Hoppa till huvudinnehåll

Glesbygdsförakt och trendängslighet – därför ogillas dansband och svenskspråkig country

Country dj spelar skivor i borderad tröja
Ina Lundström spelar country i sin handbroderade skjorta Country dj spelar skivor i borderad tröja Bild: Joakim Roos country,Ina Lundström

Äkta vara menar vissa, smörigt och olidligt tycker andra. Svenskspråkig country och dansbandsmusik väcker känslor, men varför?

Det finns en historia om hur den legendariske jazzmusikern Charlie Parker mitt i rasmotsättningarnas Amerika förbluffade människorna på ett hak i Harlem med att välja en countrylåt av Hank Williams på jukeboxen.

– Lyssna på deras berättelser, var förklaringen till låtvalet berättar Ina Lundström som är journalist, komiker och country-dj.

Hennes mission är att folkbilda om countrymusikens storhet i en tid då country plötsligt blivit hippt – så länge den inte sjungs på svenska.

Hon ser ingen poäng i att skilja mellan svensk country och dansbandsmusik, genren rymmer bägge stilarna. I den föraktfulla inställningen till den här musiken spårar hon ett glesbygdsförakt.

Historierna och detaljrikedomen gör sången

Alf Robertsons Hon steg på Finlandsbåten, är den bästa svenskspråkiga countrylåten slår Lundgren fast.

– Det är en hel berättelse i mitt huvud, förklarar hon.

Robertsons låt är en version av Tanya Tuckers Jamestown ferry, men förlagd till ett hotellrum i Södertälje där ett par har fyra dagar av tät bekantskap innan kvinnan säger ”kiitos” och tar färjan hem till ”sitt Karelen”.

Kvar blir mannen och januari är kallare än någonsin.

Lundströms kärlek till den här typen av översatt musik handlar om historierna, detaljrikedomen, namnen och platserna som hon kan relatera till utan att ha besökt Södertälje eller Finlandsbåten.

– Jag kan förstå det och känner till människorna.

Viking Lines fartyg M/S Rosella i skärgårdsmiljö.
Hemtrevliga Rosella har fraktat många brustna hjärtan. Viking Lines fartyg M/S Rosella i skärgårdsmiljö. Bild: Viking Line M/S Rosella,Viking Line

Medelmåtta utan skam

Musiker är ofta måna om sitt rykte, man vill skriva för en smal grupp människor menar Lundström, men då det gäller countryn och dansband är det tvärtom.

– Det är skrivet så att så många som möjligt kan förstå så mycket som möjligt.

Genrens folklighet handlar om att beskriva de känslor man har här och nu, utan att komma med någon sensmoral.

En av de saker som Ina Lundström uppskattar är att berättaren ofta inte förskönar sin egen roll, då till exempel en otrohet beskrivs.

De här historierna är helt andra än till exempel sommarprat där historien byggs upp så att man som lyssnare förstår att ”alla misslyckanden lett till den förträffliga person ni ser här”.

Countrysångaren kanske aldrig lyfter sig ur sin medelmåttighet eller sina mänskliga brister i sitt berättande.

Inte så romantiskt med Sveg

– Det kan inte vara så att det är bra om det är country och dåligt om det är dansband, säger Lundström över en telefonlinje från Göteborg.

Under de senaste 15 åren har country blivit trendig musik. Det handlar om ett sökande av äkthet, tror hon.

– Den amerikanska landsbygden har plötsligt blivit trendig och vi kan köpa drycker som moonshine och äter pulled pork.

En liten butik i Ingå skärgård
Romantiskt? Därom tvista man. En liten butik i IngÃ¥ skärgÃ¥rd Bild: YLE skärgårdspostiljon

Det finns en del hippa nordbor som tillbringar tid i Williamsburg i New York och med dem kommer en uppskattning för att göra saker som i Tulsa eller Texas.

Då det sedan gäller att romantisera ett par från Sveg så blir det lite för autentiskt, kommer lite för nära.

– Här uppe är vi ju alla bönder, din farfar och min farfar.

Klassförakt

Vår trendängslighet uttrycker sig i att det ses ner på människorna på landsbygden, de får ingen plats i populärkulturen utom då de skildras förminskande.

De gånger landsbygden framställs i ett positivt ljus handlar det till exempel om någon stadsbo som varit art director på ett företag men downshiftat och som kan visa oss något om livskvalitet.

– Det finns ett tydligt klassförakt i hur de här historierna berättas, menar Lundström.

Dansband och country och genrens nostalgi för platsen, både då man gillar den eller vill förtränga den, uttrycker en tydlig historia.

Folkflyttningarna från landsbygd till stad kan få en att förhålla sig särskilt tillbakablickande till platsen man lämnat, där man sitter ensam i sin urbana etta.

– Det är så man kan skriva något alldagligt om det man lämnat bakom sig, med kärlek och längtan.

Ina Lundström själv ger slutligen ett tips; att gilla country är ett perfekt alibi för att köpa skivor och i synnerhet handsydda, grymma, skjortor.

Countryns styrka ligger nämligen i en fullständig oräddhet för att vara patetisk.

Dolly Parton med gitarr på konsertestraden.
Countrydrottningen Dolly Parton. Dolly Parton med gitarr på konsertestraden. Bild: EPA / Pablo Gianinazzi dolly parton

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje