Hoppa till huvudinnehåll

Nioåriga Daniel får inte läsa svenska i skolan i Åbo – både elever och föräldrar besvikna över de hårda kriterierna för att ordna språkundervisning

Daniel Ezeagbor i sitt rum.
Daniel Ezeagbor började årskurs fyra i höst vid den finskspråkiga skolan Topeliuksen koulu i Åbo. Daniel Ezeagbor i sitt rum. Bild: Yle/Lina Frisk. skolan (fenomen),utbildning,språk,daniel ezeagbor

I Åbo kan fjärdeklassare börja läsa ett till språk - ifall dina klasskamrater är intresserade av samma språk som du.

I mindre skolor är det därför svårt att få ihop tillräckligt många intresserade för att forma en grupp, något som gör både elever och föräldrar besvikna.

Daniel Ezeagbor började årskurs fyra i höst vid den finskspråkiga skolan Topeliuksen koulu i Åbo.

Inför att elever i Åbo börjar årskurs fyra har de möjlighet att visa sitt intresse för att börja med ett nytt språk, ett A2-språk, som ett tillägg till den övriga undervisningen.

Språken man kan välja mellan är svenska, engelska, spanska, franska, tyska eller ryska. Utbudet av språk varierar dock mellan olika skolor.

Svenska populärast i Topeliuksen koulu

Daniel valde svenska, vilket sex av hans klasskamrater också gjorde. Fem i klassen visade intresse för att börja läsa spanska.

- Alla mina släktingar talar svenska så det skulle vara roligt ifall jag kunde prata med dem. Det skulle innebära lite mer läxor men det stör inte, säger Daniel.

Daniel Ezeagbor i sitt rum.
Daniel Ezeagbor i sitt rum. Bild: Yle/Lina Frisk. grundskolan,Åbo,läxor,elev,daniel ezeagbor

Trots att nästan hälften av eleverna i klassen var intresserade av att börja läsa ett nytt språk redan på fyran, var elevunderlaget inte tillräckligt stort.

Kriterierna för att få starta en A2-språkgrupp är att 14 elever i klassen ska vara intresserade av att börja läsa samma språk.

Det blev alltså ingen språkklass vid Topeliuksen koulu i år.

Daniel tycker det känns tråkigt att svenskagruppen inte blev av.

Han hade sett fram emot att få börja läsa svenska redan i år. Nu måste han vänta i ytterligare två år tills den obligatoriska svenskundervisningen börjar i årskurs 6.

Mamma Annette Ezeagbor som själv är tvåspråkig hade hoppats på att Daniel skulle ha fått läsa svenska redan i år. Hon och många andra föräldrar i klassen är besvikna över att de språkintresserade eleverna inte ges möjligheten att inleda sina språkstudier i en tidig ålder.

Annette Ezeagbor.
Annette Ezeagbor. Annette Ezeagbor. Bild: Yle/Lina Frisk. grundskolan,Åbo

- Ju tidigare desto bättre för utvecklingen tycker alla. Det råder stor besvikelse över att vi inte får det ordnat på något annat sätt heller, exempelvis via nätet. Jag antar att det inte finns resurser för en så liten grupp.

Både elever och föräldrar missnöjda

Många barn är också besvikna. En förälder i klassen berättar att hennes son själv valt just svenska och sett fram emot att få lära sig det, för att sedan bli besviken när undervisningen inte blev av.

Ezeagbor önskar att skolan skulle ha marknadsfört språkklassen lite bättre för att väcka barnens intresse.

- Min son var också emot det först för att han sade att det blir mera läxor och fler timmar, vilket säkert är ett normalt tankesätt i den åldern. Men han var inte emot språket i sig.

Annette och Daniel Ezeagbor.
Annette och Daniel Ezeagbor Annette och Daniel Ezeagbor. Bild: Yle/Lina Frisk. skolan (fenomen),Åbo,daniel ezeagbor

För Ezeagbor är det viktigt att hennes son ska lära sig svenska eftersom det är hennes andra modersmål och hon har gått i skola på svenska.

- Det är egentligen bara en slump att min son går i finskspråkig skola. Han skulle egentligen ha vuxit upp med tre språk och då tyckte jag att det var bättre att vänta med svenskan. Men omständigheterna ändrades och nu är han i stället enspråkig.

Önskar att svenska skulle prioriteras

Förutom att Ezeagbor själv är tvåspråkig tycker hon att det är viktigt att lyfta fram svenskan eftersom det är ett officiellt språk i Finland.

- Det talas så mycket om att man tvingas lära sig svenska. Om någon vill så finns det ännu större behov att uppmuntra så att de får förverkliga det, om det finns intresse.

- Jag förstår att det inte är lika självklart att ordna spanskaundervisning. Men jag tycker att svenskan kunde prioriteras i de här skolspråkfrågorna.

A2-språkundervisning ordnas alltså inte i Topeliuksen koulu för fjärdeklassare i år. Men föräldrarna har fått som svar av skolan att språkundervisningen för tillfället håller på att utvecklas.

Studier
Studier Bild: Mostphotos Skola,skolan (fenomen),läxor

Första året på länge utan språkklass i årskurs 4

Det är nämnden för fostran och utbildning i Åbo som har beslutat att antalet intresserade elever måste vara minst 14 för att en A2-språkgrupp ska grundas i en skola.

Timo Himainen, rektor vid Topeliuksen koulu, säger att det är första året på länge som de inte ordnar en A2-grupp. Inget språk av de som skolan erbjuder fick ett tillräckligt stort intresse.

- Tidigare år har vi fått grupper för spanska, några gånger för franska, men aldrig en grupp för svenska.

Himainen säger att problemet är att utbildningsnämndens gräns är tydlig och den måste följas.

- Vi från skolan har fört en diskussion med föräldraföreningen men tyvärr har det inte funnits tillräckligt med intresserade för att forma en grupp.

Det kanske låter brutalt, men det är inte effektivt ur ett kostnadsperspektiv att endast ha fem elever i en grupp.

Han säger att intresset inte var tillräckligt stort även i andra skolor, medan det i en del skolor till och med blev flera A2-språkgrupper.

Orsaken till att det krävs just 14 elever för att ordna en grupp är för att man räknar med att vissa hoppar av språkstudierna.

- Det finns alltid de som hoppar av. Det kan leda till att grupperna blir för små i högstadiet om de formats för tidigt. Det betyder att det kan uppstå en situation där det plötsligt är kanske bara fem elever som studerar ett språk.

Tommi Tuominen, direktör för den grundläggande utbildningen i Åbo, säger att det alltid är en komplicerad situation då en grupp inte når miniminivån.

Ifall en språkgrupp blir av är de skyldiga att ordna undervisningen i sin helhet.

- Det kanske låter brutalt, men det är inte kostnadseffektivt att endast ha fem elever i en grupp. Av den här orsaken har man en gräns i de flesta städer.

Daniel Ezeagbor i sitt rum.
Daniel Ezeagbor i sitt rum. Bild: Yle/Lina Frisk. grundskolan,Språkundervisning,tvåspråkighet,daniel ezeagbor

Tidiga studier gynnar inlärningen

Eftersom Topeliuksen koulu inte är en så stor skola med så många elever utredde man även möjligheten att samarbeta med andra skolor i närheten för att starta en grupp. Men intresset räckte ändå inte till.

- På sätt och vis är de som väljer också ansvariga för hur intresset ser ut, inte bara vi som ordnar undervisningen.

Som tröst för de som inte fick börja läsa svenska redan i år säger Tuominen att det bara är två år tills den obligatoriska skolsvenskan inleds.

- Vi är dock mycket medvetna om att både internationella och nationella studier pekar på att språkinlärningen gynnas av att börja tidigt.

Varför är svenskan i samma ställning som exempelvis spanska och franska trots att det är ett officiellt språk i vårt land?

- Det är nämnden som har lagt upp den här begränsningen och vi följer deras linjedragning, säger Tuominen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland