Hoppa till huvudinnehåll

Skogsägare i Österbotten är missnöjda med virkesimporten

Virke på kajen i Alholmen
Virke på kajen i Alholmen och Meridian i bakgrunden. Virke på kajen i Alholmen Bild: Yle/Kjell Vikman UPM,Alholmen,Virke,cellulosa,Jakobstad

UPM i Jakobstad har efter en paus på många år importerat eukalyptusflis från Brasilien, men importen från de baltiska länderna bekymrar skogsägarna i betydligt högre grad.

Importen är enligt verksamhetsledare Jan Slotte vid Skogsvårdsföreningen Österbotten, skogsindustrins sätt att hålla priserna nere på hemmaplan.

Skogsdirektör Sauli Brander vid UPM säger att bolaget alltid prioriterar inhemsk råvara när det är möjligt. Importen handlar enligt honom mest om råvara till björkmassa som det inte finns tillräckligt av i Finland.

Stagnerande prisutveckling på massaved

Priset på sågvirke och massaved är närmast en tvistefråga av evighetskaraktär mellan parterna.

Enligt verksamhetsledare Jan Slotte vid Skogsvårdsföreningen Österbotten har inte priset på massaved utvecklats nominellt och reellt har det sjunkit i ett längre perspektiv.

Jan Slotte på Skogsvårdsföreningen Österbotten.
Jan Slotte Jan Slotte på Skogsvårdsföreningen Österbotten. Bild: Yle/Anna Ruda Skogsvårdsförening,skogsvårdsföreningen österbotten

Vilka principiella fel är det med virkesimport?

- Ser man på tullstatistik under en tioårsperiod så är priset på importerat virke inte alls billigare än det inhemska, tvärtom. Importen är bara ett sätt att hålla utbud och efterfrågan i balans inom landet, säger Jan Slotte.

- Priset på massaved vid vägkanten i Baltikum är cirka tio euro högre per kubikmeter än hemma i Finland enligt vårens tullstatistik och det är en märkbar skillnad.

Skogsindustrins representanter har förstås en annan åsikt. Skogsdirektör Sauli Brander vid UPM ansvarar för virkesanskaffningen till bolaget från den inhemska marknaden men också från Ryssland och de baltiska länderna.

Enligt Brander importeras cirka tio procent av bolagets virkesbehov och då handlar det närmast om björkmassaved som det inte finns tillräckligt av i Finland.

Skogsindustrin går bra för tillfället

Virkeshandeln är livlig för tillfället och cellulosaproduktionen i landet går för högtryck och Sauli Brander skriver inte under Jan Slottes påståenden om prispress via import.

- Det stämmer inte alls eftersom rotpriserna i Finland hör till de högsta i världen, det vill säga det pris skogsägaren får för sin råvara, säger Sauli Brander.

Från skogsägarhåll följer man noggrant med utvecklingen och prisnivåerna inom Östersjöområdet och den senaste tiden har man noterat en förändring på importsidan.

- Det senaste halvåret har vi sett att alla fabriker längs kusten har ökat virkesimporten, främst från Baltikum. Det är helt klart lite bekymmersamt, säger Jan Slotte.

Massaved i lager vid UPM i Jakobstad
Massaved i lager vid UPM i Jakobstad. Massaved i lager vid UPM i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman massaved,UPM,Jakobstad

Simon Fagerudd är nyutnämnd platschef för UPM i Jakobstad och enligt honom är den stora last av eucalyptusflis som anlände till Alholmen i Jakobstad för en vecka sedan bara en engångsföreteelse.

Det blir inga regelbundna besök med rekordlaster från Sydamerika.

I övrigt är också han ovillig att kommentera påståendet att bolaget och skogsindustrin överlag utövar prispress på skogsägarna via virkesimport.

- Jag diskuterar inte gärna priset på vår råvara offentligt, säger Simon Fagerudd.

Rune Källström är ordförande för delägarlaget Larsmo utskogar
Rune Källström är ordförande för delägarlaget Larsmo utskogar. Rune Källström är ordförande för delägarlaget Larsmo utskogar Bild: Yle/Kjell Vikman massaved,cellulosa,UPM,Larsmo

Delägarlaget Larsmo utskogar konkurrensutsätter skogsbolagen

Det enda sättet för skogsägaren för att få ett högre pris för sin råvara är att konkurrensutsätta skogsbolagen.

Det gör delägarlaget Larsmo utskogar som har 1300 hektar mark i Överlappfors. Utskogarna är en följd av storskiftet på 1800-talet när skogsägarna i Larsmo hade för lite skogsmark i förhållande till mantal. Resultatet blev en tilldelning av kronoskogar.

Delägarlaget säljer årligen 4000 kubikmeter skogsråvara från de 1300 hektaren skog som delägarlaget har, men priset kunde vara högre.

- Åtminstone på massavedssidan har priserna varit nedåtgående fastän industrin gör stora vinster. På stocksidan har det gått upp lite grann, säger Rune Källström som är ordförande i delägarlaget.

Virkeslager vid Alholmen i Jakobstad
Virkeslager på kajen vid Alholmen. Virkeslager vid Alholmen i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman UPM,Jakobstad,Virke,Alholmen

Virkesimporten till hamnen i Jakobstad låg i jämförelse med toppåren

Utvecklingen för hamnen i Jakobstad var positiv under hela 2000-talet till och med år 2008 som var toppåret med en total omsättning på två miljoner ton.

Hamnen i Jakobstad är i princip uppbyggd kring den import och export som betjänar UPM.

Den ekonomiska nedgången efter 2008 betydde en kraftig minskning av verksamheten i hamnen och 2015 var det sämsta året, efter det har en ökning i sakta mak skett.

Under fjolåret låg importen och exporten på en miljon ton, det vill säga en halvering från toppåret.

Alholmens Kraft står för en del av importen men i princip handlar importen via hamnen i Jakobstad om massaved.

I jämförelse med 2017 visar importen för de sex första månaderna 2018 nästan samma nivå som för hela 2017, det vill säga 246 000 ton och 280 000 ton. De här siffrorna åtminstone antyder att massavedsimporten är i stigande.

Men fortfarande är det långt till toppåren under den förra högkonjunkturen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten