Hoppa till huvudinnehåll

Känslig information om din hälsa kan ligga uppe på Kanta-databasen utan att du vet om det: "Det är i första hand läkaren som avgör vad hen laddar upp"

bild på tvångsvårdsblankett M 1
Förr sköttes allt på papper. Nu kan du sköta allt elektroniskt via databaser som Kanta. Skillnaden är att du nu kan se den information läkare delar med andra läkare. bild på tvångsvårdsblankett M 1 Bild: Yle/Stefan Brunow läkare,psykiatrisk vård,tvångsvård

Databasen Kanta anklagas för att innehålla för känslig information med tanke på hur många som kan använda den. Kanta svarar att det är undantagsfall och att det är din läkare som avgör vad som finns i din elektroniska fil.

Kanta är ett ställe där du och dina läkare smidigt kan hålla koll på din läkarhistoria, inklusive diagnoser, läkemedelsrecept och åtgärder. Men det är också ett ställe där känsliga uppgifter behandlas dåligt och av vem som helst. Det gäller helt enkelt att vara försiktig.

Svenska Yle har fått ta del av flera berättelser om personer som blivit överraskade och till och med chockade av uppgifter de hittat i systemet.

Bland annat e-post med klagomål mot andra läkare och anteckningar från besök hos psykologen är exempel på snedsteg som hittats i databasen.

På Kanta säger kommunikationsavdelningens Pirjo Ikävalko att de ser allvarligt på alla klagomål. Det är ändå läkarens och vårdenhetens ansvar att se till att inget opassande läggs upp på sajten.

Informationen är tillgänglig om inte patienten har dolt den

- Informationen som finns i Kanta är tillgänglig för patienten och för läkare, om inte patienten har dolt informationen. Men det rekommenderar vi verkligen inte, säger Ikävalko.

Orsaken till att du borde låta all information vara tillgänglig är, enligt Ikävalko, för att garantera att du får rätt vård nästa gång. Däremot stöder hon att du döljer sådan information som inte ska vara synlig, som anteckningar från psykologen.

Få klagomål

Enligt Ikävalko kommer det inte många klagomål eller andra förfrågningar.

- Vi får några förfrågningar i veckan. På Kela sköter de receptregisterfrågor, medan vårdenheterna själva ansvarar för problem med anteckningar, utlåtanden och diagnoser, säger hon.

Inte heller sjukhusen får många klagomål, verkar det som. Patientombudsman Jaana Inkilä på Helsingfors och Nylands sjukhusområde HNS säger att hon regelbundet kan få enstaka klagomål på Kanta-tjänsten, men att omdömet oftast är antingen positivt eller icke-existerande.

- De som använder den tycker för det mesta om den. Den är lätt att använda och uppgifterna är användbara. Sedan finns det många som inte vill använda det utan istället använder papper, ofta för att de anser sig vara för gamla, säger Inkilä.

Läkarens ansvar

Också ombudsman Inkilä höjer på ögonbrynen för Svenska Yles exempel. Hon vill främst att läkarna ska ställas till svars.

HNS rekommenderar att man aldrig använder e-post för känslig kommunikation

- Åtminstone vi på HNS rekommenderar att man aldrig använder e-post för känslig kommunikation, säger Inkilä.

I princip allt som finns i Kanta-databasen har laddats upp av en läkare, och Pirjo Ikävalko på Kanta säger att det är läkaren och hens enhet som ska ställas till svars om känslig information finns tillgänglig för alla.

Går att se vem som kollat, nästan

Ikävalko berättar att du när som helst kan se vem som har tittat på dina uppgifter. Eller, egentligen ser du vilken enhet den personen jobbar på. Det är dit du ska ringa om du känner dig felbehandlad.

- Om man misstänker missbruk är det den enheten man ska kontakta i första hand, säger Ikävalko.

Din information i Kanta är inte tillgänglig för någon om du inte tagit i bruk tjänsten, vilket i praktiken innebär att du inte gett din tillåtelse för informationen att delas.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa