Hoppa till huvudinnehåll

För lite lön betalades till tusentals kommunalt anställda under flera år – nu väntar en mångmiljonräkning för kommunerna

Kvinna står framför klätterställning och tittar in i kameran.
Barnträdgårdsläraren och närvårdaren Katja Tuomi är en av dem som under flera år fick fel lön. Kvinna står framför klätterställning och tittar in i kameran. Bild: Jari Kovalainen / Yle barnskötare,närvårdare,vårdbranschen

Kommunerna kan ha en räkning på flera miljoner euro att vänta på grund av att de i flera års tid har betalat för låga löner till en del av de kommunalt anställda. Enligt Yles finska nyhetsredaktion har en del kommuner tolkat kollektivavtalet fel.

Sedan 2012 har det varit olagligt att betala lägre lön till personal som inte är behörig ifall arbetsuppgifterna är de samma som för den behöriga personalen. Med andra ord ska lönen utgå från svårighetsgrad och inte från personens utbildning. Det här har inte alla kommuner noterat.

Nu söker kommunalt anställda socialarbetare, närvårdare och barnträdgårdslärare retroaktiv rättelse på missförhållandet.

Totalt 309 000 kommunalt anställda hör till det berörda kollektivavtalet, men det är omöjligt att bedöma hur stor räkningen blir för kommunerna. En uppskattning är att kommunerna kan få betala uppemot 20 miljoner euro.

Förändringen gick nästan obemärkt förbi

I en artikel om lönenivån hos obehöriga barnträdgårdslärare från mars i år sade Kari Matela från fackorganisationen Talentia till Svenska Yle att förändringen i kollektivavtalet gick nästan obemärkt förbi.

Att betala en lägre lön på grund av att personen i fråga saknar formell behörighet är bara tillåtet på vissa villkor.

– Man kan betala minskad lön om det finns skillnader i arbetsuppgifter, om arbetet är lättare eller innefattar mindre ansvar, sade Matela till Svenska Yle tidigare i år.

Yle finska nyhetsredaktion har pratat med barnträdgårdsläraren Katja Tuomi som blev överraskad när hon insåg att hennes dotter, som jobbade som assistent i samma dagisgrupp, hade en högre lön.

– Det var en så tokig situation. Assistenterna får inte ens vara ensamma med barnen och ändå förtjänar hon mer än mig, säger Katja Tuomi.

Lastenhoitaja ja lähihoitaja Katja Tuomi, Launeen Perhepuisto, Lahti, 10.8.2018.
Katja Tuomi Lastenhoitaja ja lähihoitaja Katja Tuomi, Launeen Perhepuisto, Lahti, 10.8.2018. Bild: Jari Kovalainen / Yle barnskötare,närvårdare,vårdbranschen

Den bakvända situationen berodde på att Tuomi hade specialiserat sig på sjukvård, inte på småbarnspedagogik. I Lahtis kapades lönen med fem procent om den anställda inte var behörig.

Tuomi har vid sidan av arbetet nu utbildat sig inom barnomsorgen och började lyfta full lön förra vintern. I maj i år, efter år av fel lönesättning, rasslade det också in 2 500 euro på Tuomis bankkonto.

Bäst betala lönen retroaktivt

Centralorganisationen för de kommunalt anställda, Kommunarbetsgivarna, rekommenderar att kommunerna betalar den förlorade lönen retroaktivt.

I praktiken har arbetstagaren hittills ändå själv ansökt om den förlorade inkomstdelen från arbetsgivaren. I olika kommuner har problemet lösts på olika sätt.

Åtminstone i Tammerfors, Åbo och Esbo har hittills över hundra anställda ansökt om återbetalning och fler är att vänta.

I Helsingfors, som är landets största kommunala arbetsgivare, behandlas varje fall skilt för sig. Det som måste undersökas är om arbetet för den som fick mindre lön var exakt detsamma som för den som lyfte full lön.

Det hela är ännu mer problematiskt eftersom en del berörda inte längre jobbar kvar i kommunen.

– Vi har inget sätt att hitta personer som har jobbat för oss för flera år sedan. Vi vet inte var personen bor eller var hens bankkonto är, säger Marju Pohjaniemi som är personalchef på Helsingfors stad.

MArju Pohjaniemi, Helsinki, 14.8.2018
MArju Pohjaniemi, Helsinki, 14.8.2018 Bild: Antti Haanpää / Yle Helsingfors stad (Administration),Personnel director

Pohjaniemi förundrar sig samtidigt över hur situationen överhuvudtaget har kunnat uppstå.

– Hos oss händer inte många sådana här misstag.

Enligt fackorganisationen Talentias jurist Tuomas Hyytinen är de bakomliggande orsakerna många.

– Arbetsgivaren ansvarar för att följa kollektivavtalet. Den här avtalstolkningen borde man ha informerat om bättre, säger Hyytinen.

Han menar också att systemet med löneavdrag för obehöriga var så fastrotat och hade en så lång tradition att det hela helt enkelt följde med efter avtalsändringen 2012.

Texten i kollektivavtalet har dessutom kritiserats för att vara komplicerad och svår att förstå.

Arbetsgivarsidan överraskad

I måndagens Yle A-studio sade Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef vid Kommunarbetsgivarna, att arbetsgivarsidan överraskats av mängden fall som har kommit fram.

Varför det gått så här, tror hon beror på att det handlar om en stor bransch med många arbetsgivare och en lång tradition av att göra saker på ett visst sätt.

Lönen har sänkts per automatik utan att man noterat att avtalet har ändrats.

Silja Paavola, ordförande för Finlands närvårdar- och primärskötarförbund, kommenterade att det här kunde ha kommit fram tidigare, om cheferna på de enskilda arbetsplatserna hade haft bättre koll.

– Det största problemet är nu att personerna själva måste inse att de har fått för lite lön och kräva retroaktiv betalning, sade Paavola.

Enligt henne ligger ansvaret nu på enskilda anställda, trots att det är arbetsgivarens sak att betala rätt lön. Att arbetstagarna i första hand kontaktar sin förtroendeman för att reda ut saken betyder också massvis med jobb för fackförbunden.

Nästa gång det blir förändringar i kollektivavtalen måste både arbetsgivarna och arbetstagarna bli bättre informerade, ansåg Silja Paavola.

Tillägg 21.8.2018 kl. 13.30: Att kommunerna inte får betala lägre lön till personal på grund av avsaknad behörighet gäller det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), men inte det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA).

I undervisningspersonalens kollektivavtal för år 2018-2019 mom. 1 står det så här: "För en tjänsteinnehavare som inte har den behörighet som anges i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (behörighetsförordningen 986/1998, inklusive senare ändringar) sänks lönen med 6–20 %."

Artikeln bygger på texten Tuhansien kuntatyöntekijöiden palkkoja leikattiin vuosia syyttä – Nyt kuntia odottaa miljoonalasku, skriven av Hanna Asikainen/Yle Uutiset.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes