbord

– Vi vet mer och mer att vuxna individer inte behöver vara så väldigt bekymrade för saltet. Om man har uppnått medelåldern och inte äter allt för mycket salt och har normalt blodtryck så kan man ta det lugnt, då behöver man inte koncentrera sig på just det, utan i stället se till att man i största allmänhet äter en nyttig kost med mycket grönsaker, säger professorn i medicin Annika Rosengren vid Sahlgrenska akademin som ansvarat för Sveriges del av undersökningen.

Liknande resultat även i tidigare studie

Studien bekräftar resultat från en två år gammal undersökning där 130 000 personer från 49 länder följdes upp - den påvisade att saltrestiktioner hade positiv hälsoinverkan endast på personer med högt blodtryck.

Den tidigare studien varnade tvärtom för att ett för litet saltintag kan få skadliga effekter på många människors hälsa.

Reaktionerna inom forskarvärlden lät inte vänta på sig: Bland annat hjärthälsoorganisationen The American Heart Association anklagade brittiska The Lancet för att publicera undermåliga forskningsresultat.

Gamla sanningen om kopplingen salt-högre blodtryck håller

Trots att den nya studien stöder forskningsresultatet om att de flesta människor inte behöver bekymra sig för sitt saltintag kullkastar den inte sambandet mellan salt och högt blodtryck.

Salt höjer blodtrycket, och enligt forskarna bär livsmedelsindustrin ansvaret för det salt människor får i sig av färdiglagad mat, bröd, pålägg med mera.

Broilersoppa i mikroförpackning.
Broilersoppa i mikroförpackning. Bild: Yle/Rolf Granqvist broilersoppa

Även för dem som får i sig mer salt visade det sig att hälsoriskerna inte nödvändigtvis måste vara förhöjda, uppger professor Annika Rosengren som ansvarat för Sveriges del av studien.

Kineser får i sig mycket natrium

Studien omfattade 94 000 personer i åldern 35-70 år från 18 olika områden i världen som följdes upp i åtta års tid.

Det enda land i studien där en stor majoritet, 80 procent, fick i sig mer än fem gram natrium per dag var Kina, med förhöjd frekvens av hjärtinfarkt och stroke som följd.

Små kinesiska rätter delas ut i en restaurang
Små kinesiska rätter delas ut i en restaurang Bild: Yle / Björn Ådahl Kina,Hongkong,restauranger

I övriga länder låg majoritetens konsumtion på tre till fem gram natrium per dag. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar max två gram natrium, American Heart Association ligger ännu lägre, på 1,5 gram per dag.

Sverige är det enda västeuropeiska landet med forskare i studien, som letts från Kanada. Övriga länder har varit Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kina, Malaysia, Pakistan, Polen, Saudiarabien, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Zimbabwe samt ockuperat palestinskt territorium.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa